Krav

Från Wikipedia
 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
För andra betydelser, se krav (olika betydelser).

KRAV är dels kortformen för en förening med namnet KRAV ekonomisk förening. Ordet KRAV kan också avse ord- och/eller figurvarumärket KRAV[1].

Föreningen är en svensk organisation som utvecklar regler för ekologisk odling och djurhållning, förädling och tjänster, samt regler för certifiering av dessa. Krav är en ekonomisk förening där stora aktörer på livsmedelsmarknaden såsom LRF, Arla, Coop, Ica, Lantmännen m.fl., men även Astma- och Allergiförbundet, samt Svenska Naturskyddsföreningen är medlemmar[2]. Krav har till uppgift att få till stånd en ökad ekologisk odling, djurhållning, hållbart fiske och förädling genom att tillhandahålla regler, kontroll och märkning av ekologiska produkter. I samma syfte ska Krav bedriva en aktiv informationsverksamhet.

Kravmärket på en produkt anger att den är framställd enligt Kravs regler. Reglerna för Kravmärkt produktion uppfyller EU:s förordning för ekologisk produktion[3] för de områden förordningen täcker. Kravmärkta produkter får därför även marknadsföras som ekologiska. Kravs regler granskas av Swedac vad gäller certifierbarhet enligt ISO/IEC 17065:2012.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Krav bildades den 21 februari 1985[4] som den ideella föreningen Kontrollföreningen för Alternativ Odling med fyra medlemsorganisationer; Förbundet Naturenlig Odling, Förbundet Organisk Biologisk Odling och Alternativodlarnas Riksförbund. Det första kansliet placerades i Almarkaröd. Regelverket Rymdes på en A4 och gällde enbart växtodling.

1987 blev första versionen av regler för djurhållning klar. 1993 anförtrodde Jordbruksverket Krav vissa kontrolluppgifter; Krav hade delvis myndighetsliknande befogenheter fram till och med 2006. Under 1994 blev Krav det första certifieringsorgan som ackrediterades av International Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM). 1997 publicerades de första reglerna för vattenbruk. 2004 publicerade de första reglerna för fiske. 2006 delades verksamheten upp i moderföreningen KRAV ekonomisk förening och dotterföretaget Aranea Certifiering AB, som fick ansvaret för certifieringsverksamheten och de myndighetsliknande uppgifterna. I slutet av 2009 såldes Aranea Certifiering till Kiwa[5]. Under 2010 introducerades för första gången regler som specifikt riktades mot klimatpåverkan från produktionen. 2019 har den ekonomiska föreningen 27 medlemsorganisationer.[4] Regelverket är uppdelat i 30 kapitel varav fyra är allmänna, och resten gäller för specifika typer av produktion eller verksamhet.[4]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

KRAV har tilldelats följande priser:

  • 2001: Göteborgs stads internationella miljöpris, (numera WIN WIN Gothenburg Sustainability Award) delat med FSC för sitt arbete med miljöcertifiering och miljömärkning inom skogs- respektive livsmedelsområdet.[1]
  • 2005: Blåslampan, utdelad av Sveriges Konsumenter med motiveringen ”för bredden på det kravmärkta, för att vara ett exempel på handfast, konsumentvänligt miljöarbete och för att göra det enklare för konsumenterna att välja ekologiskt”[2]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Den 13 januari 2021 avslöjade Uppdrag granskning en kartläggning på över 30 Kravgårdar som på olika sätt brutit mot djurskyddslagen.[6][7][8] Den 20 januari 2021 avslöjade samma TV-program att Kravslakterier har fler anmärkningar och brister vad gäller hygien och livsmedelssäkerhet än slakterier utan certifiering.[9][10][11]

VD-historik[redigera | redigera wikitext]

  • 1990–1994: Gunnar Rundgren (Föreningsledare)[4]
  • 1994–1998: Peter Lustig
  • 1998–2000: Åke Natt och Dag
  • 2000–2008: Lena Söderberg
  • 2009–2016: Lars Iggy Nellmer
  • 2017– Anita Falkenek[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Registreringsnummer i Svensk Varumärkesdatabas: ordvarumärket: 512976, figurvarumärket: 410467. Tillgång till Svensk Varumärkesdatabas sker genom PRV:s webb.
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307155119/http://www.krav.se/en/node/1404. Läst 1 februari 2016. 
  3. ^ Rådets förordning (EG) nr 834/2007. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02007R0834-20130701&qid=1509018938272&from=SV
  4. ^ [a b c d] ”KRAV”. KRAV. https://www.krav.se/. Läst 20 januari 2019. 
  5. ^ ”Krav säljer certifieringen”. Land Lantbruk. 22 december 2009. https://www.landlantbruk.se/lantbruk/krav-saljer-certifieringen/. Läst 20 januari 2019. 
  6. ^ Kravbönder dömda för djurplågeri – se bilderna inifrån gårdarna Arkiverad 13 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ SVT:s program om KRAV Arkiverad 13 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ God djurvälfärd på KRAV-certifierade gårdar Arkiverad 20 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Allvarliga problem med hygienen på Kravslakterier Arkiverad 20 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ SVT:s program om KRAV (Sidan uppdaterad 2021-01-20) Arkiverad 21 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Alla slakterier ska ha god hygien och livsmedelssäkerhet Arkiverad 21 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Herou,Karin. Fler måste inse att eko är lönsamt. Coops medlemstidning Mer smak. Nr 2 2018. S. 12-13.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Krav&oldid=49878522”