Krabbmakak

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Krabbmakak
Status i världen: Nära hotad[1]
Krabbmakak
Krabbmakak
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Familj Markattartade apor
Cercopithecidae
Släkte Makaker
Macaca
Art Krabbmakak
M. fascicularis
Vetenskapligt namn
§ Macaca fascicularis
Auktor Raffles, 1821
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Ätande krabbmakak
Ätande krabbmakak
Hitta fler artiklar om djur med

Krabbmakaken eller långsvansad makak (Macaca fascicularis) är en primärt trädlevande art i släktet makaker som framför allt förekommer i Sydostasien.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Djuret viktigaste särdrag är den långa svansen. Den har en längd på 40 till 65 centimeter och är ofta längre än övriga kroppen som är 39 till 65 centimeter lång. Hannar är med en vikt mellan 4,7 och 8,3 kilogram tydlig tyngre än honor som väger 2,5 till 5,7 kilogram. Dessutom har hannar tydlig större hörntänder. Pälsens färg är gråbrun eller rödaktig-brun och på undersidan ljusare. Vid ännet finns ibland en mörkare tvärstrimma. Hos bägge kön förekommer ibland vitt skägg vid kinden eller vita teckningar vid ögonlocket.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i Sydostasien. Utbredningsområdet sträcker sig från Burma och Thailand över Malaysia till Indonesien (Sumatra, Java, Borneo, Timor) och Filippinerna. På så sätt är krabbmakak den art i ordningen primater som förekommer längst söderut (undantaget människa). Arten blev införd på Mauritius. Habitatet utgörs av olika sorters skogar som regnskogar, träskmarker och bambuskogar. Dessutom finns de i plantager. Krabbmakar behöver alltid närhet till vatten.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Som alla smalnäsor är djuret aktiv på dagen och vistas huvudsakligen på träd. Apan går vanligen på fyra extremiteter men har bra förmåga att hoppa från gren till gren, ibland över fem meters avstånd. För att leta efter föda vistas de även på marken.

De lever i grupper av 6 till 60 individer som består av flera hannar och honor. Honor stannar hela livet i gruppen där de blev född. Bland honorna finns en hierarki som syns bland annat när de vårdar pälsen eller hur de fördelar födan. Hannarnas hierarki bestäms med aggressiva strider. De biter varandra och ibland uppstår svåra sår. Varje grupp har ett revir som försvaras mot andra grupper. Motståndarna hotas med skrikande läten, uppvisning av hörntänderna och hoppandet på grenar. Om faran inte försvinner använder de våld.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Krabbmakak är allätare men födan består huvudsakligen av frukter. Dessutom äter de blad, gräs, blommor, svampar och animaliska ämnen som insekter, andra ryggradslösa djur och fågelägg. Individer som lever vid havet äter även kräftdjur och musslor.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Dessa hannar som står högre i hierarkin har företräde vid parningen och de parar sig med så många honor som möjlig. Efter dräktigheten som varar i ungefär 180 dagar föder honan vanligen ett ungdjur. Födelsen sker oftast mellan maj och juli. Ungdjur uppfostras bara av honorna och efter cirka två år sluter honan att ge di. Ungdjur är efter 3 till 4 år (honor) eller 6 år (hannar) könsmogna. Djur i fångenskap når ibland en ålder av 40 år.

Krabbmakak och människor[redigera | redigera wikitext]

Stadslevande krabbmakak

Krabbmakaker vänjer sig lätt vid människor och tvekar inte att stjäla mat som ligger framme. Vissa stadslevande apor försöker till och med rycka påsar och andra objekt ur händerna på människor i förhoppningen att det skall vara mat.

Krabbmakaker används som försöksdjur. Med hjälp av dessa primater testas nya medikament eller utförs neurologiska undersökningar samt forskningar angående deras inlärningsförmåga. Denna praxis är anklagad av motståndare till djurförsök.

I naturen räknas dessa djur på grund av deras stora levnadsområde och deras anpassningsförmåga till människor inte till de hotade arterna. Trots allt hotas arten genom förstöring av levnadsområdet. IUCN listar den som missgynnad.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 27 oktober 2008.
  1. ^ [a b] IUCN - Macaca fascicularis Läst 20060923.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]