Korsord

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Korsordlösande.
Amerikanskt korsord.
Brittiskt korsord.
Japanskt korsord.
Svenskt korsord.

Korsord är en sysselsättning som går ut på att med hjälp av olika ledtrådar fylla ett rutsystem med bokstäver så att ord bildas horisontellt och vertikalt. Svårigheten består dels i att tolka de mer eller mindre kryptiska ledtrådarna, nycklarna, dels i att orden är ihopflätade i båda riktningarna och därför måste de ingående bokstäverna samtidigt passa i mer än ett ord. Namnet korsord (lanserat av Svenska Dagbladet 1925) kommer från det motsvarande engelska ordet crossword.

Innehåll

[redigera] Korsordets historia

Ordgåtor av liknande typ har förekommit lika länge som bokstavsskriften. Man har hittat rutmönster med hieroglyfer i Ramses IVs grav från 1000-talet f.Kr., och på lertavlor från Pompeji. Enklare korsord med ett litet antal korsande ord förekom också i barnböcker och barntidningar under 1800-talet, men det första moderna korsordet avsett som ett tidsfördriv för vuxna publicerades första gången 21 december 1913 i tidningen New York World, ägd av tidningskungen Joseph Pulitzer. Korsorden spreds sedan vidare till andra amerikanska tidningar och fick sitt stora genombrott på 1920-talet, då de även introducerades i Europa. Första svenska korsordet publicerades 1924 (under benämningen ordfläta) i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. På 1950-talet blev bildkorsord, där vissa nycklar utgörs av bilder som placeras inuti rutsystemet i anslutning till ordens början, populära, och denna form är idag den vanligaste typen.

[redigera] Typer av korsord

Det finns flera olika typer av korsord, bland annat:

  • fläta, ordfläta: ett alltid helt symmetriskt korsord där nycklarna står vid sidan om, var och en given en siffra, som även står i krysset, på den plats lösningsordet ska in.
  • bildkorsord: korsord där nycklarna står i själva krysset, och med en eller flera bilder i, var och en med en (oftast gulmarkerad) fyndig lösningstext. Kommer ursprungligen från Danmark, men kallas utomlands för "svenska korsord", och är faktiskt bara en nordisk företeelse.
  • krypto: i stället för nycklar är varje bokstav given en siffra, som står uppe i hörnet i varje ruta i krysset där bokstaven förekommer.
  • akrostikon: den enklaste varianten av korsord, avsedd för barn. Ett antal vågräta ord, och ett långt lodrätt ord som går genom alla de vågräta orden. Akrostikon är inget vedertaget namn på denna typ av korsord, utan betyder egentligen en dikt där begynnelsebokstäverna i varje rad bildar ett ord.
  • novo eller dubbelkryss, som DN kallar det, en komplicerad korsordsvariant: består av ett akrostikon, där begynnelsebokstäverna i de vågräta orden ska bilda till exempel namnet på upphovsmannen till ett citat som med hjälp av de siffror alla bokstäverna i akrostikonet har ska bildas i ett rutsystem över akrostikonet.
  • sökord: en massa bokstäver huller om buller, där man ska hitta ord på ett visst tema, som kan stå på vilken ledd som helst.
  • dubbelkryss: ett kryss där två bokstäver redan är ifyllda i varje ruta, varav en är den rätta. Lösandet tillgår så att man endera inringar denna eller stryker över den felaktiga. Frågor saknas helt och man behöver inte ens veta vad bokstavskombinationerna betyder förutsatt att de räknas som ord i Svenska akademiens ordlista. Det skall bli ord både vågrätt och lodrätt. Namn och förkortningar är förbjudna, men detta gäller inte namn som även är vanliga ord såsom exempelvis Fred och Bob. Vidare krävs i dessa kryss att orden har minst två bokstäver. Slaget kommer såvitt känt i skrivande stund ursprungligen från England och har publicerats i Daily Mail med namnet Double Cross. De har varit med i ett flertal svenska publikationer sedan 2005 såsom Tjörns annonsblad, Göteborgs-Posten, Vimmerby Tidning, Hemtrevligt, M Magasin, Hemmets Journal, Helsingborgs Dagblad m.fl. Först i Sverige med sorten var Lyckokryss. Dubbelkryss finns även i bokform hos välsorterade bokhandlare. Ett dubbelkrysslösningstips är blyertsnyttjande.

[redigera] Korsordskonstruktion

Konstruktion av korsord sker hantverksmässigt. Av konstruktören krävs språklig säkerhet, allmänbildning, humor. Ibland samarbetar en tecknare och en konstruktör, ibland arbetar konstruktören ensam. Idag finns det datorprogram som konstruerar korsord, men kvaliteten på sådana korsord är låg i många avseenden och används bara för att automatiskt generera ifyllnadsord under arbetets gång. Datorn har däremot fått en roll för att snabbt ge korsordet en prydlig grafisk form. Fortfarande behövs det en tecknare, men då mera för att rita bilderna och inte för att texta och dra snygga streck.

Korsordskonstruktionen innefattar flera steg. Det första brukar vara att hitta par av ledtrådar och svarsord. Dessa läggs sedan upp i ett rutmönster så att de knyter samman genom gemensamma bokstäver. Därefter läggs ytterligare ord in för att göra korsordet lagom tätt, varefter ledtrådar konstrueras till dessa. I slutskedet ges korsordet en grafisk form genom att ledtrådarna placeras på lämpliga platser och textas.

[redigera] Kända svenska korsordskonstruktörer

  • Torsten Bendeus, publiceras i Expressen
  • Per-Erik Bengtsson
  • Britt-Mari Bergman, publiceras i Expressen
  • Inger Elfström, konstruerade frukostflätan i Göteborgs-Posten i 23 år.
  • Magnus Giertz (MG)
  • Johan Gustavsson, publiceras i bl a Hemmets Journal, Lycko-Kryss och Dagens Nyheter
  • Kurt Husman (KH), publiceras i Hufvudstadsbladet
  • Siewert Johansson (X-Johan), publicerades i bl a Aftonbladet, Västerbottningen
  • Ylva B Nilsson och Per-Erik Bengtsson, publiceras i Expressen
  • Sven-Ove Nordahl (SoN)
  • Hans Christian Nygårdh (HCN), publiceras i bland annat Vi och Svenska Dagbladet.
  • Marie Petersson-Engnell, publiceras i bl a Aftonbladet, Hemmets Journal
  • Birgitta Rignell-Zander och Gunnar Zander, publiceras i Expressen
  • Lena Roswall, publiceras i Expressen
  • Ulla Ruta, publiceras i Expressen
  • Georg Skogberg, konstruktör av A-Korsordet i Allers
  • Ingvar Thorén, som gjorde Dagens Nyheters lördagskryss 1954-2007
  • Sonny Thorgren, publiceras bland annat i Göteborgs-Posten
  • Ida Trift, publiceras i Expressen
  • Jerry Waldemarsson (JW)
  • Mats Åberg (MÅ), publiceras i Expressen
  • Enar Åkered

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk