Kristen terrorism

Från Wikipedia
Korsbränning av Ku Klux Klan i Florida, USA i december 1922.

Kristen terrorism är terrorism utövad av grupper eller individer som säger sig vara eller identifieras som anhängare till kristendomen.

För en del motiveras deras terroraktioner av deras tolkning av kristen tro eller Bibeln. Denna form av terrorism är en vidareutveckling av en politisk tro som gärningsmännen anser är en religiös plikt.[1][2] En del terrorister använder kristna heliga skrifter och biblisk liturgi som stöd för våld.[3] För andra är kristendomen endast en bidragande faktor till fientlighet och våld mellan olika etniska grupper.

Kristna terrorister[redigera | redigera wikitext]

Bland grupper och individer ansvariga för kristen terrorism kan nämnas:

Läs också[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kurth Cronin, Audrey and Ludes, James M. Attacking Terrorism: Elements of a Grand Strategy. 2004, sid 61.
  2. ^ Al-Khattar, Aref M. Religion and Terrorism: An Interfaith Perspective. 2003, sid 29.
  3. ^ "Inside Terrorism"; B. Hoffman; pp. 105–120; Columbia University Press; Publicerad 1999
  4. ^ ”Ku Klux Klan” (på engelska). Southern Poverty Law Center. https://www.splcenter.org/fighting-hate/extremist-files/ideology/ku-klux-klan. Läst 16 juni 2022. 
  5. ^ ”Ku Klux Klan”. Global Terrorism Database. https://www.start.umd.edu/gtd/search/Results.aspx?expanded=no&search=Ku+Klux+Klan&ob=GTDID&od=desc&page=1&count=100#results-table. Läst 16 juni 2022. 
  6. ^ Paul Anderson (11 mars 2014). ”Deluded pro-life crusader Peter James Knight kills guard, but wanted more dead after he brought his gun and hatred to an abortion clinic in Melbourne”. Herald Sun. https://www.heraldsun.com.au/deluded-prolife-crusader-peter-james-knight-kills-guard-but-wanted-more-dead-after-he-brought-his-gun-and-hatred-to-an-abortion-clinic-in-melbourne/news-story/c5a432d3036f9d745640a3c02810dab9. Läst 14 juni 2022. 
  7. ^ ”'Remorseless' recluse gets life” (på engelska). The Age. 20 november 2002. https://www.theage.com.au/national/remorseless-recluse-gets-life-20021120-gdut1j.html. Läst 14 juni 2022. 
  8. ^ ”Phineas Priesthood” (på engelska). Anti-Defamation League. https://www.adl.org/resources/hate-symbol/phineas-priesthood. Läst 14 juni 2022. 
  9. ^ ”Army of God”. Anti-abortion Extremists. National Abortion Federation. 16 januari 2006. Arkiverad från originalet den 16 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060116215628/http://www.prochoice.org/about_abortion/violence/army_god.html. Läst 16 juni 2022. 
  10. ^ ”Army of God”. Global Terrorism Database. https://www.start.umd.edu/gtd/search/Results.aspx?page=1&casualties_type=&casualties_max=&perpetrator=10054&count=100&charttype=line&chart=overtime&ob=GTDID&od=desc&expanded=yes#results-table. Läst 16 juni 2022. 
  11. ^ ”Breivik: Mitt nätverk en kristen version av al-Qaida”. Dagens Nyheter. 18 april 2012. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/varlden/breivik-mitt-natverk-en-kristen-version-av-al-qaida/. Läst 16 juni 2022. 
  12. ^ ”En nation följde rättegång mot barnsoldat i ”Herrens motståndsarmé””. Världen idag. https://www.varldenidag.se/reportage/en-nation-foljde-rattegang-mot-barnsoldat-i-herrens-motstandsarme/repubj!UQZg9FRlCET8Pd4EWIA/. Läst 14 juni 2022. 
  13. ^ ”The Cult Who Kidnaps Christians and Is at War with the Chinese Government” (på engelska). www.vice.com. https://www.vice.com/en/article/7be5ya/the-chinese-cult-who-kidnap-christians-and-paint-snakes. Läst 16 juni 2022. 
  14. ^ Tiezzi, Shannon. ”China’s Other Religious Problem: Christianity” (på amerikansk engelska). The Diplomat. https://thediplomat.com/2014/06/chinas-other-religious-problem-christianity/. Läst 16 juni 2022. 
  15. ^ ”In the Name of the Father? Christian Militantism in Tripura, Northern Uganda, and Ambon”. Studies in Conflict and Terrorism. 1 oktober 2007. https://www.researchgate.net/publication/241736703_In_the_Name_of_the_Father_Christian_Militantism_in_Tripura_Northern_Uganda_and_Ambon. Läst 16 juni 2022. 
  16. ^ ”Militating against Democracy in Tripura”. IPCS. 09 februari 2003. http://www.ipcs.org/comm_select.php?articleNo=965. Läst 16 juni 2022.