Kolstjärna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En kolstjärna är en stjärna med relativt låg yttemperatur, och med ett spektrum dominerat av Swanband, absorptionsband av dikolmolekyler C2, vilka starkt absorberar blått ljus varvid kolstjärnan blir intensivt röd. Denna koldominans i spektrum förorsakas av att kol överväger över syre i stjärnatmosfären, och allt syre binds på grund av den måttliga temperaturen i kolmonoxid, så att det inte finns fria syreatomer att förstöra de mer komplexa kolmolekyler som utmärker kolstjärnorna.

Den övervägande majoriteten kolstjärnor är röda jättar. Många av dessa röda jättar tillhör den asymptotiska jättegrenen, och förbränner alltså helium till kol instabilt under kortvariga episoder som rör om stjärnans inre på så sätt att kärnans grundämnen blandas med de övre skiktens grundämnen. Då kolet så förs upp till stjärnans yta, förändras alltså atmosfären och spektrum långsamt till en sådan som är karakteristisk för en kolstjärna. Kolstjärnor av C-N och C-J tillhör dessa asymptotiska jättar.

En större undergrupp av kolstjärnor tillhör inte denna grupp av asymptotiska jättar, men tros i stället ha fått sin kolrika atmosfär från en stjärnkompanjon i det stjärnsystem där stjärnan ingår, en stjärnkompanjon som nu har hunnit utvecklas till en vit dvärg. Kolstjärnor av typ C-R, C-H och koldvärgarna dC tros tillhöra denna senare grupp, medan de vätefattiga sällsynta C-Hd inte är förstådda väl nog för att kunna förklaras.