Knutpunkt Mölndalsbro
| Mölndalsbro | |
 Mölndalsbro sedd från Enerbacken. | |
| Stationsinformation | |
|---|---|
| Ort | Mölndal |
| Öppnade | 1888 (järnväg) 1992 (pendeltåg) |
| Trafikeras av | Västtrafik, Västtågen Öresundståg |
| Ägare | Västtrafik |
| Arkitekt | Gert Wingårdh[1] |
| Trafiktyp | Pendeltåg, Regionaltåg, Fjärrtåg |
| Kapacitet | |
| Antal spår | 2 resandespår |
| Förbindelser | |
| Övriga trafikslag | Spårvagn:  , Buss |
| Anslutande linjer | Västkustbanan |
| Föregående station | Liseberg |
| Efterföljande station | Kållered |
| Läge | |
| Avstånd från Göteborg | 6 km |
| Koordinater | 57°39′21″N 12°01′08″Ö / 57.6557°N 12.0188°Ö |
| Stationssignatur | Mdn |
 | |
Knutpunkt Mölndalsbro är ett av Västtrafiks resecentrum beläget på och kring en bro i centrala Mölndal med cirka 3,5 miljoner resande per år. Bron, som är 500 meter lång, byggdes i samband med motorvägsbygget i slutet på 1970-talet och korsar motorvägen E6/E20, samt Västkustbanan. I samband med bygget av Knutpunkt Mölndalsbro breddades bron för att skapa plats för busshållplatser på norra sidan.
Järnvägsstation[redigera | redigera wikitext]
På stationen stannar Kungsbackapendeln mot Kungsbacka, Västtågen mot Varberg och även Öresundståg till Malmö-Köpenhamn. Stationen (driftplatsen) kallas trafiktekniskt fortfarande Mölndals Nedre, vanligen förkortat Mdn.
Mölndals station (tidigare känd som Fässbergs station och Mölndals Nedre station) hade förr i tiden ett stationshus, som byggdes i samband med järnvägens tillkomst 1888. Den låg cirka 300 meter nordöst om den byggnad som finns nu. 1972 slutade tågen göra uppehåll vid Mölndals Nedre. Det gick då endast fjärrtåg. 1992 öppnades pendeltåg Göteborg-Kungsbacka med en perrong under bron och en fast trappa men ingen byggnad. Spåren och perrongen ligger öster om motorvägen och nås med en rulltrappa eller hiss (som byggdes 2003) från bron. Öresundstågskonceptet infördes år 2000, och dessa tåg stannar i Mölndal vilket innebär direkta tåg till Köpenhamn.
Spårvagnshållplats[redigera | redigera wikitext]
Under bron finns hållplats för spårvagn linje 2 mot Högsbotorp och linje 4 mot Angered. Söder om bron byggdes under 2012 en andra gräsbevuxen vändslinga för spårvagnarna. 23 november 2012 påbörjades treveckorsarbetet med att flytta spårvagnshållplatsen 30 meter närmare resecentrets övre plan och Brogatan samt byggandet av ny passage över spåren för enklare byten mellan de olika färdsätten.[2]
Busshållplatser[redigera | redigera wikitext]
Vid och på Mölndalsbro finns två grupper av busshållplatser, en uppe på bron och en nere vid spårvägen. Det finns rulltrappa och hiss mellan delarna. Även före byggandet av resecentret fanns busshållplatser både på och under bron. Bron var smalare då och det var färre hållplatser, och endast en fast trappa mellan.
Cykelgarage[redigera | redigera wikitext]
Vid Mölndalsbro finns utöver vanliga cykelställ också fyra cykelgarage med vardera åtta låsbara bås, alltså totalt 32 st. Båsen hyrs ut månadsvis.[3]
Namnbyte[redigera | redigera wikitext]
Den 12 december 2021 bytte hållplatslägen för buss uppe på bron namn från Mölndal Station till Mölndals Bro.
Terminalbyggnad[redigera | redigera wikitext]
Uppe på Mölndalsbro byggdes resecentrets terminalbyggnad mellan 15 maj 2002 och 31 mars 2003, efter en arkitekttävling våren 2000. Den ligger rakt ovanför spårvagnsspåren, väster om motorvägen.[4] I byggnaden finns tidningskiosk, hamburgeri och väntutrymme. Terminalen ligger även nära Mölndal Galleria.
Kritik tas på allvar[redigera | redigera wikitext]
Efter utbyggnationen har genom åren framförts klagomål som rör buller från motor- och järnväg, bråk samt blåst och regn. Missbrukare har haft byggnaden som tillhåll varför väktare har patrullerat ofta. För att komma tillrätta med alla synpunkter gjorde Västtrafik en ombyggnad med ny och tystare vänthall närmare busshållplatserna. Dessutom planerades för nytt hamburgeri, ny frisersalong i gamla vänthallen och nya vindskydd som stod färdiga till våren 2010.[5]
I april-maj 2012 byggdes ännu högre glasskärmar för att motverka buller och vind. Kostnaden på 6 Mkr delades lika mellan Mölndals Stad och Västra Götalandsregionen.[6]
Prisad arkitektur[redigera | redigera wikitext]
Resecentret byggdes av NCC (juni 2001 - april 2003)[7] samt invigdes 11 april 2003[4]. Bakom Knutpunkt Mölndalsbro, som 12 maj 2004 vann Svenska Stadskärnors pris för god design, står bland andra arkitekten Gert Wingårdh, konstnären Mats Theselius, landskapsarkitekten Håkan Johnsson och konstnären Yngve Brotén.[8] Totalkostnaden på 200 Mkr delades lika mellan Mölndals kommun och Västtrafik.[6][9]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ hämtat från: norskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Per-Johan Ydregården (23 november 2012). ”Hållplats flyttas i Mölndal”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006080417/http://www.gp.se/nyheter/molndalharryda/1.1139474-hallplats-flyttas-i-molndal. Läst 23 juni 2013.
- ^ https://www.molndal.se/startsida/trafik-och-resor/cykling/cykelparkering.html?sv.url=12.6e3c002d15923dacbcd498a&state=create#svid12_6e3c002d15923dacbcd498a
- ^ [a b] Rickard Rotstein (21 juni 2003). ”Knutpunkt Mölndalsbro invigd”. Sveriges Arkitekter. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418052524/http://www.arkitekt.se/s7164. Läst 31 januari 2013.
- ^ Martin Björklund (2 januari 2010). ”Knutpunkten ska byggas om”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 18 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100118025216/http://www.gp.se/nyheter/molndalharryda/1.282258-knutpunkten-ska-byggas-om. Läst 10 september 2007.
- ^ [a b] https://www.gp.se/nyheter/västsverige/byggs-om-för-sex-miljoner-1.713307
- ^ ”Knutpunkt Mölndalsbro”. NCC. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. https://archive.is/20130629165816/http://www.ncc.se/Byggnader/referensprojekt-byggnader/Knutpunkt-Molndalsbro-Molndal-/. Läst 23 juni 2013.
- ^ ”Knupunkt Mölndalsbro fick pris”. Sveriges Radio P4 Göteborg. 13 maj 2004. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=414294. Läst 23 juni 2013.
- ^ http://mb.cision.com/Public/MigratedWpy/93321/279080/a83a631ac75cba73.pdf
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Nyström, Louise (2007). 49 byggnader berättar : Västra Götalands län från 1943 till idag. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län. sid. 108-109. Libris 10671077. ISBN 9789197719407
| ||||||||
| ||||||||||||||
| ||||||||||||||
| |||||||
| |||||||
| |||||||||||||||||||
