Kooperativa Förbundet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kooperativa Förbundet
Kooperativa skylt 2010.jpg
Typ ekonomisk förening
Huvudkontor Sverige Solna
Nyckelpersoner Anders Sundström
styrelseordförande[1]
Johnny Capor
koncernchef, verkställande direktör
Tommy Ohlström
förbundsdirektör[2][3]
Bransch konsumentkooperation
Produkter dagligvaror m.m.
Historia
Grundat 1899
Ekonomi
Omsättning 37 851 miljoner kronor (2012)
Övrigt
Webbplats coop.se

Kooperativa Förbundet, vanligtvis förkortat KF, är en konsumentkooperativ ekonomisk förening som bildades 5 september 1899 på initiativ av Gerhard Halfred von Koch och Axel Rylander[4]. Det är ett förbund för 39 konsumentföreningar i Sverige vilka tillsammans har över tre miljoner medlemmar. Ett av KF:s dotterbolag är Coop Butiker & Stormarknader AB.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidigare logotyp för stormarknader och rabattvaruhus.
Kooperativa Förbundets logotyp 1967–1995 skapades av KF-ägda Annonsbyrån Svea.

Den 4 september 1899 samlades 44 representanter från 41 föreningar till en tre dagar lång ”allmän kooperativ kongress” i Stockholm. Det skedde efter en inbjudan av de kooperativa föreningarna Pan i Malmö, Fram i Göteborg och AB Arbetarnas konsumtionsförening. Bildandet skedde som ett led i den vid tiden växande arbetarrörelsen och försök från bland annat fackförbund och flera politiska partier att göra affärsinnehavarens ställning mot kunderna mer moralisk. De kooperativa idéerna hade förekommit sedan slutet av 1700-talet, och tagit fart under början av 1800-talet i främst England (konsumentkooperation), Schweiz (konsument- och producentkooperation), Danmark (producentkooperation) och Tyskland (bankkooperation). Även i Sverige hade kooperativa initiativ förekommit sedan 1800-talets början, med exempel som Länsförsäkringar (1801) och hushållningssällskapen (1790-talet).

De principer som KF satte upp för sin verksamhet kan bland annat anses spegla de problem som man från arbetarrörelsen såg med den konventionella dagligvaruhandeln. Förbudet mot köp på kredit var härvid en av de viktigaste principerna, då kreditköpen ofta försatte fattiga i ett slags livegenskap hos den lokale handlaren när lönen enbart räckte till att betala redan förfallna krediter. Att vinsterna skulle gå tillbaka till kollektivet var även det ett bärande mål. Föreningarna hade vid början av 1900-talet 8 900 medlemmar. Det första mötet ägde rum på restaurangen Gamla Runan i Stockholm.

Konsum kom under första halvan av 1900-talet att förknippas mycket med konsumbilarna, som var ambulerande mataffärer. De lokala handlarna blev irriterade över att förlora kunder och det faktum att konsumbilarna kunde ha ett betydligt större upptagningsområde, vilket medförde billigare inköp för Konsum och pressade priser.[källa behövs] De gamla klassiska lanthandlarna blev därför ofta i bygder där arbetarrörelsen var stark enbart en form av servicebutik för sporadiska inköp, då de stora inköpen skedde veckovis hos Konsum. Detta ledde i slutändan till att många lanthandlare fick upphöra med sin verksamhet och bygden stod helt utan dagligvarubutik. Inköp hos Konsum var i äldre tider ofta starkt förknippat med partitillhörighet, där socialdemokrater uppmuntrades att vara solidariska och handla hos Konsum medan personer åt höger ofta aldrig kunde tänka sig att handla hos kooperationen.[källa behövs]

Nordisk samverkan[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 2002 bildade Kooperativa Förbundet dagligvarukoncernen Coop Norden i aktiebolagsform tillsammans med Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninger (FDP) och norska Coop NKL, där KF ägde 42 procent av aktierna. Coop Nordens detaljhandelsverksamhet i Sverige drevs genom dotterbolaget Coop Dagligvaruhandel. Coop Norden upplöstes 2008 och det nordiska samarbetet består därefter främst av det gemensamma inköpsbolaget Coop Trading.

Ideologiska principer[redigera | redigera wikitext]

Kooperationens ursprungliga principer nedan har anpassats över tiden. Till exempel accepterar KF numera kapitalränta och handel på kredit genom sitt kreditkort. De ursprungliga principerna var:

  1. Öppet och frivilligt medlemskap
  2. Demokratisk förvaltning – en röst per medlem
  3. Återbäring i förhållande till gjorda köp
  4. Begränsad kapitalränta
  5. Kontanthandel – ingen handel på kredit
  6. Politisk och religiös neutralitet
  7. Upplysning

Konsumentkooperationens värdegrund[redigera | redigera wikitext]

Kooperationens nuvarande värdegrund definieras:[5]

  1. Medlemsägande
  2. Nytänkande
  3. Omtanke om människor och miljö
  4. Inflytande
  5. Ärlighet

Dotterbolag[redigera | redigera wikitext]

Dagligvarugruppen
Mediegruppen
Fastighetsgruppen
  • KF Fastigheter
Investgruppen
Övrigt

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Reklam för giftfri mat[redigera | redigera wikitext]

År 2001 producerade KF en reklamfilm där ett par beställde mat vid ett bord för två på en mysig restaurang samt fick den serverad av en kypare. När maten var serverad återkom en man i skyddsutrustning och besprutade parets tallrikar med gift. Gästerna protesterade men fick veta att alla äter detta. Filmen avslutades med reklamkampanjens slogan ”Garanterat obesprutat”.[6]

2002 förbjöds reklamfilmen av Marknadsdomstolen efter anklagelser från Sveriges Spannmålsodlare AB om misskreditering,[7] men 2003 friade Stockholms tingsrätt KF från anklagelserna.[8] År 2005 överklagade Sveriges Spannmålsodlare åter till Marknadsdomstolen om relaterade marknadsföringsinsatser, och vann delvis.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”KF Styrelse”. coop.se. 2013-04-18. http://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/Kooperativ-samverkan/KF-Styrelse/. Läst 27 maj 2013. 
  2. ^ konsumentforeningenstockholm.se - Ny Förbundsdirektör på KF och Coop, 2012-10-24
  3. ^ coop.se - Koncernledning KF och Coop Management Team, 2012-12-29
  4. ^ Svenska folkrörelser. 1, Nykterhetsrörelse. Politisk arbetarrörelse. Fackföreningsrörelse. Folkbildning. Kooperation. Stockholm: Lindfors. 1936. Sid. 944. Libris 65838 
  5. ^ coop.se - Om KF, Kooperativa Förbundets hemsida, 2009-10-22
  6. ^ ”Vår tidning / Debatt”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813143046/http://www.ekolantbruk.se/tidningen/arkiv/debatt/205.asp.  2010-09-15 ekolantbruk.se
  7. ^ ”avgoranden2002:18” (pdf). http://www.marknadsdomstolen.se/Filer/Avg%C3%B6randen/Dom02.18.pdf.  2010-09-15 marknadsdomstolen.se
  8. ^ ”KF går fri ur marknadsförningstvist om ekologisk mat”. http://www.mersmak.kf.se/Toppmeny-startsida-/KFBibliotek/Kooperativ-kronika-startsida/Sok/KF-Kronika---Visa-artikel/?articleid=1022.  2010-09-15 kf.se
  9. ^ ”avgoranden 2005:11” (pdf). http://www.marknadsdomstolen.se/Filer/Avg%C3%B6randen/Dom05-11.pdf.  2010-09-15 marknadsdomstolen.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]