Kristian IX av Danmark
Kristian IX, da. Christian 9., född 8 april 1818 på Gottorps slott i Schleswig, död 29 januari 1906, kung av Danmark 1863-1906.
Valspråk: Med Gud för ära och rätt.
Son till hertig Wilhelm av Beck-Glücksburg (som var sonsons sonsons sonsons son till Kristian III) och Louise Karolina av Hessen-Kassel (syster till drottning Maria Sofia Fredrika, gift med kung Fredrik VI av Danmark).
Han växte upp på Glücksborgs slott, som Fredrik VI hade givit hans föräldrar. När han var tolv år gammal dog hans far och han blev då näst intill adopterad av det danska kungaparet, som inte hade några söner.
Efter militär utbildning och studier i Bonn 1839-41, gifte han sig 1842 med Louise av Hessen-Kassel, en klok och energisk kvinna som utövade starkt inflytande på sin man. 1846 godkände Kristian Kristian VIII:s "öppna brev" om arvsföljden i den danska monarkin och deltog på dansk sida i fälttåget 1848. Efter Londontraktaten 8 maj 1852 och tronföljdslagen 31 juli 1853 blev Kristian genom sitt giftermål arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare, och blev 1863 kronprins. Vid Fredrik VII:s död besteg han tronen 15 november 1863.[1]
Som tronföljare hade Kristian föga inflytande på grund av grevinnan Danners misstro och Kristians anslutning till helstatens (det vill säga att Danmark, Schleswig och Holstein skulle vara likaberättigade delar inom en "helstat") politiska system. Först Carl Georg Andræ, till vilken han alltid kände sig nära knuten, gav honom 1856 säte i statsrådet. I november 1863 vägrade dock Andræ (liksom senare 1870) bilda regering, och Carl Christian Hall med en bred folkopinion bakom sig drev Kristian att mot sin vilja 18 november 1863 stadfästa den så kallade novemberförfattningen, som innebar att Schleswig införlivades med Danmark medan däremot Holstein utskildes. Detta väckte ilska i de tyska staterna, och ledde 1864 till dansk-tyska kriget.[1]
Under kriget visade Kristian ett stort personligt mod, men hans önskan om en lösning genom personalunion med Schleswig-Holstein ökade den ovilliga stämningen mot honom. 1870 inlade han personliga förtjänster vid Danmarks fasthållande av neutraliteten under fransk-tyska kriget. Under författningsstriden stod Kristian helt klart på Jacob Brønnum Scavenius Estrup och landtingshögerns sida, och de långa politiska konflikterna krig frågan tärde hårt på honom. 1901 accepterade han slutligen folketingsparlamentarismen genom att godkänna den liberala regeringen under Johan Henrik Deuntzer.[1]
Familj[redigera]
Gift 1842 i Köpenhamn med sin syssling Louise av Hessen-Kassel
Barn:
- Fredrik VIII av Danmark, (1843-1912) , gift med Louise av Sverige.
- Alexandra av Danmark, (1844-1925) , gift med Edward VII av England.
- Wilhelm av Danmark (Georg I av Grekland) (1845-1913) , kung av Grekland, gift med Olga Konstantinovna av Ryssland.
- Dagmar av Danmark, (1847-1928) , gift med tsar Alexander III av Ryssland.
- Thyra av Danmark, (1853-1933) , gift med Ernst August av Cumberland.
- Waldemar av Danmark, (1858-1939) , gift med Marie av Orléans.
På grund av att hans barn gifte in sig i de europeiska furstehusen brukade Kristian IX kallas för "Europas svärfar".
Släktskap mellan Louise och Kristian[redigera]
Via Fredrik V av Danmark:
Fredrik V av Danmark
|
+------------------+------------------+
| |
Louise av Danmark Arvprins Fredrik av Danmark
| |
Louise Karolina av Hessen-Kassel Louise Charlotta av Danmark
| |
Kristian IX Louise
Via Fredrik II av Hessen-Kassel:
Fredrik II av Hessen-Kassel
|
+------------------+------------------+
| |
Karl av Hessen-Kassel Fredrik III av Hessen-Kassel
| |
Louise Karolina av Hessen-Kassel Wilhelm av Hessen-Kassel
| |
Kristian IX Louise
- Wikimedia Commons har media som rör Kristian IX av Danmark
Noter[redigera]
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 50
| Företrädare: Fredrik VII |
Kung av Danmark 1863–1906 |
Efterträdare: Fredrik VIII |
|
||||||||||||||||||||||||||
