Komsakulturen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Komsakulturen är en omdiskuterad benämning på arkeologiska fynd från den norska och ryska ishavskusten, de äldsta daterade till den tid då merparten av norra Skandinavien var täckt av inlandsis.[1] Fynden har gjorts från Tromsø i väster till Kolahalvön i öster, en kuststräcka som blev isfri långt före inlandet. Under början av 1900-talet framfördes teorier om att människor överlevt istiden i området, men moderna forskare framhåller likheterna med Ahrensburgkulturen i norra Tyskland och tror att området koloniserades från sydväst under istidens slutskede.[2] [3]

En ifrågasatt kultur[redigera | redigera wikitext]

Begreppet Komsakulturen myntades av den norske arkeologen Anders Nummedal och är uppkallat efter de boplatsfynd han gjorde 1925 vid Komsafjället i Alta.[4] De äldsta bosättningarna brukar anses vara omkring 7000 f.Kr. och de yngsta brukar anses vara från början av yngre stenålder. Fynden är dock inte enhetliga.[5] De många variationerna i fyndmaterialet och den långa tidsperioden gör att arkeologerna inte längre anser att det är relevant att tala om en "kultur".[1]

Förbindelser med andra områden[redigera | redigera wikitext]

Det finns stora likheter mellan Komsafynden och de fynd som gjorts längre söderut vid den norska kusten, mellan Bergen och Trondheim, den så kallade Fosnakulturen. Det har föreslagits att båda fyndområdena i själva verket ingår i samma helhet.[6]

De mycket gamla lämningarna vid Dumpokjauratj i Arjeplog, Lappland, har föreslagits komma från sentida ättlingar till de människor som levde vid Komsa. Den tidigaste kolonisationen av nordligaste Sverige skulle alltså ha skett från norr. Lämningarna vid Dumpkojauratj är från en mesolitisk bosättning som har daterats till tidsperioden 8630±85 B.P. (ca 7800 f.Kr.), inte långt efter att inlandsisen drog sig tillbaka från området. Att döma av benmaterial på boplatsen var ren det viktigaste bytesdjuret.[7] [8]

Komsakulturen och samerna[redigera | redigera wikitext]

Under första halvan av 1900-talet menade språkforskaren K.B. Wiklund att samernas särskilda "antropologiska typ" måste ha utvecklats under en längre period av isolering från andra folkgrupper. Komsakulturens och Fosnakulturens mycket gamla lämningar, som tydde på att människor hade kunnat övervintra vid havskusten under istiden, passade bra in i den teorin. Wiklund tyckte sig även se tydliga antropologiska likheter mellan den nutida samerna i norr och befolkningen inom det område där Fosnakulturens fynd påträffats.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1994). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 2, [Gästr-Lantz]. Umeå: Norrlands univ.-förl. Libris 1610872. ISBN 91-972484-0-1 
  2. ^ Grydeland, Sven Erik (2005). ”The pioneers of Finnmark: from the earliest coastal settlements to the encounter with the inland people of Northern Finland”. i Knutsson Helena (på eng). Pioneer settlements and colonization processes in the Barents region. Vuollerim papers in hunter-gatherer archaeology, 1653-302X ; 1. Vuollerim: Vuollerim 6000 år. sid. 43–77. Libris 10000245. ISBN 91-974562- 1-7 
  3. ^ Knutsson, Helena; Knutsson, Kjel (2012). ”The postglacial colonization of humans, fauna and plants in northern Sweden” (på engelska). Arkeologi i norr "13": sid. 1–28. 
  4. ^ Lotte Hedeager och Kristian Kristiansen (redaktörer), Arkæologi Leksikon (1985) sidorna 154-155.
  5. ^ Anders Hagen, Norges oldtid (1977) sidan 38.
  6. ^ [a b] Brøndum-Nielsen Johannes, Wiklund Karl Bernhard, red (1947). Nordisk kultur: samlingsverk. 10, Lapperne ; Lapparna. Stockholm: Bonnier. sid. 7. Libris 128247 
  7. ^ Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, Nr. 2, juni 2004.
  8. ^ Bergman, Ingela. ”Gropar i Arjeplog”. Sápmi: Samiskt informationscentrum. http://www.samer.se/2255. Läst 3 februari 2013.