Korruption

Korruption är missbruk av ämbete eller annan förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor eller givande av mutor (bestickning). På grund av korruption kan det uppstå ineffektivitet och rättsosäkerheter i system varför samhället genom lagstiftning söker att förebygga detta.

Korruption kan också definieras från "utbudssidan": Korruption är att genom erbjudanden, tjänster, pengar, hot eller tvång för egen eller andras vinning påverka utfallet av ett beslut, mot gällande regler och lagar.

Korruption inkluderar även mutor, utpressning, svågerpolitik, nepotism, beskyddarverksamhet, mygel, och förskingring. Även om korruption kan underlätta kriminell verksamhet så som narkotikahandel, penningtvätt och människohandel, är den inte begränsad till dessa aktiviteter.

Politisk korruption är när politiska tjänstemän använder sina lagstadgade befogenheter för illegitim privat vinning. Maktmissbruk för andra ändamål, såsom förtryck av politiska motståndare och polisbrutalitet, anses inte vara politisk korruption. En olaglig handling av en tjänsteman utgör politisk korruption endast om gärningen är direkt relaterad till dennes officiella plikter.

Sociologen Paul Bratsis anser att den moderna förståelsen av korruption grundas i organiseringen av samhället i offentligt och privat och det är när dessa sammanblandas som korruption uppstår. Som när en polis tar en muta av en brottsling så sätter han sina privata intressen, att tjäna mer pengar, före hans offentliga roll, att gripa brottslingen. Politisk korruption kan också förstås på detta sätt, en politiker kan ha både privata och offentliga intressen men de får inte blandas.

Ordet korruption kommer från latin corruptio som betyder ’fördärvat tillstånd’, ’förfall’ eller ’bestickning’.

Korruption i Sverige

Den svenska brottsbalken innehåller två straffbestämmelser om följande korruptionsbrott:

• Bestickning, som är givarens brott,
• Mutbrott, som är korrumpering och mottagarens brott.

Sverige har i internationella mätningar länge ansetts som ett relativt förskonat från korruption. Det finns dock exempel på misstänkt eller konstaterad korruption inom såväl näringsliv som inom den offentliga sektorn.

I den mycket uppmärksammade Boforsaffären anklagades Bofors för att ha använt sig av mutor. Det kan dock ofta vara svårt i internationell affärsverksamhet att dra gränsen mellan konsultarvoden eller försäljningsprovisioner och korruption; detta var en av anledningarna till att förundersökningen lades ner.

Ett senare exempel är de provisioner som butikschefer inom Systembolaget erhöll av leverantörer och som ledde till flera åtal och uppsägningar.

Sverige är ett litet land som präglas av en informell kultur, vilket gör det svårt med en skarp gränsdragning mellan vad som är personliga kontakter inom olika nätverk och det som kan uppfattas som vänskapskorruption eller maktmissbruk. Under senare år har andelen höga chefer inom offentlig sektor som utses på politiska meriter ökat och detta har ibland sagts vara ett uttryck för korruption. Det pejorativa uttrycket "sosseadeln" kan ses som ett sätt att beskriva denna informella kultur. Granskningen av byggherren Stefan Allbäck är ett exempel på detta.

Förebyggande av politisk korruption

Maktdelningsprincipen används ofta för att förebygga politisk korruption och ineffektivitet.

Se även

• Utnämningsmakt

Externa länkar

• Transparency International Sverige
• Institutet mot mutor
• Transparency.org
• Det svenska utnämningssystemet rymmer risker för korruption, Transparency International Sverige, 2006-03-17
• Utnämningssystemet är korrupt och brottsligt, Jan Guillou, kolumn i Aftonbladet, 2005-12-11
• Affärsvärlden ligger långt efter idrotten i synen på fusk
• Systemhotande brottslighet i Sverige 2004, rapport från Polisen
• Svensk korruption värre än man tror, Dagens Industri, 2003-05-14
• Stoppa korruptionen vid källan!
• IPS Inter Press Service - Nyheter om korruption (på engelska)

[1]

Källor

• Bratsis, Social Text, 2003, 21, 4(77) - Artikel om korruptionbegreppet av Paul Bratsis