Kortison

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cortison.svg

Kortison kallas det inaktiva steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol, som är det hormon som utövar effekt.

Kortisonpreparat (i regel inte just substansen kortison, utan innehållande industriellt framställt hydrokortison) är dock ett vanligt förekommande antiinflammatoriskt läkemedel, som kan köpas receptfritt på apotek.

Kortison används också för att lindra och ta bort allergiska reaktioner.

Det används bland annat vid:

Långvarig brist på kortisol leder till bristsjukdomen Addisons sjukdom eller binjurebarkinsufficiens, som utan behandling leder till döden.

Den amerikanske kemisten Edward C. Kendall upptäckte substansen under sin tid i slutet av 1930-talet som forskare vid Mayokliniken i Rochester, Minnesota. För detta tilldelades han, tillsammans med Tadeus Reichstein (Schweiz) och Philip S Hench, 1950 års Nobelpris i medicin. Motiveringen för priset var "för deras upptäckt av de hormoner, som bildas i binjurebarken, deras struktur och biologiska verkningar".

Vanliga biverkningar: Biverkningar uppträder främst vid långtidsbehandling. Det beror också på hur stor dosen är och hur känslig man är. Vätskeansamling, högt blodtryck, påverkan på binjurebarkens hormonutsöndring, hudförtunning, försämrad sårläkning, benskörhet, muskelförtvining. Om man använder kortison på lång sikt finns risk att man även kan utveckla diabetes.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fass om Prednisolon, en vanlig använd kortison

Se även[redigera | redigera wikitext]