Korsikansk siska
| Korsikansk siska Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Carduelis |
| Art | Korsikansk siska C. corsicana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carduelis corsicana | |
| Auktor | Koenig, 1899 |
| Synonymer | |
| |
Korsikansk siska[2] (Carduelis corsicana) är en tätting inom familjen finkar som enbart förekommer på öarna Korsika och Sardinien i Medelhavet.[3]
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Korsikansk siska är en liten fink, endast 11,5-12,5 centimeter lång. Den är mycket lik citronsiskan med sin spetsiga näbb och gulgröna vingband. Till skillnad från denna har dock korsikansk siska brun och streckad rygg, gult på undersidan och i ansiktet istället för gulgrönt samt gråa övre stjärttäckare, ej olivgröna.[1]
.jpg)
Sång och läten är mycket lika citronsiskan: ett kort teh som lockläte och steglitsliknande sång med inslag av surrande drillar á la gråsiska. Korsikansk siska sjunger dock något längre och mer strukturerat, påminnande om gärdsmyg.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Arten förekommer på Korsika och Sardinien i Medelhavet.[5] Tidigare behandlades den som underart till citronsiska (Serinus citrinella) och vissa gör det fortfarande.[6]
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare fördes citronsiskan och korsikansk siska till släktet Serinus men DNA-studier visar att citronsiska (och därmed med största sannolikhet även korsikansk siska) står nära steglitsen (C. carduelis) och bör därför placeras i släktet Carduelis.[7]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Till skillnad från den bergslevande citronsiskan förekommer korsikansk siska ända ned till havsnivån. Den trivs i allt från låglänt macchia till bergsbelägna buskmarker och öppna barrskogar huvudsakligen med svarttall (Pinus nigra) och terpentintall (Pinus pinaster). Fågeln återfinns också i hedartade miljöer med trädljung, björnbär och ginst.[1]
Korsikansk siska häckar från slutet av mars till åtminstone juni. Den lägger två till fem ägg i ett löst byggt och grunt bo placerat tre meter upp. Den livnär sig av frön från svarttall, gräs och örter, på Sardinien även larver och puppor från spinnmalar.[1]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten må ha en begränsad utbredning, men populationen är stabil och relativt stor (18.000-20.500 par). Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Carduelis corsicana Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 14 augusti 2015.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
- ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 380. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Carduelis corsicana.
Wikispecies har information om Carduelis corsicana.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|