Kooperativa Förbundet

Kooperativa Förbundet
Katarinahissens klocka.
Typ	ekonomisk förening
Huvudkontor	Solna
Nyckelpersoner	Nina Jarlbäck, styrelseordf. Frank Fiskers, vd o. koncernchef Johnny Capor, ekonomi- o. finansdirektör samt vice vd Tommy Ohlström, förbundsdirektör
Bransch	konsumentkooperation
Produkter	dagligvaror m.m.
Historia
Grundat	1899
Ekonomi
Omsättning	37 284 miljoner kronor (2011)
Övrigt
Webbplats	coop.se

Kooperativa Förbundet, vanligtvis förkortat KF, är en konsumentkooperativ ekonomisk förening som bildades 5 september 1899 på initiativ av G.H. von Koch. Det är ett förbund för 39 konsumentföreningar i Sverige vilka tillsammans har över tre miljoner medlemmar. Ett av KF:s dotterbolag är Coop Butiker & Stormarknader AB.

Historia

Tidigare logotyp för stormarknader och rabattvaruhus.

Kooperativa Förbundets logotyp 1967–1995.

Kooperativa Förbundets logotyp efter 1995.

Den 4 september 1899 samlades 44 representanter från 41 föreningar till en tre dagar lång ”allmän kooperativ kongress” i Stockholm. Det skedde efter en inbjudan av de kooperativa föreningarna Pan i Malmö, Fram i Göteborg och AB Arbetarnas konsumtionsförening. Bildandet skedde som ett led i den vid tiden växande arbetarrörelsen och försök från bland annat fackförbund och socialdemokratiska arbetarepartiet att minska affärsinnehavares makt och inkomstmöjligheter. De kooperativa idéerna hade förekommit sedan slutet av 1700-talet, och tagit fart under början av 1800-talet i främst England (konsumentkooperation), Schweiz (konsument- och producentkooperation), Danmark (producentkooperation) och Tyskland (bankkooperation). Även i Sverige hade kooperativa initiativ förekommit sedan 1800-talets början, med exempel som Länsförsäkringar (1801) och hushållningssällskapen (1790-talet).

De principer som KF satte upp för sin verksamhet speglar väl de problem som man från arbetarrörelsen såg med den konventionella dagligvaruhandeln. Förbudet mot köp på kredit var härvid en av de viktigaste principerna, då kreditköpen ofta försatte fattiga i ett slags livegenskap hos den lokale handlaren när lönen enbart räckte till att betala redan förfallna krediter. Att vinsterna skulle gå tillbaka till kollektivet var även det ett bärande mål. Föreningarna hade vid början av 1900-talet 8 900 medlemmar. Det första mötet ägde rum på restaurangen Gamla Runan vid Brunkebergstorg.

Konsum kom under första halvan av 1900-talet att förknippas mycket med komsumbilarna, som var ambularende mataffärer. De lokala handlarna blev irriterade över att förlora kunder och det faktum att konsumbilarna kunde ha ett betydligt större upptagningsområde, vilket medförde billigare inköp för Konsum och pressade priser. De gamla klassiska lanthandlarna blev därför ofta i bygder där arbetarrörelsen var stark enbart en form av servicebutik för sporadiska inköp, då de stora inköpen skedde veckovis hos Konsum. Detta ledde i slutändan till att många lanthandlare fick upphöra med sin verksamhet och bygden stod helt utan dagligvarubutik. Inköp hos Konsum var i äldre tider ofta starkt förknippat med partitillhörighet, där socialdemokrater uppmuntrades att vara solidariska och handla hos Konsum medan personer åt höger ofta aldrig kunde tänka sig att handla hos kooperationen.

Nordisk samverkan

Den 1 januari 2002 bildade Kooperativa Förbundet dagligvarukoncernen Coop Norden i aktiebolagsform tillsammans med Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninger (FDP) och norska Coop NKL, där KF ägde 42 procent av aktierna. Coop Nordens detaljhandelsverksamhet i Sverige drevs genom dotterbolaget Coop Dagligvaruhandel. Coop Norden upplöstes 2008 och det nordiska samarbetet består därefter främst av det gemensamma inköpsbolaget Coop Trading.

Reklam för giftfri mat

År 2001 producerar KF en reklamfilm vari ett par beställer mat och ett bord för två på en mysig restaurang samt får den serverad av en kypare. När maten är serverad återkommer en man i skyddsutrustning och besprutar parets tallrikar med gift. Gästerna protesterar men får veta att alla äter detta. Filmen avslutas med reklamkampanjens slogan ”Garanterat obesprutat”.

2002 förbjöds reklamfilmen av Marknadsdomstolen efter anklagelser från Sveriges Spannmålsodlare AB om misskreditering, men 2003 friade Stockholms tingsrätt KF från anklagelserna. År 2005 överklagade Sveriges Spannmålsodlare åter till Marknadsdomstolen om relaterade marknadsföringsinsatser, och vann delvis.

Ideologiska principer

Kooperationens ursprungliga principer nedan har anpassats över tiden. Till exempel accepterar KF numera kapitalränta och handel på kredit genom sitt kreditkort. De ursprungliga principerna var:

1. Öppet och frivilligt medlemskap
2. Demokratisk förvaltning – en röst per medlem
3. Återbäring i förhållande till gjorda köp
4. Begränsad kapitalränta
5. Kontanthandel – ingen handel på kredit
6. Politisk och religiös neutralitet
7. Upplysning

Konsumentkooperationens värdegrund

Kooperationens nuvarande värdegrund definieras:

1. Medlemsägande
2. Nytänkande
3. Omtanke om människor och miljö
4. Inflytande
5. Ärlighet

Se även

• Kooperativa förbundets arkitektkontor
• Kooperation
• KF-huset
• Andelsrörelsen i Danmark

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kooperativa Förbundet
  Bilder & media
• Coops webbplats
  • Om KF
  • Kooperativa Förbundets historia (med film, ljud, fotografier, viktiga händelser, berättelser och tidsaxel)
• Illustrerade artiklar om Konsumentkooperationens historia under Företag på Mercurius
• Johann Brazda, Robert Schediwy, redaktörer (2011): A Time of Crises : Consumer Co-operatives And Their Problems Around 1990. Wiens universitet.