Komnenos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alexios I Komnenos avbildad i en mosaik i Hagia Sofia, Konstantinopel.

Komnenos eller Comnenos (grekiska: Κομνηνός, Κομνηνοί) var en av de mer framträdande kungliga dynastierna i Bysantinska rikets historia, eftersom de allmänt anses ha vänt Bysantinska rikets nedgång under bara ett århundrade, omkring 1081-1185.

Ätten Komnenos kom troligen från Paflagonien, kanske från Kastamonu slott, ett namn som kan vara bildat av Castra Comnenus. Huset Komenos bildades i och med att Isak I Komenos gjorde anspråk på Bysantinska rikets tron 1057 efter att han besegrade kejsar Mikael VI. Huset hade emellertid inte full makt över riket förrän med Isaks brorsson Alexios I Komnenos, som blev kejsare 1081. I samband med detta synes alla tidigare kungahus ha försvunnit, som de inflytelserika Skleros och Argyros. Deras ättlingar synes ha lämnat landet, och gift in sig i kungliga familjer i Ryssland, Frankrike, Tyskland, Polen, Ungern och Serbien.

Komnenos var genom Alexios I gifte med Irene Doukaina släkt med ätten Doukas, varför deras ättlingar ofta kallas ”Komnenodoukai”. En av dessa var Theodora, som gifte sig med en av ätten Angelos och blev anmoder till kejsarna Isak II Angelos och Alexios III Angelos.

Bysantinska riket blev en genomfarled för korsriddarna under Första korstågetkorsfararstaterna bildades. Huset Komnenos var inblandade i diverse angelägenheter runt omkring detta, bland annat gifte sig flera medlemmar av ätten med de regerande husen i Furstendömet Antiokia och Kungariket Jerusalem.

Till ätten hör Anna Komnena som möjligen är den första kvinnliga historikern. Hon var syster till kejsar Johannes II Komnenos, som efterträdde Alexios. Så småningom delade sig ätten i flera grenar. Eftersom successionen inte var fixerad till företrädarens äldste son, var det ständiga maktkamper, konspirationer och intriger mellan släktingarna.

När det fjärde korståget år 1204 erövrade Konstantinopel och bildade det kortlivade Latinska riket, begav sig en gren av ätten tillbaka till Paflagonien och grundade Kejsardömet Trabzon vid Svarta havet. Den första kejsaren var Alexios I av Trabzon, sonson till kejsar Andronikos I Komnenos, och de regerade Trabzon i 250 år, tills den osmanske sultanen Mehmed II intog landet. Denna gren av ätten kallas på grekiska: 'Megaloi Komnenoi eller Megalokomnenoi', de stora Komnenon.

En prins av ätten, Mikael Angelos Komnenos Doukas, ättling till Alexios I, grundade Despotatet Epirus 1204 i anslutning till Konstantinopels fall samma år. En annan medlem av släkten, Isak Komnenos grundade ett imperium på Cypern på 1100-talet, men landet erövrades senare av Rickard I av England under Tredje korståget.

Konstantinopel återtogs 1261 av ätten Palaiologos, en sidolinje till Komnenos. Palaiologos regerade till Konstantinopels fall 1453.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia