Kosttillskott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kosttillskott är livsmedel med syfte att komplettera den vanliga maten och kan innehålla exempelvis vitaminer, mineraler, fetter, proteiner och kolhydrater. Kosttillskott bör endast användas vid bristande intag av särskilda näringsämnen. Kosttillskott är vanligt bland idrottare och tyngdlyftare då behovet av vissa mineraler och protein ökar. Det bör endast innehålla ämnen som finns i kost för att kunna tituleras kosttillskott.

När det gäller kosttillskott i form av multivitamintabletter är det inte fastställt huruvida de har någon verkan eller effekt på en välnärd individ som i övrigt äter en balanserad och varierad kost. Vissa studier antyder att de har en svag positivt effekt, andra studier visar att de inte har någon effekt över huvud taget, medan andra studier överraskande nog visar på en skadlig effekt (ökar risken för tjocktarmscancer)[källa behövs].

På senare tid har begreppet i folkmun breddats till att även inbegripa mer eller mindre avancerade preparat framställda på syntetiskt väg. Huruvida dessa är kosttillskott eller inte är en tolkningsfråga. Likt övrigt är det inte direkt farligt att konsumera kosttillskott förutsatt att de inte överdoseras eller någon överkänslighet föreligger.

Lagar kring kosttillskott i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige regleras kosttillskott enligt livsmedelslagstiftningen och är således betraktade som livsmedel[1]. Därmed finns det inget krav på att produkterna skall godkännas av svenska Livsmedelsverket innan de saluförs, olikt läkemedel som måste godkännas av läkemedelsverket innan saluföring. Det är dock ett krav att specifikt kosttillskott registreras hos ansvarig kontrollmyndighet i den kommun det ämnas att saluföras i. I livsmedelslagstiftningen finns specifika regler för kosttillskott vilka tillhör Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS), detta betyder inte att kosttillskott är undantagna övriga regler i livsmedelslagstiftningen. Dessa regler återfinns i LIVSFS 2003:9[2]. Livsmedelsverket har utformat ett vägledande dokument[3] utifrån LIVSFS 2003:9, detta dokument utgör källa för resterande information under denna rubrik.

Det är inte tillåtet att använda beteckningen ”kosttillskott” om energigivande produkter som måltidsersättninger, energidrycker och sportprodukter, t.ex. proteinpulver och s.k. ”bars”.

Kosttillskott ska saluhållas i dosform och vara avsedda att intas i uppmätta små mängder, t.ex. en kapsel, en matsked eller ett dosmått.

Kosttillskott får inte säljas i lösvikt till slutkonsument.

Märkningen på kosttillskottet får inte tillskriva livsmedel egenskaper som innebär att de kan förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller antyda sådana egenskaper.

Det måste stå på förpackningen att den av tillverkaren rekommenderade dagsdosen inte ska överskridas. Denna uppgift ska finnas med oavsett om det finns hälsorisker med att överskrida den dagliga dosen eller inte.

Medicinska påståenden får inte göras om kosttillskott, oavsett om påståendet stämmer eller inte. Då klassificeras produkterna istället som läkemedel. Exempel på medicinska påståenden: ”lindra oro”, ”lindra huvudvärk”, ”mot ledvärk”, ”mot eksem”, ”bättre sårläkning”, ”mot impotens”, ”mot magbesvär” och anspelning på ”rökavvänjning”, se vidare Läkemedelsverkets webbplats.

Kosttillskott med ifrågasatt substans[redigera | redigera wikitext]

Kosttillskottet "Craze" tillverkades i USA av företaget Driven Sports[4]. Craze salufördes som en prestationshöjare som skulle tas i samband med träning. I april 2013 uppmärksammades vid en analys av kosttillskottet innehåll av den amfetaminliknande substansen N-etyl-1-fenyl-2-butylamin [5] som ej listades på förpackningen och är dopningsklassad. Tillverkaren hävdade att testet utförts på en förfalskad kopia eller att analysen varit felaktig[6]. Efter analysen beslutade det danska Födevarestyrelsen om ett förbud mot försäljning och marknadsföring av produkten i Danmark[7]. Under samma år utfördes fler tester i bland annat USA, Nederländerna och Sydkorea där samma substans påvisades, något som i oktober samma år ledde till att tillverkaren avbröt produktionen tills vidare[8]. I januari 2014 gjorde tillverkarna ett uttalande på deras blogg där de återigen motsatte sig fynden samt refererade till en studie de finansierat där några otillåtna substanser ej påvisades[9]. I samma uttalande påtalade de att tillverkningsstoppet nu var permanent och att existerande exemplar skulle förstöras. Redan 2012 stämdes tillverkarna av en amerikan som bland annat hävdade att tillskottet innehöll amfetamin[10], en stämning som ogiltigförklarades i februari 2013[11]. 2014 släppte tillverkarna efterföljaren Frenzy, en produkt som innehåller substansen 1,3-dimethylbutylamine (DMBA) som är otestad på människor[12].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kosttillskott - regler”. Svenska Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/Regler-for-olika-typer-av-livsmedel/Kosttillskott/. Läst 10-01-15. 
  2. ^ ”LIVSFS 2003:9”. Svenska Livsmedelsverket. http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2014/LIVSFS-2003-09-kons-tom-2014-10.pdf. Läst 10-01-15. 
  3. ^ ”Kosttillskott vägledning”. Svenska Livsmedelsverket. http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/vagledning_kosttillskott.pdf. Läst 10-01-15. 
  4. ^ ”Tog kosttillskott - hamnade på akuten”. svt.se. 2013-04-08. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/det-kandes-som-om-musklerna-ville-ut-ur-huden. Läst 9 april 2013. 
  5. ^ ”Vanligt kosttillskott innehåller dopningsmedel”. svt.se. 2013-04-08. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/vanligt-kosttilskott-innehaller-dopningsmedel. Läst 9 april 2013. 
  6. ^ ”Återförsäljaren slutar sälja Craze”. svt.se. 2013-04-08. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/aterforsaljaren-slutar-salja-craze. Läst 9 april 2013. 
  7. ^ ”Craze förbjuds i Danmark – inte i Sverige”. Sveriges Television. 6 maj 2013. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/craze-forbjuds-i-danmark-inte-i-sverige. Läst 6 maj 2013. 
  8. ^ ”Craze slutar att tillverkas”. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/craze-slutar-att-tillverkas. Läst 09-01-15. 
  9. ^ ”Driven Sports announces that an extensive study has been completed and peer-reviewed.”. http://www.drivensports.com/20140108387/Driven-Sports-Blog/driven-sports-crazer-safety-and-consumer-notification. Läst 09-01-15. 
  10. ^ ”Craze”. http://courthousenews.com/2012/03/21/Craze.pdf. Läst 09-01-15. 
  11. ^ ”Baseless lawsuit against Craze® dismissed”. http://www.drivensports.com/20130207377/Blog/baseless-lawsuit-against-crazer-dismissed. Läst 09-01-15. 
  12. ^ ”Uppdaterad – PWOs med otillåtna och troligen farliga ämnen”. http://tyngre.se/artiklar/uppdaterad-pwos-med-otillaatna-och-troligen-farliga-aemnen/. Läst 09-01-15.