Harald Giertz
| Knut Harald Giertz | |
 | |
| Född | 26 november 1876[1] Ulrika Eleonora församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 3 januari 1950[1] (73 år) Botkyrka församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Läkare[1] |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Maka | Anna Ericsson[1] |
| Barn | Bo Giertz (f. 1905) Gustav Giertz (f. 1906) Lars Magnus Giertz (f. 1908) |
| Redigera Wikidata | |
Knut Harald Giertz, född 26 november 1876 i Kungsholms församling i Stockholm, död 3 januari 1950 i Botkyrka församling,[2] var en svensk läkare. Han var far till biskop Bo Giertz.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Giertz blev medicine licentiat 1904, medicine doktor 1909 och var docent och tillförordnad professor i kirurgi vid Uppsala universitet 1909–1911. Han var tillförordnad lasarettsläkare ett år i Sundsvall innan han 1911 blev lasarettsläkare – då Sveriges yngsta – och styresman vid Västerbottens läns södra lasarett i Umeå. År 1921 flyttade familjen till Stockholm, då Giertz blev överläkare vid Stockholms läns centrallasarett i Mörby. Han kom till kirurgiska avdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus 1928 samt tillades professors namn 1938. Giertz var ledamot och sakkunnig i ett flertal kommissioner för byggande av sjukhus och sanatorier.
År 1925 blev Giertz smittad av en patient och fick en svårartad streptokockinfektion som gick in i blodet, vilket orsakade en allvarlig abscess i hjärtat. Några veckor under sommaren 1925 var hans tillstånd kritiskt och han fick ett svårt hjärtfel, som dramatiskt påverkade hans förutsättningar att arbeta. Några gånger fick han insufficiens med lungödem, ett symptom som brukar beskrivas som att kvävas långsamt. Dessa tillstånd hängde över honom under resten av livet.
Giertz hade kommit i kontakt med drottning Victoria vid hennes eriksgata i Västerbotten. Hon blev sjuk i Umeå och Giertz fick följa med henne på tåget till Stockholm. Då drottningen och Giertz, av en slump, samtidigt vistades i Rom 1927 som konvalescenter, tog drottningen honom till sin läkare.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Giertz blev riddare av Nordstjärneorden 1921 och av Vasaorden 1918. Han var kommendör av Italienska kronorden.[3]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Knut Harald Giertz föräldrar var fabrikören John Bernard Giertz och Augusta Carolina Giertz (född Deijenberg). Han var gift med Anna Ericsson (1881–1967), dotter till Lars Magnus Ericsson. Paret fick bland andra sönerna biskop Bo Giertz (1905–1998), professor Gustav Giertz (1906–2002) och arkitekt Lars Magnus Giertz (1908–2008). Bo Giertz var far till Ingrid Giertz, som är gift med diplomaten Jan Mårtenson, och till författaren Martin Giertz. Gustav Giertz var far till Margareta Melin. Lars Magnus Giertz var farfar till Caroline Giertz. Han är begraven på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Über akute eitrige Wurmfortsatzperitonitis : ihre chirurgische Behandlung und die Dauerresultate derselben : eine klinische Studie. Uppsala: Akad. bokförl. 1909. Libris 1613667 - Akademisk avhandling.
- Lungsjukdomarnas kirurgiska behandling. Lund: Ohlssons. 1913-1914. Libris 1633855
- Om moderna hjälpmedel mot operativ pneumothorax och en ny modifikation af den Sauerbruch'ska undertryckskammaren. Upsala. 1913. Libris 1805497
- Om operativ behandling af genitalprolaps : Ett diskussionsinlägg. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1913. Libris 1633856
- Minnen och intryck från en studieresa till Wien och Isonzofronten april-juni 1915. även i : Tidskrift för militär hälsovård.1916. Stockholm. 1916. Libris 2995652
- Om experimentella lungextirpationer. Upsala läkareförenings förhandlingar, 0372-4646 ; N. F., Bd 22 (1916/1917) : Suppl. Upsala. 1916. Libris 1805492
- Studier öfver tryckdifferensandning enligt Sauerbruch och öfver konstgjord andning (rytmisk luftinblåsning) vid intrathoracala operationer. Upsala läkareförenings förhandlingar, 0372-4646 ; N. F., Bd 22 (1916/1917) : Suppl. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1916. Libris 1652343
- Till minnet av de bortgångna studentkamraterna : Vid 25-års-minnesfesten den 12/6 1920. Umeå: Västerbottens nyheter. 1921. Libris 1472885
- Tre föredrag. Stockholm. 1937. Libris 2666043
- Till alla goda medmänniskor riktar jag detta upprop, som är skrivet för att få ekonomisk hjälp för starten av ett hem för sjuka, vilkas sjukdom direkt eller indirekt bottnar i deras själanöd. Stockholm. 1939. Libris 2666045
- Kroppsvård och själavård. Stockholm: Svenska kristliga studentrörelsen. 1941. Libris 11634091
Redaktör[redigera | redigera wikitext]
- Kirurgi / på grundval av John Bergs och Hj. Forssners föreläsningar utg. av K. H. Giertz. Föreläsningar hållna för Sophiahemmets sjuksköterskeelever ; 3. Stockholm: Norstedt. 1929. Libris 1330300
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Mattsson, Algot (1991). Bo Giertz : ateisten som blev biskop. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369470. ISBN 9170290822
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] K Harald Giertz, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dödsnotis och Sveriges Dödbok 1901-2009 i Vem är det 1957
- ^ Sveriges statskalender för året 1945, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223, s. 73, 158
- ^ SvenskaGravar
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Bengtsson, Ingvar (2019), Rörelseni stillhet och kraft. En organisationsbiografi över S:t Lukasstiftelsen som blev Förbundet S:t Lukas.. (Bibliotheca Historico-Eccleesiastica Lundensis 65) ISBN 978-91-7777-103-6..
- Bengtsson, Ingvar (2021). Kirurgens hjärta : en existentiell biografi över Knut Harald Giertz. Artos & Norma Bokförlag. Libris 6k2bs7lx49rd00sx. ISBN 9789177771661
|