Komorerna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ögruppen med samma namn, se Komorerna (ögrupp).

Koordinater: 12°S 44°Ö / 12°S 44°Ö / -12; 44

Union des Comores
Udzima wa Komori
الاتحاد القمر
Flagga Statsvapen
ValspråkUnité - Justice - Progrès
(Franska: Enighet - rättvisa - framsteg)
Nationalsång: Udzima wa ya Masiwa
Huvudstad Moroni
Officiella språk komoriska, franska, arabiska
Statsskick Förbundsrepublik
 -  President Ikililou Dhoinine
Självständighet från Frankrike 
 -  Deklarerad 1975 
 -  Erkänd 6 juli 1975 
Area
 -  Totalt 2 170 km² (167:e)
 -  Vatten (%) Försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 798 000[1] (158:e)
 -  Befolkningstäthet 300,4/km² (26:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $323 milj (171:a)
Valuta komoransk franc (KMF)
Tidszon UTC+3
Topografi
 -  Högsta punkt Le Kartala, 2 360 m ö.h.
Nationaldag 6 juli
Nationalitetsmärke COM
Landskod KM, COM
Landsnummer 269

Komorerna (alternativt Comorerna) (arabiska: جزر القمر), formellt Unionen Komorerna,[2] (komoriska: Udzima wa Komori, franska: Union des Comores, arabiska: الاتحاد القمري), är en östatögruppen med samma namn i Indiska oceanen utanför Afrikas östkust, på den norra änden av Moçambiquekanalen mellan nordöstra Moçambique och nordvästra Madagaskar. Andra länder i närheten till Komorerna är Tanzania i nordväst och Seychellerna till nordost. Huvudstaden är MoroniGrande Comore.

Med en yta på 1862 km² (exklusive Mayotte),[3] är Komorerna till ytan den tredje minsta afrikanska nationen. Invånarantalet uppgår till cirka 798 000 (exklusive Mayotte). Dess namn härstammar från det arabiska ordet قمر qamar ("måne").[4] Arkipelagen är känd för sin mångsidiga kultur och historia, där nationen bildades i korsningen av många civilisationer. Det är den sydligaste medlemsstaten i Arabförbundet. Även på den omtvistade ön Mayotte är det enda officiella språket franska: "Unionen Komorerna" har tre officiella språk: komoriska, arabiska och franska.

Landet består officiellt av de fyra öarna i den vulkaniska komoriska arkipelagen: nordvästra Grande Comore eller Ngazidja, Mohéli eller Mwali, Anjouan eller Nzwani och sydöstligaste Mayotte eller Maore, liksom många mindre öar. Men regeringen i Komorerna (eller dess föregångare sedan självständigheten) har aldrig förvaltat ön Mayotte, som Frankrike tillämpar som ett utomeuropeiskt departement. Mayotte var den enda ön i arkipelagen som röstade mot självständighet från Frankrike 1974; den senare har inlagt veto mot FN:s säkerhetsråds resolutioner som skulle bekräfta Komorernas suveränitet över ön.[5][6][7][8] Dessutom har en folkomröstning den 29 mars 2009 om att Mayotte håller på att bli ett franskt utomeuropeiskt departement under 2011 godkänts överväldigande av folket på Mayotte.

Komorerna är den enda staten som är medlem i samtliga av följande: Afrikanska unionen, Francophonie, Islamiska konferensorganisationen, Arabförbundet och Commission de l'océan Indien. Landets historia har präglats av ett flertal statskupper sedan självständigheten 1975. Från och med 2008 lever omkring hälften av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen på $1,25 per dag.[9]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under århundradena har Komorerna bebotts av olika folkgrupper från Afrikas östkust, Persiska viken, Indonesien och Madagaskar. Portugisiska upptäcktsresande besökte ögruppen 1505. Vid ungefär samma tid introducerade persiska muslimer islam på öarna. 1841-1912 inlemmade Frankrike öarna i sitt afrikanska kolonialvälde och lät dem administreras av generalguvernören på Madagaskar. Franska invandrare och företag samt rika arabiska köpmän skapade tillsammans en ekonomi baserad på export av grödor från stora plantager på öarna.

I juli 1975 förklarade Komorernas parlament att man avsåg att bryta med kolonialmakten Frankrike. Ahmed Abdallah valdes till landets förste president och utropade Komorerna som en självständig stat den 5 september samma år. Sedan dess har Komorerna upplevt 19 kupper eller kuppförsök. 1997 deklarerade öarna Anjouan och Mohéli sin självständighet från Komorerna. 1999 tog den militäre befälhavaren överste Azali makten. Han försökte klara av krisen med Anjouan och Moheli genom att skapa en konfederation som kallas 2000 Fomboni Accord. I slutet av 2001 godkändes den nya konstitutionen och presidentval ägde rum på våren 2002. Varje ö i landet valde då sin egen president och en ny unionspresident svor presidenteden den 26 maj 2002.

Mohamed Bacar tog 2001 makten på Anjouan och utropade öns självständighet. Komoriska styrkor, med förstärkning från Afrikanska unionen (AU), lyckades först i mars 2008 återta kontrollen över ön och tvinga Bacar på flykt. Den 29 juni 2008 hölls en andra valomgång i presidentvalet på Anjouan. Den politiske veteranen Mohamed Djaanfari besegrade då utmanaren Moussa Toybou[10].

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Komorerna.

Komorerna består av tre av öarna i ögruppen Komorerna. Landet har i stort sett inga naturtillgångar.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är ett tropiskt havsklimat med en regntid som varar från november till maj. Cykloner kan förekomma under denna tid. Ett stort miljöproblem är jorderosion på grund av att man odlar på bergssluttningarna utan att terrassera.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Komorerna är indelat i tre distrikt som också är tre öar: Grande Comore (Njazidja), Anjouan (Nzwani) och Moheli (Mwali). Det finns också fyra kommuner: Domoni, Fomboni, Moroni och Moutsamoudou.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Komorerna är ett av världens fattigaste länder, bland annat beroende på en ung och snabbt växande befolkning och mycket få naturtillgångar. 60% av befolkningen är mycket fattig. Arbetskraftens låga utbildningsnivå medför hög arbetslöshet och ett starkt beroende av utländsk hjälp. Jordbruket, inklusive fiske, jakt och skogsbruk, utgör 40% av BNP, sysselsätter 80% av arbetskraften och står för det mesta av exporten. Landet är inte självförsörjande på mat, och ris är en stor importvara.

Genom ett avtal om monetärt samarbete från 1979 mellan Frankrike och Komorerna har den komoriska valutan en fast växelkurs mot euron, EUR 1 = KMF 491,967 75. Detta ojämna belopp kommer sig av att den tidigare, hade fast växelkurs mot den franska francen, FRF 1 = KMF 50. Kursen ändrades 1994 till FRF 1 = KMF 75, vilket har omräknats till euro.

90% av landets elektricitet produceras av fossila bränslen och resterande av vattenkraft.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Komorerna gör anspråk på ön Mayotte som besätts av Frankrike.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ exkl. Mayotte
  2. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 90. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  3. ^ Frémy, Dominique; Frémy, Michelle (2005). Quid (Robert Laffont). sid. 1175 
  4. ^ ”Histoire des Comores - The Island of the moon” (på engelska). Comores-online.com. http://www.comores-online.com/mwezinet/histoire/islandsofthemoon.htm. Läst 11 november 2011. 
  5. ^ Den första FN:s generalförsamlings resolution om ärendet, "Question of the Comorian island of Mayotte (PDF)," FN:s generalförsamlings resolution A/RES/31/4, (21 oktober 1976) anger "ockupationen av Frankrike på komoriska ön Mayotte utgör ett flagrant intrång i den nationella enheten av den komoriska staten, en medlem av Förenta nationerna," avvisar de franskadministrerade folkomröstningarna och fördömer den franska närvaron i Mayotte.
  6. ^ Enligt definitionen av Organisationen för afrikansk enhet, De alliansfria staternas organisation, Islamiska konferensorganisationen, FN:s generalförsamling: den senaste FN:s generalförsamlings resolution om ärendet, "Question of the Comorian island of Mayotte," FN:s generalförsamlings resolution A/RES/49/18, (6 december 1994) anger "resultatet av folkomröstningen den 22 december 1974 fick anses på global basis och inte ö efter ö,...Bekräftar suveränitet över Islamiska förbundsrepubliken Komorerna över ön Mayotte". Flera resolutioner som uttrycker liknande stämningar fattades mellan 1977 (31/4) och 1994 (49/18).
  7. ^ ”Subjects of UN Security Council Vetoes” (på engelska). Global Policy Forum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2008. http://web.archive.org/web/20080317010910/http://www.globalpolicy.org/security/membship/veto/vetosubj.htm. Läst 27 mars 2008. 
  8. ^ ”Article 33” (på engelska) (PDF). Untreaty.un.org. http://untreaty.un.org/cod/repertory/art33/english/rep_supp5_vol2-art33_e.pdf. Läst 11 november 2011. 
  9. ^ ”Human Development Indices, Table 3: Human and income poverty” (på engelska) (PDF). Hdr.undp.org. sid. 35. http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf. Läst 1 juni 2009. 
  10. ^ Lugnt presidentval i Komorerna”. Helsingborgs Dagblad. 29 juni 2008. http://hd.se/utrikes/2008/06/29/lugnt-presidentval-i-komorerna. Läst 11 november 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]