Kreatin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kreatin
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn 2-(Metylguanidino)ättiksyra
Kemisk formel C4H9N3O2
Molmassa 131,13 g/mol
Utseende Vit, fast
CAS-nummer 57-00-1
SMILES NC(=N)N(C)CC(=O)O
Egenskaper
Densitet 1,33 g/cm³
Löslighet (vatten) 17 g/l
Smältpunkt 303 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kreatin är en kvävehaltig organisk syra som är naturligt förekommande hos ryggradsdjur, och hjälper till att förse musklerna med energi. Kreatin i form av kosttillskott är populärt bland utövare av kraftsporter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kreatin identifierades 1832 när Michel Eugène Chevreul upptäckte det som en beståndsdel i skelettmusklerna, och han kallade det kreatin efter det grekiska ordet för kött, Kreas.

Biosyntes[redigera | redigera wikitext]

Kreatin produceras i människokroppen av aminosyror i lever och njurar och transporteras sedan till musklerna via blodomloppet.

Syntesen sker i två steg:

  1. Arginin och glycin konjugeras med hjälp av enzymet amidinotransferas, vilket ger ornitin och guanidinoacetat.
  2. Guanidinoacetatet metyleras med enzymet metyltransferas och kosubstratet S-Adenosylmetionin, vilket ger kreatin och s-adenosylhomocystein.

I cellernas mitokondrier syntetiseras sedan kreatin till kreatinfosfat, vilket förbrukar ATP. Kreatinfosfatet transporteras därefter till musklernas myofibriller där de kan återbilda ATP som sedan kan utnyttjas som energikälla under de första minuterna av intensivt muskelarbete, innan andra ATP-genererande reaktionsvägar hunnit nå full aktivitet (exempelvis glykolysen). Kreatinfosfatet metaboliseras då till kreatinin.

Biosyntes av kreatin.

Kosttillskott[redigera | redigera wikitext]

Kreatin är ett kosttillskott som används för att öka styrka och muskelvolym. Det säljs flitigt som kosttillskott i den kemiska formen kreatinmonohydrat - ett vitt, kristallint pulver med måttlig vattenlöslighet. Ämnet omvandlas i kroppen till den aktiva formen kreatinfosfat och utövar sin effekt främst i musklerna, genom att donera fosfatgruppen till ADP-molekylen, så att nytt ATP kan bildas. ATP är den universella energidonatorn, som används för att driva annars omöjliga reaktioner i alla kända nu levande organismer.

Effekterna av kreatintillskott är främst ökad explosivitet i musklerna, vilket ger fördelar vid styrkelyft, sprinterlöpning, hopp- och kastgrenar. En viss vätskeansamling inuti musklerna kan också märkas, vilket ger extra "pump" i muskeln - något som kroppsbyggare uppskattar. En vanlig uppfattning är att man kan göra några extra repetitioner per set med fulla kreatindepåer i musklerna. Andra anser att detta är en psykologisk effekt.[ifrågasatt uppgift]

Eftersom kreatin inte förändrar det hormonella systemet eller andra fysiologiska system (t.ex blodet) är det inte dopingklassat.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]