Kopparödlor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kopparödlor
Kopparödla
Kopparödla
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Underklass Diapsider
Diapsida
Ordning Fjällbärande kräldjur
Squamata
Underordning Ödlor
Sauria
Familj Kopparödlor
Anguidae
Släkten

Anguis
Ophisaurus
Pseudopus
Celestus
Diploglossus
Ophiodes
Abronia
Barisia
Coloptychon
Elgaria
Gerrhonotus

Mesaspis
Hitta fler artiklar om djur med

Kopparödlor (Anguidae) är en kräldjursfamilj . Familjen är känd för sina benlösa arter, vilket ger dem en ormlik framtoning. De flesta arterna har dock faktiskt ben, även om några arter enbart har bakre extremiteter.[1] Familjen är rikast företrädd i Amerika, men det finns även flera arter i Den gamla världen.

Deras närmaste nu levande släktingar är Giftödlorna.[2] Ett annat av familjens kännetecken är benplattorna som ligger under kroppsfjällen. På sidan av kroppen, mellan rygg- och bukfjällen, går det ofta ett längsgående hudveck. Kroppslängden varierar från 5,5 - 7 cm (Elgaria parva), till 50 - 52 cm (scheltopusik).

Kopparödlor är köttätare eller insektätare och bebor ett vitt fält av olika habitat. De flesta arterna är marklevande, men Trädalligatorerna (Abronia) klättrar i trän. Det finns såväl äggläggande som vivipariska arter.[1] Kopparödlor som lever i nordligare områden, ligger i dvala om vintern.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Familjen indelas i tre underfamiljer:

  • Till Anguinae hör de benlösa släktena Anguis, Hyalosaurus, Ophisaurus och Pseudopus. Glasödlor (Ophisaurus) lever både i Amerika och i Asien, medan de tre andra släktena är begränsade till Europa och angränsande delar av Asien och Nordafrika. Alla de tre europeiska arterna, kopparödla, Anguis cephallonica och scheltopusik, hör till denna underfamilj. Scheltopusiken är den största nu levande arten kopparödlor.
  • Släktena i underfamiljen Diploglossinae (Celestus, Diploglossus och Ophiodes) har långsmala arter oftast med reducerade ben.
  • Gerrhonotinae omfattar familjens övriga släkten , där arterna har en kraftig kropp med korta, starka lemmar, såsom trädalligatorn Abronia.

Släkten Anniella har numera skiljts ut till en egen familj, Anniellidae.

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bauer, Aaron M. (1998). Encyclopedia of Reptiles and Amphibians. San Diego: Academic Press. sid. 152–155. ISBN 0-12-178560-2 
  2. ^ Fry, B. et al. (2006). ”Early evolution of the venom system in lizards and snakes” (PDF). Nature 439: ss. 584–588. doi:10.1038/nature04328. http://www.nature.com/nature/journal/v439/n7076/abs/nature04328.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]