Kristallnatten
Kristallnatten, Natten av krossat glas, kallas natten mellan 9 november och 10 november 1938 i Tyskland, då beväpnade grupper från nazistpartiet iscensatte en landsomfattande pogrom. Cirka 400 judar dödades eller tvingades begå självmord[1], 20 000–30 000[2] arresterades och fördes till koncentrationsläger, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades.
Nazisterna använde officiellt benämningen "rikskristallnatten" och ordet kristall valdes för att skyla över den omfattande förödelsen och vandalismen, särskilt av skyltfönster till judiska butiker. Aktionen motiverades av nazisterna med att en 17-årig polsk jude, Herschel Grynszpan, den 7 november tagit sig in på den tyska ambassaden i Paris och skjutit ihjäl den tyske legationssekreteraren, Ernst vom Rath, som hämnd för sina föräldrar som deporterats till Polen. En konsekvens utöver kristallnatten blev ett skadestånd på 1 miljard mark för judarna i Tyskland.
Det är inte helt klarlagt vem som beordrade kristallnatten eller om den var planerad sedan långt tidigare. Enligt en teori uttalade sig Adolf Hitler i allmänna ordalag om behovet av en markering efter mordet på vom Rath, och detta ledde till att främst Goebbels och Göring organiserade kristallnatten. Det var en del av upptrappningen av våldet mot judar vilket kulminerade i den egentliga Förintelsen av cirka 6 miljoner judar och hundratusentals oliktänkande under andra världskriget. Nazisterna använde sedan detta för att genomföra en stor aktion mot judarna som de planerat länge. Den tyska halvmilitära organisationen SA genomförde natten mellan 9 och 10 november ett angrep med hjälp av stora grupper av människor mot judar i hela Tyskland, under order av propagandaministern Joseph Goebbels. Affärer ägda av judar plundrades och judiska hem och synagogor förstördes, judar misshandlades och ca 400 av dem mördades eller tvingades begå självmord. Dagarna därpå föll 1500 judar offer för förföljelser. På grund av allt krossat glas från förstörda affärer och hem kallas den här natten för kristallnatten. Efter kristallnatten greps ungefär 30 000 judar och skickades till olika koncentrationsläger. Händelsen blev inledningen till de s.k. novemberprogromerna.
Innehåll |
Manifestationer [redigera]
På årsdagen av kristallnatten genomförs årligen manifestationer till minne av nazismens offer. Många kopplar det till den rasism och nynazism som finns idag och menar att rasismen inte enbart skall ses som en historisk parentes. Antirasister och antifascister i flera delar av Sverige genomför manifestationer, tysta fackeltåg eller demonstrationer.
Bakgrundsfakta [redigera]
Alla firmor med judiska ägare skulle ariseras, alltså ligga under ariers kontroll. Den ariska rasen ansågs vara dominant enligt tyskarna. Judar var tvungna till att bära ett rött ’’J ’’ som symboliserades för jude. I Namensänderungsverordnung, en förordning från 17 augusti 1938 stipulerades att alla judar som inte redan hade ett judiskt namn skulle ta namnet heta Israel (för män) eller Sara (för kvinnor).[3]
Referenser [redigera]
- ^ "Kristallnatten". NE.se. Läst 2012-03-13.
- ^ Kristallnacht - Britannica Online Encyclopedia Läst 2009-01-29
- ^ Zweite Verordnung zur Durchführung des Gesetzes über die Änderung von Familiennamen und Vornamen vom 17. August 1938, läst 18 april 2013
3.^ http://www.omforintelsen.se/kristallnatten-9-november-1938/
Litteratur [redigera]
- Foss, Öyvind, Kristallnatten. Sundbyberg: Optimal förlag 2010. ISBN 978-91-7241-195-1
- Samband Historia Plus av Niklas Ericsson, Magnus Hansson, Micael Pettersson HÄFTAD. Sanoma Utbildning, Svenska, 2009-07-03
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Kristallnatten.
