Kriminalvårdare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om kriminalvårdare i Sverige. Se fängelsepersonal för fängelsepersonal internationellt.

Kriminalvårdare är en tjänsteman i kriminalvården i Sverige. Kriminalvårdare arbetar vid en anstalt eller ett häkte.

Kriminalvården i Sverige har ett dubbelt uppdrag – dels säkerheten, som både innebär att de intagna inte skall avvika och att det inte får förekomma våld eller missbruk inom anstalterna – dels ska "Kriminalvården i anstalt [..] utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas och skadliga följder av frihetsberövandet motverkas" så som det står i Lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Som kriminalvårdare har man därför också ett dubbelt uppdrag; man brukar prata om säkerhet respektive behandling. Tyngdpunkten är av tradition på säkerhet, även om behandlingsinslagen i kriminalvården blir allt större.

Utbildningsmässigt har det tidigare inte varit några högre krav på de som har velat arbeta som kriminalvårdare, men under de senaste åren har man sökt folk med högskolebakgrund. Kunskap i psykologi, kriminologi, förvaltningsrätt och juridik i allmänhet är en fördel. Man skall dock vara medveten om att det i arbetet ingår många moment, som inte kräver högre utbildning än att man kan räkna. Det är ett yrke som kräver god förmåga att hantera människor, både i det att man arbetar med de intagna, men också i det att man i mycket är beroende av sina arbetskamrater. För att kunna vara en god kriminalvårdare, måste man dessutom vara trygg i sig själv. I synnerhet får man inte ha behov av att hävda sig eller sätta folk på plats.

Inom kriminalvården kan situationer uppstå som kräver att personalen använder ett visst mått av våld gentemot de intagna. Detta gäller exempelvis om en person som sitter i fängelse, är häktad eller dylikt försöker rymma från kriminalvårdsanstalten/häktet. En annan situation kan vara att en intagen på något annat sätt gör motstånd mot personalen, genom våld eller på annat sätt, i personalens arbete att upprätthålla ordningen på en kriminalvårdsanstalt. I dylika situationer får det våld som krävs för att förhindra en rymning/upprätthålla ordningen användas – dock med hänsyn till att det under omständigheterna är försvarligt. Även här gäller alltså att den tillåtna våldsutövningen är begränsad och att det måste finnas en proportionalitet. Att observera är dock att det också i detta fall kan hända att rätt till nödvärn enligt normalbestämmelserna föreligger samtidigt som den laga befogenheten att bruka våld. Kriminalvårdarens utrustning kan bestå förutom handfängsel av pepparspray samt batong. Detta bärs vanligtvis av larmchef. Men även annan tjänstgörande personal kan rustas. För att få bära pepparspray och batong så krävs separata utbildningar. Pepparspray går under vapenlagen och batong går under knivlagen.

För att bli kriminalvårdare i Sverige är det allmän behörighet för högskolestudier eller annan kompetens som bedöms som likvärdig som gäller för att få anställning hos kriminalvården. Meriterande är arbete inom vård och omsorg eller liknande. Sommarvikarier får en två veckors introduktionsutbildning medan den personal som ska bli tillsvidareanställd genomgår en 20 veckors kriminalvårdsutbildning. Godkänd utbildning är en förutsättning för tillsvidareanställning som kriminalvårdare. Medianlönen 2014 var 24 500 kronor för en kriminalvårdare.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Kriminalvardare-1187