Kriminogena faktorer

Kriminogena faktorer utgörs av förhållanden som bidrar till att brott begås och kriminella karriärer får sin start. Sådana faktorer kan vara ålder, kön, utbildningsnivå, psykisk ohälsa, alkohol- och drogmissbruk samt arbetslöshet. Den mängd faktorer som identifierats i den samhällsvetenskapliga forskningen är mycket omfattande. Kriminogena faktorer har framför allt identifierats inom forskningen i kriminologi, men även inom allmän sociologi, psykologi, nationalekonomi och statsvetenskap.

Identifieringen av kriminogena faktorer är centralt i samhällets brottspreventiva arbetet.

Ekonomiska faktorer

• Inkomstojämlikhet (se relativ fattigdom eller relativ deprivation) är en viktig kriminogen faktor. Det gäller för brott generellt, men i särskilthög grad för våldsbrott. Sambandet har bekräftats i en mycket stor mängd studier, både mellan orter, inom länder och mellan länder.
• Arbetslöshet har identifierats som en kriminogen faktor, men sambandet är mer osäkert än för många näraliggande faktorer.
• Fattigdom eller svåra ekonomiska förhållanden kan orsaka brott, till exempel stöldbrott.
• Rikedom eller stor förmögenhet kan orsaka brott genom att minska avskräckningseffekten för brott eller rättsprocessen. Det är en särskilt viktig faktor vid brott som begås av företag.
• Högre allmänt välstånd, tex genom högre BNP / capita kan orsaka fler brott på grund av att det till exempel finns fler saker att stjäla.
• Låg utbildningsnivå kan orsaka brott.

Sociala faktorer

• Drogmissbruk är en mycket väsentlig kriminogen faktor för många typer av brott. Det gäller till exempel för alkoholmissbruk vid våldsbrott eller heroinmissbruk vid stöldbrott.
• Socialt sammanhang är en mycket viktig kriminogen faktor. Åtskilliga studier visar på betydelsen hos den nära umgängeskretsen när det handlar om risk att begå brott och, framför allt, för ett brottsligt liv.
• Dålig social kontroll är en kriminogen faktor. Sociologiska studier visar att även mycket svaga former av social kontroll kan ha stor effekt på att minska brottslighet och antisocialt beteende.
• Svagt socialt kapital eller tillit har en kriminogen verkan. Svagt socialt kapital har ett starkt samband med en kortsiktig orientering i relationerna till andra. Med en kortsiktig orientering blir omedelbara men lägre vinster viktigare än långtsiktiga men större vinster.
• Identitet och ingrupps- utgruppsprocesser har en kriminogen verkan. Människor som uppfattar sig som tillhörande grupp A har svagare incitament att inte begå brott mot den skilda gruppen B.
• Etnisk heterogeneitet är en kriminogen faktor. I etniskt heterogena - eller mångkulturella - samhällen, försvagas de ingående individernas sociala band. Det leder dels till försvagad social kontroll, till försvagat socialt kapital och till åtskillnader mellan in- och utgrupp som försvagar normerna mot att begå brott.

Psykologiska faktorer

• Bristande impulskontroll, självkontroll eller förmåga till uppskjutande av behovstillfredsställelse (prokrastinering) är den enskilt starkaste brottskorrelerande faktorn på individuell nivå.
• Psykopati och hämmad empatisk förmåga är kriminogena faktorer, till exempel för ekonomiska brott.
• Låg intelligens har ett relativt svagt men signifikant samband med högre brottsfrekvens.
• Jagsvaghet

Biologiska faktorer

• Kön är en viktig kriminogen faktor. För vissa typer av brott begås över 90 % av män. Skillnaden beror i sin tur på skillnader i sociala roller, olika fysisk styrka, hormonnivåer, impulsivitet och aggressivitet.
• Ålder har ett mycket starkt samband med brott, där brottsligheten minskar mycket kraftigt med ålders. Det beror i sin tur på förändringar av hormonnivåer, social kontroll, förmåga att skjuta upp behovstillfredsställelse och andra förändringar med åldern.
• Fysisk styrka verkar kriminogent.
• Hormonnivåer, till exempel av testosteron, påverkar bland annat våldsbrottslighet.

Möjlighetsstruktur

Möjlighetsstrukturerna varierar beroende på graden av formell och social kontroll. Vissa typer av arkitektur, stadsplanering och verksamheter ger fler möjligheter till brott. Exempelvis innebär nattklubbar och andra uteställen, dålig belysning av gångbanor och bilparkeringar en ökad risk och förändrad möjlighetsstruktur vad gäller rån, inbrott och våld mot person (misshandel, våldtäkt och liknande). Vissa arbeten skapar möjligheter för de anställda att begå brott. Till exempel för butiksanställda som stjäl, banktjänstemän som förskingrar eller agerar trolöst mot huvudman eller för beslutsfattare som gynnar sig själva.

Sanktions- och incitamentsfaktorer

• Lägre straff antas har en kriminogen effekt, men resultat i forskningen är inte entydig om detta.
• Färre poliser minskar möjligheterna att förhindra och beivra brott.

Miljöfaktorer

• Vissa miljöförorenande ämnen har i forskningen visat sig korrelera med ökat antal brott.

Se även

• Brottsprevention

Referenser

• Lilly, R., Cullen, F. och Ball, R. (2006). Criminological Theory: Context and Consequences. Sage Publications.