Kommittén för kommunala nybildningar

Från Wikipedia

Kommittén för kommunala nybildningar, även tidigare Kommittén för utredning i syfte att åstadkomma en inkorporeringslagstiftning[1] eller Inkorporeringslagstiftningskommittén[2], bemyndigades av Sveriges regering den 5 december 1913 och lämnade sitt betänkande den 21 mars 1918, daterat 12 december 1917.[1]

Kommittén syftade till att åstadkomma större rörlighet i den kommunala och ecklesiastika indelningen och att skapa mera ordnade förhållanden på det området, och betänkandet ledde till den nya lagen (1919:293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.[3]

Kommitténs ordförande var juristen och tidigare justitieministern Albert Petersson [1], och ledamöterna inkluderade statsvetaren och senare borgarrådet Yngve Larsson[4], ämbetsmannen Johan Bååth[5], och juristen och senare jordbruksministern Knut Dahlberg[6]. Larsson hade under 1913 disputeratavhandlingen Inkorporeringsproblemet, en omfattande utredning utförd på uppdrag av Svenska stadsförbundet.

Betänkande[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Dahlberg Knut, red (1920). 1919 års lagstiftning angående kommunala nybildningar: med kommentar. Stockholm: Norstedt. Libris 1262884 
  • Bihang till Riksdagens protokoll vid lagtima riksdagen i Stockholm år 1919. Samling 2. Avd. 2. Bd 5, [...] Förslag till lagstiftning angående kommunala nybildningar. Stockholm: Riksdagen. 1919. Libris 2207398 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]