Kosttillskott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kosttillskott är livsmedel med syfte att komplettera den vanliga maten och kan innehålla exempelvis vitaminer, mineraler, fetter, proteiner och kolhydrater. Kosttillskott bör endast användas när man har för lågt intag av något ämne. Kosttillskott är vanligt bland idrottare och tyngdlyftare då behovet av vissa mineraler och proteiner ökar. Det bör endast innehålla ämnen som finns i kost för att kunna tituleras kosttillskott.

När det gäller kosttillskott i form av multivitamintabletter är det inte fastställt huruvida de har någon verkan eller effekt på en välnärd individ som i övrigt äter en balanserad och varierad kost. Vissa studier antyder att de har en svag positivt effekt, andra studier visar att de inte har någon effekt över huvud taget, medan andra studier överraskande nog visar på en skadlig effekt (ökar risken för tjocktarmscancer).

På senare tid har begreppet i folkmun breddats till att även inbegripa mer eller mindre avancerade preparat framställda på syntetiskt väg. Huruvida dessa är kosttillskott eller inte är en tolkningsfråga. Det är inte farligt att äta kosttillskott så länge det inte är i för stora mängder.

Lagar kring kosttillskott i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det är inte tillåtet att använda beteckningen ”kosttillskott” om energigivande produkter som måltidsersättninger, energidrycker och sportprodukter, t.ex. proteinpulver och s.k. ”bars”.

Kosttillskott ska saluhållas i dosform och vara avsedda att intas i uppmätta små mängder, t.ex. en kapsel, en matsked eller ett dosmått.

Kosttillskott får inte säljas i lösvikt till slutkonsument.

Märkningen på kosttillskottet får inte tillskriva livsmedel egenskaper som innebär att de kan förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller antyda sådana egenskaper.

Det måste stå på förpackningen att den av tillverkaren rekommenderade dagsdosen inte ska överskridas. Denna uppgift ska finnas med oavsett om det finns hälsorisker med att överskrida den dagliga dosen eller inte.

Medicinska påståenden får inte göras om kosttillskott, även om påståendet stämmer eller inte. Då klassificeras produkterna istället som läkemedel. Exempel på medicinska påståenden: ”lindra oro”, ”lindra huvudvärk”, ”mot ledvärk”, ”mot eksem”, ”bättre sårläkning”, ”mot impotens”, ”mot magbesvär” och anspelning på ”rökavvänjning”, se vidare Läkemedelsverkets webbplats.

Kosttillskott med ifrågasatt substans[redigera | redigera wikitext]

Kosttillskottet "Craze" 2013 tillverkat i USA av Driven Sports[1]visade sig vid en analys innehålla den amfetaminliknande substansen N-etyl-1-fenyl-2-butylamin [2] som är dopningsklassad. Tillverkaren påstår att det är en förfalskad kopia eller felaktig analys. [3] Efter analysen har danska Födevarestyrelsen beslutat att förbjuda försäljning och marknadsföring av produkten i Danmark.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tog kosttillskott - hamnade på akuten”. svt.se. 2013-04-08. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/det-kandes-som-om-musklerna-ville-ut-ur-huden. Läst 9 april 2013. 
  2. ^ ”Vanligt kosttillskott innehåller dopningsmedel”. svt.se. 2013-04-08. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/vanligt-kosttilskott-innehaller-dopningsmedel. Läst 9 april 2013. 
  3. ^ ”Återförsäljaren slutar sälja Craze”. svt.se. 2013-04-08. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/aterforsaljaren-slutar-salja-craze. Läst 9 april 2013. 
  4. ^ ”Craze förbjuds i Danmark – inte i Sverige”. Sveriges Television. 6 maj 2013. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/craze-forbjuds-i-danmark-inte-i-sverige. Läst 6 maj 2013.