Kockums

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kockums AB)
Hoppa till: navigering, sök
För emaljtillverkarna, se Kockums emalj.
ThyssenKrupp Marine Systems AB
Malmö, Kockums building sign AM cropped.jpg
Skylten på Kockums huvudbyggnad i Malmö
Huvudkontor Malmö, Karlskrona, Sverige
Bransch Varvsindustri
Historia
Grundat 1840
Uppköpt av SAAB AB 2014
Gick upp i Svenska Varv AB 1979
Upplöst 1999

ThyssenKrupp Marine Systems AB, TKMS, till 1 juni 2013 Kockums AB, är ett svenskt varv ingående i SAAB AB sedan 2014. Företagets huvudkontor finns i Malmö och andra verksamheter finns på Muskö örlogsbas och vid Karlskronavarvet.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

TKMS är sedan juni 2014 ett av SAAB AB helägt dotterbolag[1] All nybyggnad sker numera i Karlskrona (Karlskronavarvet, sedan 1989 ingående i Kockums AB) då tillverkningen i Malmö upphörde 1998.[2] Den civila fartygsproduktionen i Malmö upphörde 1987. År 2007 blev man ägare till delar av det som tidigare var Försvarets MarinverkstädernaMuskö, utanför Stockholm.[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sjösättning vid Kockums Mekaniska Verkstad av den norska tankern Vestalia 1962.
Vy över varvsområdet i Malmö med portalkranen (Kockumskranen) ovanför dockan. Foto från mitten av 1970-talet.
Sjösättning av ubåten RSS Archer 2008 vid Kockums i Karlskrona
Sodermanland-2.jpg
Nybyggnadshallen vid Kockums Karlskronavarvet.

Kockums under 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1820-talet etablerade släkten Kockum sig som handels- och industriidkare i Malmö. Frans Henrik Kockum byggde upp en stor förmögenhet genom satsning på tobaksfabrikation. Tack vare detta kunde han år 1840 etablera en mekanisk verkstad (Kockums Mekaniska Werkstad, aktiebolag 1866) som inledningsvis främst tillverkade lantbruksredskap, bränneriapparater, spisar, lokomobiler, äggkläckningsmaskiner, spottkoppar, ugnar och massor av olika gjutna detaljer samt från 1859 även järnvägsvagnar. Denna verkstad var belägen i Södra Förstaden, i området kring nuvarande Davidshallstorg.

Den första järnvägsvagnen levererades 1859, den första sovvagnen 1877, den första boggievagnen 1885 och den första restaurangvagnen 1896.[4]

Kockum köpte 1849 Kallinge kvarn i Ronneby socken tillsammans med två kompanjoner. Där anlades ett kopparverk. Kompanjonerna köptes ut 1852 och företaget utvidgades under det kommande årtiondet. 1858 omlades driften till ett järn- och plåtvalsverk och året därpå startades en klippspiksfabrik och ett stansverk. Ur det senare växte Kockums Jernverks AB, som bildades 1875. Det hade sin grund i olika järnbruk i Blekinge och Småland.[5]

År 1870 anlades också ett skeppsvarv i anslutning till Malmö hamn, dit så småningom all verksamhet flyttades. Familjen ägde även ett tegelbruk i Lomma, vilket senare kom utvecklas till det 1871 bildade Skånska Cement AB. 1904 härjades verkstaden i Södra Förstaden av en häftig brand. De boende i Malmö oroades. Redan några dagar efter branden hemställde ett stort antal närboende till stadens myndigheter att verkstadsområdet i Södra Förstaden skulle flyttas till Kockums område i hamnen och sammanlänkas med varvsverksamheten. Så skedde också. 1908 köpte bolaget, av staden, ett område i hamnen så att Kockums totala yta därefter uppgick till 79 000 m2. 1913 var all verksamhet koncentrerad till varvet. Kockums första verkstadsområde hade legat söder om Malmös centrum. När flytten av verkstäderna till Malmös hamn var genomförd kring 1913 valde bolaget att riva hela verkstadsområdet och ersätta detta med bostadsområdet Davidshall, ett utmärkt exempel på 1920-talets arkitektur.

Strukturomvandling[redigera | redigera wikitext]

Under åren fram till första världskriget genomfördes en strukturomvandling vid de Kockumägda företagen. Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö koncentrerades kring tillverkningen av fartyg, järnvägsvagnar och broar, medan Kockums Jernverk och Emaljerverk (med verksamhet i främst Kallinge och Ronneby) specialiserades på stål, stålprodukter, galvanisering och emaljerade varor.

Varvsrörelsen, liksom brotillverkningen, kom expandera kraftigt efter första världskriget. Under perioden 1899-1913 nybyggdes endast 16 fartyg, varav sju för statens räkning, nämligen pansarbåtarna Tapperheten och Manligheten, jagarna Vale, Munin, Vidar, Ragnar samt ångfärjan Malmö. Därefter hade varvet ständiga framgångar. Till marinen levererades pansarskeppet Gustav V, jagarna Ehrensköld och Klas Horn, statsisbrytaren Ymer, ett 25-tal ubåtar och ett tiotal motortorpedbåtar. Man byggde ett stort antal tankbåtar från år 1927. Varvet var en föregångare på svetsningens område. Man fortsatte även att tillverka järnvägsvagnar, broar, lyftkranar, sockerbruksmaskiner och ångpannor.[5]

Under 1950- och 1960-talen hade varvsverksamheten i Malmö växt till ett av de största i världen, med tillverkning framför allt av stora lastfartyg. 1952 och 1953 levererade Kockum mest tonnage av alla varv i hela världen. Parallellt med fartygstillverkningen drevs även en viss rederirörelse. Efter förvärvet av AB Landsverk 1948 utvecklades även övrig verkstadsindustri vid Kockums Mekaniska Verkstad.

Expansion, tillbakagång och ägarbyte[redigera | redigera wikitext]

Expansionen fortsatte fram till mitten av 1970-talet, då ekonomiska problem gjorde att verksamheterna vid bland annat Kockums Jernverk avvecklades eller såldes. Kockums Mekaniska Verkstads AB (från 1977 Kockums AB) började även omstrukturera sin verksamhet, men till följd av lönsamhetsproblem och dåliga framtidsutsikter övertogs företaget 1979 av statliga Svenska Varv AB. Efter att den civila fartygsproduktionen lagts ned 1987 inriktade man sig på tillverkning av militära fartyg. 1989 gick Kockums AB under sitt eget namn samman med Karlskronavarvet AB.

Tyska ägare[redigera | redigera wikitext]

År 1999 övergick ägandet till den tyska HDW-koncernen (Howaldtswerke Deutsche Werft AG). Kockums satsning på ny teknik de senaste åren har visat sig framgångsrik, bland annat inom undervattensteknologin och i utvecklingen av fartyg i smygteknik. Kockumsföretagen omsatte 2002/2003 cirka 1,5 miljarder kr och hade 1 200 anställda i Sverige. År 2004 var omsättningen cirka 1,2 miljarder kr. Kockums ingår i ThyssenKrupp Marine Systems sedan 2005. Verksamheten utökades 2007 sedan Kockums blev ägare till delar av Försvarsmaktens marina underhållsverkstäder på Muskö örlogsbas utanför Stockholm. Den 1 juni 2013 bytte Kockums AB namn till ThyssenKrupp Marine Systems AB (TKMS).

Saab Kockums[redigera | redigera wikitext]

I slutet av juni 2014 avslutades förhandlingar mellan SAAB AB och de tyska ägarna, vilket ledde till att ThyssenKrupp Marine Systems AB togs över av SAAB. Affären var värd 340 miljoner kronor men måste godkännas av svenska och tyska myndigheter.[6] Den 22 juli 2014 meddelade Saab att man slutfört förvärvet av Thyssen Krupp Marine Systems. Företaget kommer att ingå i Saabs affärsområde Security and Defence Solutions och kommer att få namnet Saab Kockums, med verksamhet i Malmö, Karlskrona och Musköbasen.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svd.se 29 juni 2014: Saabs köp av Kockums oväntat billigt, läst 2 juli 2014
  2. ^ Artikel från Arkitektkopia
  3. ^ Artikel hos Blekinge Läns Tidning
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 705 
  5. ^ [a b] Gegerfelt, Erik Wilhelm von (1945). Svenska storföretag: kort historik över deras tillkomst och utveckling. D. 1. Stockholm: Seelig i distr. sid. 119-138. Libris 8205760 
  6. ^ ”Klart att Saab köper Kockums” (Ny Teknik). nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article3835108.ece. Läst 30 juni 2014. 
  7. ^ ”Saabs köp av Kockums klart” (Svenska Dagbladet). svd.se. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/saabs-kop-av-kockums-klart_3767002.svd. Läst 22 juli 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kockum-information: tidskrift för de anställda vid Kockums mekaniska verkstads AB, Malmö. Malmö: Kockums mekaniska verkstads AB. 1958-1975. Libris 3417204 
  • Från nagelapor och kölsträckning till CAD och sektionsbygge: en bok om ubåtar från Kockums. Malmö: Kockums. 1988. Libris 7678108. ISBN 91-7970-247-3 
  • (på eng) Kockums mekaniska verkstads AB. Malmö: Gumaelius. 1965. Libris 10228013 
  • Seth Carl-Eduard von, red (1940). Kockums mekaniska verkstads AB. Malmö 1840-1940. Malmö. Libris 28113 
  • Kockums mekaniska verkstads aktiebolag. Malmö. 1961. Libris 11631613 
  • Gräv där du står-cirkel (Kockums); Salomonsson Karin etnolog (1986). "Kockumsknogaren". Malmö: Kockums verkstadsklubb. Libris 7667098. ISBN 91-7810-649-4 (inb.) 
  • Lundin, Johan A. (2007). Malmö industristaden: Addo, Cementa, Ljungmans, Kockums. Malmö museers e-skrifter, 1651-9795 ; 5. Malmö: Malmö museer. Libris 11876888 
  • Ohlström, Bo (1970). Kockumsrapporten: om orsaker till missnöje bland varvsarbetare : rapport från en undersökning vid skrovavdelningen på Kockums, Malmö 1969. Insyn i arbetsmiljön, 99-0109412-7. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 8079521 
  • Nilsson, Bo (2003). ”Vårt arv - vårt Kockumsvarv”. Elbogen (Årsskrift) 2002,: sid. 113-133 : ill.. 1102-2892. ISSN 1102-2892.  Libris 9546431

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]