Kommunstyrelse

Från Wikipedia

En kommunstyrelse är i bland annat Sverige och Finland en kommuns högsta verkställande organ och dess ledamöter väljs av kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ. Pedagogiskt, och för att jämföra med staten, brukar kommunfullmäktige (i fortsättningen benämnd fullmäktige) kallas för kommunens "riksdag", medan kommunstyrelsen bildar kommunens "regering". Men i kommunen är det i så fall fråga om en "samlingsregering", eftersom företrädare för både majoriteten och oppositionen sitter i kommunstyrelsen.[1]

Kommunstyrelserna i Sverige kallades innan kommunreformen 1971 för kommunalnämnd i landskommuner och köpingar, samt stadskollegium eller drätselkammare i städerna.

Sammansättning

Ledamöterna i fullmäktige väljs i Finland och Sverige direkt av folket vart 4:e år. Det nyvalda fullmäktige ska utse kommunstyrelsen. Det politiska styrkeförhållandet i kommunstyrelsen ska avspegla styrkeförhållandena i fullmäktige. Den matematiska metod för att utifrån antalet röster fördela platser till olika partier i Sverige kallas jämkade uddatalsmetoden. I Finland används d’Hondts metod. Kommunallagen och vallagen i Sverige innehåller reglerna för det ovan beskrivna. Sveriges grundlag garanterar kommunal självstyrelse.

Politikerna i kommunstyrelsen är avsevärt färre än ledamöterna i fullmäktige. I Sverige är det vanligt att kommunstyrelsen har 9, 11, 13 eller 15 ledamöter. Sveriges tre största kommuner – Stockholm, Göteborg och Malmö – har 13 politiker i sina respektive kommunstyrelser. Sveriges minsta kommun Bjurholm har 9.

Kommunstyrelsens sammanträde leds av en ordförande. Dessutom kan det finnas en 1:e vice ordförande och ibland även en 2:e vice ordförande. Lagen i Finland förutsätter "tillräckligt många" vice ordförande. Av tradition brukar i Sverige det största oppositionspartiet får posten som 1:e vice eller 2:e vice ordförande, och populärt kallas denna person oppositionsråd. Den svenska lagen kräver inte att det ska finnas någon tjänst som slutar på "-råd", men trots detta finns kommunalråd i nästan samtliga kommuner. Små kommuner har ett och större kommuner kan ha betydligt fler.

Stockholms kommun har ett system med så kallade borgarråd som är chefer för olika förvaltningsgrenar, rotlar, i Stockholms kommun. Borgarråden motsvarar kommunalråd i andra svenska kommuner och utses av kommunfullmäktige. Mandatperioden 2006-2010 fanns 14 borgarråd. Tillsammans utgör de borgarrådsberedningen, som är stadens verkställande ledning under kommunstyrelsen. Det främsta av borgarråden är finansborgarrådet, som även är ordförande i kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen kan ha ett eller flera utskott. Normalt finns ett arbetsutskott, kommunstyrelsens arbetsutskott. Till skillnad från fullmäktigemötena är kommunstyrelsens möten i de flesta fall inte öppna för allmänheten. Däremot är tjänstemän i kommunen ofta föredragande, medan vid fullmäktigemötena i princip endast en stads- eller kommundirektör då sådan finns har yttranderätt vid sidan om fullmäktiges ledamöter.

Uppgifter

I Sverige ska kommunstyrelsen:

  • leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter
  • uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning
  • från nämnder, beredningar och anställda i kommunen begära in de yttranden som behövs
  • sköta kommunens ekonomiska förvaltning
  • ha uppsikt över nämnderna och de företag som kommunen har inrättat
  • göra de framställningar som behövs hos fullmäktige, nämnder och andra myndigheter
  • bereda eller yttra sig i nästan alla ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige
  • verkställa kommunfullmäktiges beslut.

Organisation

Dessa uppgifter kräver relativt avancerade fackkunskaper på en rad områden. Kommunstyrelsens politiker har därför en tjänstemannaorganisation till sitt förfogande. Dessa är ekonomer, jurister, samhällsplanerare, kvalificerade utredare, och specialister på EU och internationella kontakter, information m.m. Dessa arbetar vanligen i stadshuset eller kommunhuset under en chef som tituleras stadsdirektör, kommundirektör eller kommunchef. Själva organisationen kallas stadsledningskontor eller kommunledningskontor.

Förhållandet mellan kommunstyrelse och kommunala facknämnder

Kommunallagen kräver att en kommun måste ha en styrelse. Kommunfullmäktige kan också besluta att inrätta särskilda facknämnder (exempelvis socialnämnd och utbildningsnämnd). Två nämnder är obligatoriska enligt andra speciallagar i Sverige. Dessa är valnämnd [2] och överförmyndarnämnd (om inte kommunfullmäktige väljer att utse en särskild person till överförmyndare). Nämnderna i Sverige är mot kommunstyrelsen självständiga förvaltnings- och beslutsorgan (myndighet). I regel kan beslut som fattas av en nämnd inte överprövas av kommunstyrelsen. Dock, är ett ärende av en sådan art, att det ska beslutas av kommunfullmäktige, så har alltid kommunstyrelsen rätt att yttra sig över förslaget från nämnden och kan ha en avvikande åsikt.

Noter och referenser

  1. ^ Exempelvis hade Umeå kommunfullmäktige 65 ledamöter som valts direkt av folket för den fyraårig mandatperioden 2006—2010 26 socialdemokrater, 9 moderater, 5 folkpartister, 7 centerpartister, 6 vänsterpartister, 4 kristdemokrater, 5 miljöpartister och 3 ledamöter för Rättvisepartiet socialisterna. Kommunstyrelsen i Umeå har 15 ledamöter, och dessa 15 kommunstyrelsemedlemmar valdes av ledamöterna i kommunfullmäktige bland dessa 65 personer. Partiernas storlek i kommunstyrelsen motsvarar styrkeförhållandena i kommunfullmäktige. I exemplet Umeå mandatperioden 2006-2010 satt 6 socialdemokrater, 2 moderater, 2 centerpartister, 2 vänsterpartister och 1 representant för vardera folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet i kommunstyrelsen. Rättvisepartiet fick ingen plats eftersom detta parti hade fått lägst antal röster av väljarna i Umeå. Den metod som används i svensk demokrati för att fördela platser och antal ledamöter kallas för jämkade uddatalsmetoden. Informationen om Umeås kommunstyrelse finns på på presentationen av politikerna på kommunens hemsida.
  2. ^ Vallag (1997:157) 1 kap 17 § I varje kommun skall det finnas en valnämnd.