Monoid
En monoid är inom abstrakt algebra ett par
(ofta säger man bara
och menar hela monoiden), där
är en mängd och
är en binär operator på
, vilken lyder följande regler:
- slutenhet: för alla
i
, är
i
(detta följer egentligen direkt ur att * är en binär operator, och behöver inte specificeras separat) - neutralt element: det finns ett element
i
, så att för alla
i
,
. - associativitet: * är en associativ operator; det vill säga,
för alla
i
.
Med andra ord är en monoid en semigrupp med ett neutralt element.
En kommutativ monoid eller abelsk monoid är en monoid där operatorn även är kommutativ, dvs.:
för alla
i
.
sägs vara en submonoid till en monoid
om
är en delmängd till
,
innehåller det neutrala elementet och för alla
i
så ligger även
i
.
är då även monoid i sig själv.
Innehåll |
Exempel [redigera]
Naturliga talen [redigera]
De naturliga talen,
, med additionsoperatorn
bildar en abelsk monoid
med det neutrala elementet 0.
Man kan också bilda en monoid med multiplikationsoperatorn
, som även den är abelsk, med det neutrala elementet 1.
Strängar [redigera]
Mängden av alla ändliga strängar över ett alfabet bildar en monoid med konkatenering som operator och den tomma strängen som neutralt element.
Monoidhomomorfier [redigera]
En homomorfi mellan två monoider,
och
, är en funktion
som uppfyller:
där
och
är neutrala element för
respektive
.
Om en monoidhomomorfi är bijektiv kallas den för isomorfi, och två monoider som har en monoidisomorfi mellan sig kallas isomorfa.
Se även [redigera]
- Slå upp monoid i ordlistan Wiktionary.
i
.
för alla
i
för alla 
