Kris i befolkningsfrågan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kris i befolkningsfrågan
Bokens omslag
Bokens omslag
Författare Alva & Gunnar Myrdal
Land  Sverige
Ämne Sveriges befolkningspolitik
Genre Facklitteratur
Förlag Bonniers
Utgivningsår 1934
Typ Inbunden

Kris i befolkningsfrågan är en debattbok från 1934 av Alva och Gunnar Myrdal.

Arbete på boken[redigera | redigera wikitext]

I Genève under våren 1931 skrev Gunnar och Alva Myrdal för den svenska socialdemokratiska tidskriften Tiden på en viktig artikel om socialpolitik och befolkningsfrågan. Artikeln publicerades aldrig, men det kom att bli hörnstenen till boken Kris i befolkningsfrågan tre år senare. Manuskriptet till artikeln liksom till den senare boken saknas.[1]

I början av våren 1934 beslutade Alva och Gunnar Myrdal att återvända till manuskriptet på befolkningsfrågan och revidera, uppdatera och utöka den i bokform. För detta ändamål hyrde de en stuga i de norska fjällen. De arbetade fram sina teoretiska skillnader och producerade ett manuskript ursprungligen betitlat Befolkningsfrågan och socialpolitik. Gunnar var ansvarig för historiska, teoretiska, ekonomiska och statistiska kapitel, medan Alva utarbetats kapitlen om familjer, barn och specifika programmatiska förslag.[1]

Paret Myrdal[redigera | redigera wikitext]

Paret Myrdal

Till de mest framstående intellektuella i 1930- och 40-talets Sverige hörde paret Alva Myrdal (Nobels fredspris 1982) och Gunnar Myrdal (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap 1974). Deras politiska idéer och forskningsinsatser spelade en stor roll vid utformandet av välfärdspolitiken under folkhemstiden. I sin bok "Kris i befolkningsfrågan" formulerade de radikala reformkrav för en samhällstillvänd familjepolitik. Vid utgivningen 1934 förorsakade boken en livlig debatt.[2]

I åtta kapitel belyser paret Myrdal i sin bok allt från Malthusianism och nymalthusianism över Svenska folkets levnadsstandard till den Familjesociologiska utvecklingen och Den nya familjen. I ett kapitel med ämnen Socialpolitiken och folkets kvalitet kommer de även in på steriliseringsfrågan.

Till sin hjälp tar de ett stort statistiskt siffermaterial från 1920 års folkräkning, som i vissa fall uppräknas till 1934 års förhållanden.

Den socialekonomiska bakgrunden[redigera | redigera wikitext]

Det ekonomiska läget i början av 1930-talet var allvarligt. En lågkonjunktur hade drabbat västvärlden och miljoner människor gick utan arbete. Vintern 1932/33 var 200 000 människor arbetslösa i Sverige och särskild barnfamiljerna drabbades hårt, en tredjedel av barnen beräknas ha varit undernärda vid denna tid. Födelsetalen sjönk kraftigt och blev de lägsta i västvärlden.[3] Trångboddheten i stenstadens hyreskaserner var enorm och bostadsstandarden undermålig. Av Stockholms innerstadslägenheter hade 1930 exempelvis bara 34 % ett eget bad.

Boken "Kris i befolkningsfrågan"[redigera | redigera wikitext]

Paret Myrdals bok behandlar konsekvenserna av en fortsatt låg nativitet i Sverige. Makarna Myrdal menar att Sverige hotas av en befolkningsminskning och därmed även sänkt produktivitet och standard. De förespråkar en rad sociala reformer för att få bukt med detta problem.

Ett stort kapitel ägnas åt malthusianism och nymalthusianism som de angriper och kritiserar. De menar att det inte behövs mindre befolkningsökning utan tvärtom en ökning av nativiteten och påpekar att om fruktsamheten ytterligare avtar “så skulle vi i slutet av 1970-talet ha nästan dubbelt så många åldringar i förhållande till individer i de arbetsföra åldrarna som nu (1934)”. Detta skulle leda till allvarliga försörjningsproblem.[4] I detta sammanhang menar makarna Myrdal att “en positiv befolkningspolitik bör icke inriktas på att få enstaka fattiga familjer att föda ett mycket stort antal barn, utan att förmå det stora flertalet att föda låt oss säga t. ex. 3 barn.”.[5]

Grundtanken i boken var att det föds färre barn då det är ekonomiskt och boendemässigt ohållbart för familjerna. Därför måste barnfamiljerna stödjas med olika reformer som fri sjukvård, gratis skollunch, barnbidrag, större och bättre bostäder, förmånliga bostadslån och subventionerade hyror. Tanken var också att bägge föräldrarna skulle kunna jobba utanför hemmet och att det rådande patriarkala familjesystemet (yrkesarbetande far, hemmaarbetande mor) måste revideras i grunden. Om barnen placeras på någon form av institution med utbildad personal medan föräldrarna arbetar, skulle detta ge positiva ekonomiska konsekvenser samt pedagogiska fördelar för det enskilda barnet.

Paret Myrdal såg mycket allvarligt på bostadsfrågan. Trångboddhet och låg bostadsstandard gav särskilt barnen dåliga uppväxtmiljöer som kunde leda till "fysiska och psykiska skadeverkningar", hävdade de.[6]

Myrdals såg en framtid med “skärpta kvalitetskrav” gällande "folkmaterialet" framför sig och som ytterligare ett verktyg att möta dessa krav kommer Myrdals även in på frågan om tvångssterilisering som ett profylaktiskt (förebyggande) instrument. De visar dock en viss osäkerhet att utvidga tillämpningen av 1934 års lag om tvångssterilisering i Sverige och tycker “att ärftlighetsforskningen skall göra framsteg och säkrare kunna klarlägga ärftlighetsreglerna för olika defekter och sjukdomsanlag“.[7] Men de tar även klart ställning för användandet av sterilisering när de skriver “åter och åter träffar vi t. ex. stora kullar av barn till ogifta imbecilla mödrar, där hela skaran måste underhållas av det allmänna och där deras ofta förekommande asocialitet och brottslighet i framtiden kommer att vålla ytterligare bekymmer”.[8]

Man kan dock se hela frågan om tvångssterilisering mot tidens bakgrund. Många andra västeuropeiska länder, bland andra Tyskland, Storbritannien, Schweiz och Nederländerna, hade liknande program, liksom USA, Australien och Kanada. Även Sveriges grannländer hade en steriliseringslagstiftning vid denna tid, Danmark (1929), Norge (1934) och Finland (1935).

Debatten och kritiken[redigera | redigera wikitext]

Kritikerna då som nu menar att förslaget att placera barnen i någon form av institution handlade om den klassiska kritiken att familjen vet bäst och att det privata bör lämnas i fred för politiska reformer.

Ett på senare år omdebatterat inslag i boken handlar om steriliseringar:

Bortser man nämligen från den bottensats av psykiskt undermåliga individer, vars fortplantning det är ett samhällsintresse att förebygga ur de synpunkter som nyss angivits, sakna vi helt och hållet tillförlitlig anledning att draga upp arvsbiologiska värdeskillnader mellan samhällsklasserna i vårt land. Från rasbiologisk synpunkt framstå de olika folkgrupperna - tills skäl givits för ett motsatt antagande - såsom ett likvärdigt arvsmaterial. Inskränkning eller eventuellt i framtiden utvidgning av fortplantningsmöjligheterna i rashygieniskt syfte måste ta sikte på de enstaka individerna och deras egenskaper. Ingen socialgrupp äger den enhetlighet, den biologiska över- eller undervärdighet, som man ibland i sitt folkförbättringsnit velat antaga.
Kris i befolkningsfrågan, 1934, s. 224.

Konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Många av paret Myrdals idéer förverkligades under 1930- och 1940-talen. Speciellt bostadsbyggandet tog fart i Stockholm under Axel Dahlberg, fastighetsdirektör åren 1933-1945. Småhusområden som Norra och Södra Ängby i Bromma samt flerfamiljshus i Hammarbyhöjden och Traneberg byggdes i rask takt. Ett inslag var de så kallade barnrikehusen, dessa var särskild anpassade till arbetarfamiljernas svaga ekonomi. Barnen som flyttade in här kallades “Myrdalingarna”.[9] År 1937 infördes inkomstprövat barnbidrag, 1943 (efter en statlig utredning) beslutas om statsbidrag till förskolor och 1946 infördes fri skollunch. Den summerade fertiliteten i Sverige hade sjunkit 1935 till 1,8 barn/kvinna. Tio år senare hade den stigit till 2,7.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Yvonne Hirdman. Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal, Ordfront 2006
  • Om steriliseringar se Mattias Tydén, Från politik till praktik. De svenska steriliseringslagarna 1935-1976, Sthlm. universitet, 2002
  • Stellan Andersson: "On the value of personal archives: Some examples from the archives of Alva and Gunnar Myrdal – with a main focus on Gunnar". I: NORDEUROPA forum, s. 15–32, (1999:1), http://edoc.hu-berlin.de/nordeuropaforum/1999-1/andersson-stellan-15/XML/
  • Carlson, Allan C.: The Swedish experiment in family politics, the Myrdals and the interwar population crisis New Brunswick, NJ, 1990

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Stellan Andersson (1999:1): "On the value of personal archives: Some examples from the archives of Alva and Gunnar Myrdal – with a main focus on Gunnar". I: NORDEUROPA forum, s. 15–32, http://edoc.hu-berlin.de/nordeuropaforum/1999-1/andersson-stellan-15/XML/
  2. ^ Kris i befolkningsfrågan, nyupplaga 1997, omslagets baksida
  3. ^ Ulrika Sax. Den vita staden, Hammarbyhöjden under femtio år, sida 25
  4. ^ Kris i befolkningsfrågan, nyupplaga 1997, sida 103
  5. ^ Kris i befolkningsfrågan, nyupplaga 1997, sida 190
  6. ^ Ulrika Sax. Den vita staden, Hammarbyhöjden under femtio år, sida 27
  7. ^ Kris i befolkningsfrågan, nyupplaga 1997, sida 218
  8. ^ Kris i befolkningsfrågan, nyupplaga 1997, sida 223
  9. ^ Ingemar Lundkvist. Stockholmshem 1937-1987, sida 89
  10. ^ Befolkningsförändring i Sverige 1755-2005, pdf fil

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]