Knäledsurvridning

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Knä ur led)
Hoppa till: navigering, sök
Knäledsurvridning
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 M22.1
ICD-9 836.3, 836.4

Knäledsurvridning, knäskålsluxation, patellaluxation eller patellasubluxation, är ett problem som uppstår när knäets ledband, korsband och även muskulaturen inte förmår hålla knäskålen på plats (dislokation). Detta kan ske vid stora och snabba rörelser eller vid en kraftig smäll.

Om detta sker bör personen vars knä är ur led sträcka ut benet och spänna muskulaturen för att knäskålen ska hoppa tillbaka. När ett knä har varit ur led blir det ofta mycket skador och lidande efter. Om det mot förmodan inte skulle uppstå någon smärta i samband med att knäet hoppar ur led, och inte uppstå någon svullnad i efterhand är knäet inte skadat.

Barn i åldrarna 5-10 år kan drabbas av att deras knäskål går ur led. Detta behandlas oftast hos sjukgymnasten, där man får hjälp att stärka muskulaturen kring knäleden och på så sätt stabilisera muskler och ligament som sitter på knäskålen. Hos de lite äldre barnen kan problemet ”växa bort” hos vissa, medan andra dock kan vara i behov av kirurgisk behandling.

Vuxna drabbas oftast inte av att knäet hoppar ur led ifall de inte har en tidigare skada i knäet. Vanligast är att personen i samband med en aktivitet, sportrelaterad eller i fysiskt arbete, upplever att knäet plötsligt knakar till och att knäskålen ”hoppar” mot knäets utsida. Med sådana här skador åker man oftast in till akuten, där får man hjälp med att få knäet utsträckt igen, och på så sätt hamnar knäskålen i rätt position.

Vissa patienter får ett bandage som ska hjälpa till att sätta knäskålen på plats. Detta bandage ska sitta på i några veckor och under behandlingen kan knäet inte böjas. Hos de flesta patienter som får denna behandling läker skadan helt och knäet hoppar aldrig ur led igen.

Vid skada[redigera | redigera wikitext]

Om svullnad uppstår beror det oftast på att det har kommit blod i knäleden, de främsta orsakerna till detta är att menisken är skadad, det har uppstått ett benbrott, ledkapseln är skadad och en skada på ligamentet i leden. I dessa fall drabbas personen i fråga av smärtsamt lidande och bör kontakta sjukhus akut. Det kan vara svårt att undersöka dessa skador eftersom det är mycket smärtsamt för personen och för att leden är så pass svullen. Det som går att göra är röntgenundersökning för att utesluta att inga benbrott skett, tömning av blod i form av en ledpunktion och att utföra en s.k. titthålsoperation där man kan fastställa en diagnos. I vissa fall kan man utföra behandling exempelvis om det finns lösa brosk- eller benbitar i leden kan man antingen plocka bort dem eller sätta fast dem igen. Efter skadan går oftast patienten med hjälp av kryckor de två kommande veckorna. Eftersom musklerna inte belastas under ”kryckperioden” försvagas de avsevärt, och behöver byggas upp från grunden. Ifall man har återkommande besvär kan ett knäskålsskydd vara till hjälp. Men eftersom sådana skydd kan ha varierande effekt bör man höra med en läkare först om vad som är bäst i varje specifikt fall. Ifall man får täta återfall av denna skada kan en operation med muskel- och senplastik vara nödvändig.

En operation övervägs i de fall då patienten får återfall och inte kan undvika att knäskålen går ur led även då man behandlat med bandage/skena och sjukgymnastik för att träna upp knäledens muskulatur.

Det finns tre sätt man kan stabilisera knäskålen på:

  • Lateral release operation, en titthålsoperation som minskar den spänning som eventuellt finns i det utvändiga ledbandet på knäskålen.
  • Medial duplikatur, en öppen operation där man återställer det sönderslitna, invändiga ledbandet.
  • Elmslie Trillats operation, en kombination av de två ovan beskrivna operationerna.

Så kallad osteotomi är en genomskärning av benet som gör att fästet befinner sig längre in på benet efter operation, och med hjälp av detta kan knäskålssenans fäste på underbenet flyttas 1 cm inåt. Detta förhindrar att knäskålen går ur led.

Rehabilitering[redigera | redigera wikitext]

För att kunna undvika dessa typer av knäskador är det viktigaste att man tränar upp muskulaturen runt knäskålen, för att på så sätt kunna ”spänna” musklerna så att knäskålen inte hoppar ur led. Till en början är det viktigt att man tar det försiktigt och rådgör med en sjukgymnast hur man ska träna upp sina muskler. Man kan sitta med knäet i nittio grader och spänna fast ett par kilo runt fotleden, för att sedan sträcka benet uppåt – då tränas framsidan av lårmuskulaturen. Upprepa denna rörelse ca ett 20tal gånger, och allt eftersom musklerna blir starkare fyller man på med tyngre vikter, man kan även använda sig av en s.k. benspark om man tränar på gym. Man bör även träna upp balansen i knäet, detta kan man göra med hjälp av en s.k. balansplatta. Till en början bör man balansera på båda benen, men efter framgång kan man avancera till att bara stå på det skadade benet.

Källor[redigera | redigera wikitext]