Krattsnabbvinge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Krattsnabbvinge
Satyrium ilicis-01 (xndr).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Fjärilar
Lepidoptera
Överfamilj Äkta dagfjärilar
Papilionoidea
Familj Juvelvingar
Lycaenidae
Underfamilj Äkta juvelvingar
Lycaeninae
Släkte Satyrium
Art Krattsnabbvinge
S. ilicis
Vetenskapligt namn
§ Satyrium ilicis
Auktor Esper, 1779
Hitta fler artiklar om djur med

Krattsnabbvinge, Satyrium ilicis, är en fjärilsart i familjen juvelvingar. Vingspannet varierar mellan 28 och 34 millimeter, på olika individer.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

På ovansidan är denna fjäril brun med ett kort svansutskott och honan har en diffus orange fläck på framvingen. Undersidan är också brun och vid bakvingens ytterkant finns en rad med orange fläckar. Tvärs över både bak- och framvingen finns en streckad tunn, vit linje som dock är otydlig på framvingen. Larven är ljust gulgrön och blir upp till 20 millimeter lång.[2]

Värdväxter för krattsnabbvingen är framför allt arter i eksläktet. Larverna vårdas i viss utsträckning av myror i släktena hästmyror och Crematogaster.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Krattsnabbvingens utbredningsområde är södra och centrala Europa och vidare genom sydvästra Sibirien, mindre Asien och Libanon till Kaukasus och södra Uralbergen.[4]

I Norden finns den endast i Sverige, i Skåne, Blekinge och Småland. Det verkar som om arten behöver tillgång på både lågvuxen ek och ängsmark. Denna miljö har alltmer försvunnit, eftersom lågväxande ekar gallras bort, lågt sittande grenar sågas av och gläntor planteras igen med barrträd eller i övrigt andra träd än just ek. Arten är därför upptagen på den svenska rödlistan som Missgynnad (NT).[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 240-241. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  2. ^ Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 127. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  3. ^ Moths and Butterflies of Europe and North Africa Satyrium ilicis, läst 31 augusti 2008
  4. ^ nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Satyrium ilicis, läst 31 augusti 2008
  5. ^ Artdatabanken, SLU Faktablad Satyrium ilicis 2008-01-28, läst 31 augusti 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]