Kolja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kolja
Status i världen: Sårbar[1]
Status i Sverige: Nära hotad[2]
Melanogrammus aeglefinus.jpg
Systematik[3]
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Torskartade fiskar
Gadiformes
Familj Torskfiskar
Gadidae
Släkte Melanogrammus
Gill, 1862
Art Kolja
M. aeglefinus
Vetenskapligt namn
§ Melanogrammus aeglefinus
Auktor (Linné, 1758)
Hitta fler artiklar om djur med

Kolja (Melanogrammus aeglefinus) är en fisk i familjen torskfiskar som är den enda arten i släktet Melanogrammus.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Koljan har liksom torsken en skäggtöm under hakan, men skiljes från torsken genom sin ljusare färgteckning, med mörk sidolinje och en karakteristisk mörk, oregelbunden fläck under och invid sidolinjen, under första ryggfenan. Som alla torskfiskar har den tre ryggfenor.

Koljan kan nå en längd av omkring 1 meter. Vikten kan nå upp till 15 kilogram.[2]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Koljan är en bottenlevande art som vanligen lever på 40 till 130 meters djup, men kan gå så djupt ner som 450 meter. Den föredrar svala vatten mellan 0-20 °C. Koljan lever framför allt av ryggradslösa bottendjur, som små kräftdjur, blötdjur och borstmaskar. Stora individer kan också ta fisk.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Koljan förekommer dels längs Europas kuster, från Biscayabukten i söder upp längs skandinaviska halvöns nordsjökuster hela vägen norr om denna halvö till Kolahalvön, samt upp till Spetsbergen; vidare i Barents hav till Novaja Zemlja. Den förekommer dessutom i vattnen runt Island, och om än sparsamt i vattnen söder om Grönland. Slutligen återfinns koljan i nordvästra Atlanten längs Amerikas kuster från Labrador ner till Cape May i sydöstra New Jersey.[4] Arten är utsatt för kraftigt överfiske, framför allt i Nordsjön. I Sverige är kolja rödlistad som starkt hotad.[5]

Kommersiell betydelse[redigera | redigera wikitext]

För fisket är koljan av mycket stor betydelse. I handeln förekommer koljan huvudsakligen som färsk, men även som rökt. Köttet är i smak och utseende väldigt lik torsk. Det är en mager fisk. Koljan anses smaka som bäst under tiden september–april. Sedan 2010 uppmärksammas Koljans dag den första fredagen i oktober varje år.[6]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Koljan leker under vårvinter till tidig sommar i nordliga vatten (Norra Nordsjön, norra halvan av Norge, kring Färöarna och vid Islands sydkust). Den föregår på 50 – 100 meters djup, en temperatur på 5 – 7 grader och hög salthalt i vattnet. Mellan 100 000 och 1 500 000 pelagiska ägg läggs. Larverna, som likaledes är pelagiska i början, kläcks efter 1 – 3 veckor. Den blir könsmogen vid 3 – 4 år i södra delen av sitt utbredningsområde; längre norrut kan det ta så mycket som 6 – 10 år.[7]

Den kan bli åtminstone 20 år gammal[4].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sobel, J. 1996. Melanogrammus aeglefinus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061113.
  2. ^ [a b] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  3. ^ ITIS Läst 20061113.
  4. ^ [a b c] FishBase Läst 2008-02-10
  5. ^ ”kolja”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/kolja. Läst 2 september 2013. 
  6. ^ Svensk Fisk - Kolja
  7. ^ B. Muus, J. Nielsen, U. Svedberg 1999. Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa ISBN 91-518-3505-3