Konstantin von Neurath

Från Wikipedia
Version från den 8 mars 2013 kl. 16.53 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 34 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q153421Wikidata)
Konstantin von Neurath

Konstantin von Neurath, 1939.

Tid i befattningen
1 juni 1932–4 februari 1938
President Paul von Hindenburg (1932–1934)
Adolf Hitler (1934–1945)
Kansler Franz von Papen (1932)
Kurt von Schleicher (1932–1933)
Adolf Hitler (1933–1945)
Företrädare Heinrich Brüning
Efterträdare Joachim von Ribbentrop

Tid i befattningen
21 mars 1939–24 augusti 1943
Företrädare posten inrättad
Efterträdare Reinhard Heydrich (de facto 1941–1942)
Wilhelm Frick (de iure 1943–1945)

Född Konstantin Hermann Karl von Neurath
2 februari 1873
Kleinglattbach vid Vaihingen an der Enz, Kungariket Württemberg, Kejsardömet Tyskland
Död 14 augusti 1956 (83 år)
Enzweihingen, Baden-Württemberg, Västtyskland
Gravplats Vaihingen an der Enz
Nationalitet Tyskland Tyskland
Politiskt parti Oberoende (1932–1937)
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (1937–1945)
Utbildning Juridik
Alma mater Tübingens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Yrke Jurist
Maka Marie Auguste Moser von Filseck (1875–1960; giftermål 1901)
Barn Konstantin (född 1902), Winifred (född 1904)
Militärtjänst
Tjänstetid 1914–1916
Slag/Krig Första världskriget
Utmärkelser Järnkorset av första klassen (1914)

Konstantin von Neurath, född den 2 februari 1873 i Kleinglattbach vid Vaihingen an der Enz, död den 14 augusti 1956 på familjegodset i Enzweihingen, Baden-Württemberg, var en tysk friherre, jurist, politiker och diplomat. Han var Weimarrepublikens siste och Tredje riket förste utrikesminister. Vid Nürnbergprocessen dömdes von Neurath till 15 års fängelse för bland annat brott mot freden och brott mot mänskligheten.

Biografi

von Neurath tjänstgjorde vid tyska utrikesförvaltningen, Auswärtiges Amt, från 1901. Han deltog i första världskriget, där han i december 1914 mottog Järnkorset, och 1916 hemförlovades efter att ha sårats svårt. Efter första världskriget återvände han till utrikesförvaltningen och var ambassadör i Rom 1921–1930 och därefter i London till 1932. Han utnämndes till utrikesminister 1932 och kvarstod i denna kapacitet även efter Adolf Hitlers maktövertagande året därpå. Det faktum att han var friherre, diplomat och partipolitiskt obunden gav Tredje rikets utrikespolitik under dess första år ett sken av anständighet.[1] Denna chimär blev dock alltmer svår att upprätthålla i takt med att Nazitysklands utrikespolitik ökade i aggressivitet. I strid med bestämmelserna i Versaillesfreden skedde en militär upprustning från 1935, allmän värnplikt infördes och Rhenlandet, som enligt Versaillestraktaten skulle förbli demilitariserat, besattes. 1936 slöts vänskapsavtal med Italien (Rom-Berlinaxeln, föregångare till stålpakten) och Japan (Antikominternpakten). Från samma år deltog också tyska trupper i spanska inbördeskrigetFrancisco Francos sida.

Trots att von Neurath blev medlem i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) och SS-Obergruppenführer 1937 tvingades han att avgå som utrikesminister året efter. Han var därefter minister utan portfölj 1938–1939 och från 1939 riksprotektor i Böhmen-Mähren. Då Hitler ansåg att den åldrige von Neurath var för mild mot tjeckerna, utnämnde han Reinhard Heydrich till ställföreträdande riksprotektor. von Neurath entledigades dock inte från denna post förrän i augusti 1943.

Vid Nürnbergprocessen 1945–1946 åtalades von Neurath för planerande av anfallskrig, brott mot freden, krigsförbrytelser samt brott mot mänskligheten. Han fälldes på samtliga åtalspunkter och dömdes till 15 års fängelse. Han frigavs den 6 november 1954 av hälsoskäl från fängelset i Spandau.

Referenser

Noter

  1. ^ Davidson, Eugene (1997) [1966] (på engelska). The Trial of the Germans. Columbia, Missouri York: University of Missouri Press. sid. 174. ISBN 0-8262-1139-9 

Tryckta källor

  • Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. sid. 271. ISBN 978-91-88858-32-0 
  • Davidson, Eugene (1997) [1966] (på engelska). The Trial of the Germans. Columbia, Missouri York: University of Missouri Press. ISBN 0-8262-1139-9 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 434. ISBN 978-3-596-16048-8. Läst 28 april 2011