Krabbor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Krabbor
Liocarcinus marmoreus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Kräftdjur
Crustacea
Klass Storkräftor
Malacostraca
Underklass Eumalacostraca
Överordning Eucarida
Ordning Tiofotade kräftdjur
Decapoda
Underordning Pleocyemata
Infraordning Krabbor
Brachyura
Vetenskapligt namn
§ Brachyura
Auktor Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Krabbor (Brachyura) är en delordning av vattenlevande kräftdjur. Vissa arter fiskas som mat, ofta ansedda som delikatesser. Krabbor har tio ben varav det först paret bär gripklor.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Det finns stora variationer mellan de olika arternas storlek från släktet Pinnotheres som är bara några millimeter stor och den japanska spindelkrabban (Macrocheira kaempferi) som med utsträckta armar når en spann av 3,7 meter.[1] Alla krabbor har ett tjockt exoskelett som huvudsakligen består av kalciumkarbonat.[2] Liksom hos andra tiofotade kräftdjur finns fem ben på varje sida och det främre paret är utrustad med saxformiga klor (chela). Hos simkrabbor (Portunidae) liknar det sista benparet paddlar som används för simning.[3]

Hos krabbor finns ofta en tydlig könsdimorfism. Hanar har vanligen större klor.[4] Tydligast är skillnaden hos släktet vinkarkrabbor (Uca). Där har hanarna en klo som är betydligt större än deras andra klo. Klon användas för att attrahera honor och skrämma bort andra hanar.[5] En annan skillnad är formen av en platta på bålens undersida. Hos krabbor av hankön är den smal och trekantig medan honor har en bred och rund platta.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Krabbor lever i alla hav över hela världen. Det finns även krabbor som är anpassade för ett liv i sötvatten eller på land, huvudsakligen i tropiska regioner. De flesta krabborna går på havets botten. Bara ett fåtal arter simmar några veckor i det öppna vattnet och arten Polybius henslowii vistas sex månader av sitt liv eller lite längre i det öppna havet.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

En vinkarkrabba (Uca pugilator) med förstorad höger klo.

De typiska krabborna rör sig åt sidan. Benens konstruktion gör rörelsen åt sidan mera effektiv.[7] Några arter, däribland olika medlemmar av familjen Raninidae, rör sig däremot fram- eller bakåt.[8]

Krabbor har ett komplext socialt beteende. De kan till exempel kommunicera genom att trumma eller vifta med sina klor. Individerna har en tendens att vara aggressiva mot varandra och hanar strider ofta mot varandra för rätten att para sig med en hona.[9] På klippiga havsbottnar förekommer även strider om bra gömställen.[10] Vinkarkrabbor gräver underjordisk bon i sanden eller i leran som viloplatser eller parningsställen som de försvarar mot främlingar.

Krabbor är allätare men hos de flesta utgör alger huvudfödan.[11] De äter även blötdjur, maskar, andra kräftdjur, svampar, bakterier och detritus. Denna blandning av vegetabiliska och animaliska ämnen gör att många krabbor växer fort och har en utmärkt fitness.[12][13] Några arter är specialiserade på viss föda, tills exempel plankton eller små fiskar.[14]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Krabbornas taxonomi

Enligt Grave et al. (2009) delas infraordningen krabbor i fyra taxonomiska enheter (ibland betecknad som sektioner eller utan beteckning) med högre rang än överfamilj och den fjärde enheten delas i ytterligare två grupper.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Crab, 2 november 2014.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Japanese spider crab Macrocheira kaempferi. Oceana North America. http://na.oceana.org/en/explore/creatures/japanese-spider-crab. Läst 2 januari 2009. 
  2. ^ F. Boßelmann, P. Romano, H. Fabritius, D. Raabe & M. Epple (2007). ”The composition of the exoskeleton of two crustacea: The American lobster Homarus americanus and the edible crab Cancer pagurus”. Thermochimica Acta "463" (1–2): sid. 65–68. doi:10.1016/j.tca.2007.07.018. 
  3. ^ [a b] Couwelaar, M. van. ”Infraorder Brachyura” (på engelska). Marine Species Identification Portal. Key Nature. http://species-identification.org/species.php?species_group=zmns&id=76&menuentry=groepen. Läst 9 november 2014. 
  4. ^ L. H. Sweat (21 augusti 2009). Pachygrapsus transversus. Smithsonian Institution. http://www.sms.si.edu/irLspec/Pachyg_transv.htm. Läst 20 januari 2010. 
  5. ^ Martin J. How, Jan M. Hemmi, Jochen Zeil & Richard Peters (2008). ”Claw waving display changes with receiver distance in fiddler crabs, Uca perplexa”. Animal Behaviour "75" (3): sid. 1015–1022. doi:10.1016/j.anbehav.2007.09.004. http://richard.eriophora.com.au/pubs/pdf/HowHemmiZeilPeters-07.pdf. 
  6. ^ Guillermo Guerao & Guiomar Rotllant (2009). ”Post-larval development and sexual dimorphism of the spider crab Maja brachydactyla (Brachyura: Majidae)”. Scientia Marina "73" (4): sid. 797–808. doi:10.3989/scimar.2009.73n4797. http://digital.csic.es/bitstream/10261/19120/3/1148.pdf. 
  7. ^ A. G. Vidal-Gadea, M. D. Rinehart & J. H. Belanger (2008). ”Skeletal adaptations for forwards and sideways walking in three species of decapod crustaceans”. Arthropod Structure & Development "37" (2): sid. 179–194. doi:10.1016/j.asd.2007.06.002. PMID 18089130. 
  8. ^ ”Spanner crab Ranina ranina. Fishing and Aquaculture. New South Wales Department of Primary Industries. 2005. http://www.dpi.nsw.gov.au/fisheries/recreational/saltwater/sw-species/spanner-crab. Läst January 4, 2009. 
  9. ^ ”Crab (animal)”. Encarta. Microsoft. 2005. 
  10. ^ The Miles Kelly Book of Life. Great Bardfield, Essex: Miles Kelly Publishing. 2006. Sid. 512. ISBN 978-1-84236-715-5. 
  11. ^ Chris M. C. Woods (1993). ”Natural diet of the crab Notomithrax ursus (Brachyura, Majidae) at Oaro, South Island, New Zealand”. New Zealand Journal of Marine and Freshwater Research "27" (3): sid. 309–315. doi:10.1080/00288330.1993.9516571. http://www.rsnz.org/publish/nzjmfr/1993/29.php. 
  12. ^ Robin Kennish (1996). ”Diet composition influences the fitness of the herbivorous crab Grapsus albolineatus”. Oecologia "105" (1): sid. 22–29. doi:10.1007/BF00328787. 
  13. ^ Tracy L. Buck, Greg A. Breed, Steven C. Pennings, Margo E. Chase, Martin Zimmer & Thomas H. Carefoot (2003). ”Diet choice in an omnivorous salt-marsh crab: different food types, body size, and habitat complexity”. Journal of Experimental Marine Biology and Ecology "292" (1): sid. 103–116. doi:10.1016/S0022-0981(03)00146-1. 
  14. ^ Judith S. Weis (2012). Walking Sideways: The Remarkable World of Crabs. Ithaca, NY: Cornell University Press. ISBN 978-0-8014-5050-1. OCLC 794640315. 
  15. ^ Sammy De Grave, N. Dean Pentcheff, Shane T. Ahyong et al. (2009). ”A classification of living and fossil genera of decapod crustaceans” (PDF). Raffles Bulletin of Zoology "Suppl. 21": sid. 1–109. http://rmbr.nus.edu.sg/rbz/biblio/s21/s21rbz1-109.pdf. 

Se även[redigera | redigera wikitext]