Konventioner för vetenskapliga beteckningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Inom matematik och naturvetenskap finns många konventioner om hur bokstäver och andra tecken bör användas. Denna sida listar några av dem.

Färgkodning[redigera | redigera wikitext]

I tabellerna nedan används följande färgkodning:

En storhet är en variabel, och anges därför i kursiv stil. Storheter anges ofta med enheter och eventuellt prefix till dessa, enligt exemplet här under. Konstanter skrivs liksom variabler med kursiv stil. Vektorer skrivs vanligtvis med fetstil eller med vektorpil ovanför. Talmängder (-system) skrivs ofta med "blackboard bold".

Skalär storhet.svg

Latinska tecken[redigera | redigera wikitext]

A Systemmatris i reglerteknik a Acceleration
Area SI-prefixet atto, 10-18
SI-enheten ampere
Helmholtz fria energi i termodynamik
Vektorpotential i elektromagnetisk fältteori
B Systemmatris i reglerteknik b
Magnetfält
C Systemmatris i reglerteknik c Ljushastigheten i vakuum
SI-enheten coulomb
Mängden av de komplexa talen (ibland \mathbb{C})
D Systemmatris i reglerteknik d Avstånd
Elektrisk flödestäthet Differential
E Energi e Talet e
Elektriskt fält Excentricitet
Elektromotorisk spänning
SI-prefixet exa, 1018
F Kraft f Allmän funktion
Fouriertransformation (ofta \mathcal{F}) Frekvens
SI-enheten farad SI-prefixet femto, 10-15
G Överföringsfunktion i reglerteknik g Allmän funktion
Gravitationskonstanten Tyngdacceleration
SI-prefixet giga, 109 metrisk tensor
Gibbs fria energi i termodynamik
H Överföringsfunktion h Allmän funktion
Hilbertrum Plancks konstant
Hamiltonian, i mekanik, kvantmekanik Impulssvar
Entalpi i termodynamik
SI-enheten henry
Mängden av kvaternionerna (ibland \mathbb{H})
Magnetisk fältstyrka
I Strömstyrka i Imaginära enheten
Heltalsindex
Intensitet
J Besselfunktion av första slaget j Imaginära enheten
Strömtäthet Heltalsindex
Impuls
K SI-enheten kelvin k Heltalsindex
SI-prefixet kilo, 103
L Laplacetransformation (ofta \mathcal{L}) l Linje
Kompletta funktionsrum, till exempel L2
M Moment m Heltal
SI-prefixet mega, 106 Massa
Mångfald SI-prefixet milli, 10-3
SI-enheten meter
N Normalvektor n Heltal
SI-enheten Newton SI-prefixet nano, 10-9
Mängden av de naturliga talen (ibland \mathbb{N})
O Origo o Ordo
Ordo
P Effekt p Täljare i rationellt tal
SI-prefixet peta, 1015 Rörelsemängd
Tryck
SI-prefixet piko, 10-12
Primtal; primtalsindex
Punkt på yta
Q Elektrisk laddning q Nämnare i rationellt tal
Mängden av de rationella talen (ibland \mathbb{Q}) Elektrisk laddning
Överförd värme i termodynamik
Punkt på yta
R Resistans r Oberoende variabel i karakteristisk ekvation för differentialekvationer
Laplacetransformerat referensvärde (börvärde) (i reglerteknik) Rest vid heltalsdivision
Krökningstensor Referensvärde (börvärde) i reglerteknik
Riccitensor Radie, Avstånd
Mängden av de reella talen (ibland \mathbb{R}) Positionsvektor (ofta \vec{r})
S Beteckning för ett system s (I svensk litteratur) sträcka
Entropi i termodynamik SI-enheten sekund
SI-enheten siemens Parameter i Laplacetransform
T Temperatur (i kelvin) t Temperatur (i grader celsius)
Tensor Tid
Periodtid
Linjär transformation; linjär avbildning
SI-enheten tesla
SI-prefixet tera, 1012
U Elektrisk spänning u Allmän vektor (funktion i ett Hilbertrum)
Ett systems inre energi i termodynamik Atommassenheten
Laplacetransformerad insignal (i tex reglerteknik)
V Volym v Hastighet
SI-enheten volt Allmän vektor (funktion i ett Hilbertrum)
W Arbete (Energi) w Viktfunktion i Hilbertrum
SI-enheten watt Utfört arbete i termodynamik
X Stokastisk variabel x Okänd variablel i en ekvation
Rumskoordinat
Y Laplacetransformerad utsignal (i tex reglerteknik) y Beroende variabel
Besselfunktion av andra slaget Rumskoordinat
SI-prefixet yotta, 1024 SI-prefixet yokto, 10-24
Z Impedans z Rumskoordinat
SI-prefixet zetta, 1021 Komplex variabel
Mängden av heltalen (ibland \mathbb{Z}) Komplexvärd funktion
SI-prefixet zepto, 10-21
Å Enheten Ångström

Grekiska tecken[redigera | redigera wikitext]

α Vinkel
Vinkelacceleration
β Vinkel
v/c i relativitetsteori
Γ Gammafunktionen γ Lorentzfaktorn i relativitetsteori
Gammafördelningen
Δ Prefix som konnoterar skillnad δ Litet tal eller ökning i matematisk analys
Laplaceoperatorn Deltafunktionen (distributionsteori)
Deltaföljden (diskret tid)
ε Litet tal eller ökning i matematisk analys
ζ Dämpning i reglerteknik
η Verkningsgrad
Θ θ Vinkel (i bl.a. polära koordinater)
ι
κ Torsion
Λ Kosmologiska konstanten i relativitetsteori λ Våglängd
Egenvärde
μ Mått
Väntevärde
Friktionskoefficient
Permeabilitet
Kemisk potential
SI-prefixet mikro, 10-6
ν Mått
Frekvens
Ξ ξ
Π Produkttecken π Talet π
Plan[förtydliga]
ρ Densitet
Σ Summatecken σ Standardavvikelse
τ Tid
Egentid i relativitetsteori
υ
Φ Trappfunktion φ Vinkel (i bl.a. rymdpolära koordinater)
Skalfunktion
χ Eulerkarakteristik
Ψ Trappfunktion ψ Wavelet
Vågfunktion (vågvektor) i kvantmekanik
Ω SI-enheten ohm ω Vinkelhastighet
Område (främst använt inom matematisk analys) Differentialform
Vinkelfrekvens, 2π/T
Rymdvinkel

Hebreiska tecken[redigera | redigera wikitext]

\alef Kardinalitetstal

Se även[redigera | redigera wikitext]