Kristianopel
- För andra betydelser, se Kristianopel (olika betydelser).
| Kristianopel | |
| Småort | |
 Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianopel
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Blekinge |
| Län | Blekinge län |
| Kommun | Karlskrona kommun |
| Koordinater | 56°15′16″N 16°2′39″Ö / 56.25444°N 16.04417°Ö |
| Area | 21 hektar (2010)[1] |
| Folkmängd | 91 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,33 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S2665 |
| Geonames | 2699311 |
  Kristianopels läge i Blekinge län
| |
| Wikimedia Commons: Kristianopel | |
Kristianopel är en småort i Kristianopels socken i Karlskrona kommun i Blekinge län. Kristianopel ligger på en sandig kustslätt längs östersjökusten.
Under 1600-talet var Kristianopel stad. Kristianopel hade en stadsplan utformad efter moderna principer och var Nordens första renässansstad. Från denna tid är ortens största sevärdhet den 3 km långa stadsmuren med bastioner, uppförd 1603–1606 efter italienska förebilder. Den är bäst bibehållen på södra och västra sidan. Vidare finns det så kallade norra bålverket, på vilket nu står en väderkvarn.
Historia
På platsen har man gjort flintfynd som indikerar att det har funnits stenåldersboplatser här.
Staden Kristianopel (danska: Christianopel) anlades 1599 på order av Kristian IV av Danmark på ön Korsaskär i närheten av den forna staden Avaskär.
Danmark anlade under den här tiden en rad gränsbefästningar för att skydda sig emot de svenska stormaktsambitionerna, befästningarna låg i rad: Akershus, Bohus, Varberg, Halmstad, Lagaholm, Christianstad och Christianopel.
Under Kalmarkriget överrumplade den 25 juni 1611 kronprins Gustav Adolf med en mindre styrka Kristianopel och tog eller förstörde danskarnas förråd som man samlat där. Staden lades i aska och kyrkan revs. Den nya kyrkan Heliga Trefaldighetskyrkan byggdes åren 1618–1624.
Stadsprivilegierna från Avaskär och den intilliggande staden Lyckå fördes över och Kristianopel fick stadsprivilegier 1622. 1637 befästes staden av danskarna. Kristianopel fick åter stadsprivilegier 1648.
Kristianopels betydelse som gränsbefästning minskade när Blekinge efter freden i Roskilde blev svenskt 1658. Efter 1658 iståndsattes dess befästningar. 1663 bestämdes att de genast skulle rivas, men 1670 och 1672 reparerades de och 1673 beslöts att Kristianopel skulle "konserveras".
1676 fördes emellertid bestyckningen till Karlshamn. Den 25 september samma år besattes det av svenskarna övergivna Kristianopel av en från danska flottan landsatt styrka under överstelöjtnant Barthold Velentin von Lützow, som började iståndsätta de halvt raserade fästningsverken och gjorde Kristianopel till en av snapphanarnas förnämsta stödjepunkter. Mellan 11-22 februari 1677 belägrades staden av svenskarna och den 22 februari nödgades Lützow dagtinga, fästningsverken raserades och borgarna befalldes flytta till andra orter. Befästningen ansågs farlig för Sverige och 1678 utfärdades befallning att intet enda hus skulle få kvarstå. Befolkningen flyttades till Ronneby, Växjö och Karlshamn. 1686 fick dock Kristianopel rättigheter som lydköping under Karlskrona stad.
1890 hade Kristianopel 137 innevånare och 1932 102 innevånare.
Kristianopel blev vid kommunreformen 1862 inte en egen köpingskommun utan ingick då i Kristianopels landskommun. Orten kom dock att fortsatt kallas köping och fick efterhand administrativa rättigheter likvärdiga med ett municipalsamhälle men kallades municipalköping som kvarstod till och med utgången av 1923. 1924 inrättades i landskommunen Kristianopels municipalsamhälle, även om oklart om stadsstadgarna tillämpades. Statistiska centralbyråns folkräkning år 1930 skriver att: Ehuru byggnadsstadgan och brandstadgan äro påbjudna för Kristianopels köping, lära dessa i verkligheten icke tillämpas inom samhället. I folkräkningen kallas Kristianopel heller inte för municipalsamhälle, utan benämns Kristianopels köping.[2] Kristianopels särskiljande status försvann den 1 januari 1952 (enligt beslut den 14 december 1951) då orten inte längre räknades som köping.[3] Samtidigt gick orten tillsammans med landskommunen upp i Jämjö landskommun. Denna i sin tur uppgick i Karlskrona kommun 1974.
Den 30 april 1981 inträffade en olycka före en konsert på Masten med Gyllene Tider i Kristianopel. Tre personer trampades ned och omkom när en stor mängd människor samtidigt försökte ta sig in till konserten. En orsak till olyckan sägs vara att det var ovanligt kallt och de flesta besökare väntade till absolut sista stund innan de tog sig till spelningen.[4]
I oktober 2015 beslutade Karlskrona kommun att ett flyktingboende med plats för 80 personer ska öppna i Kristianopel.[5]
Galleri
-
Gatuvy med Gästgifveriet till vänster -
Ett av alla trähusen i Kristianopel
Källor
- ^ [a b] ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013.
- ^ SCB Folkräkningen 1930 del 1 sida 117 i pdf:en anm. till Blekinge län not 10
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 113 i pdf:en anm. till Blekinge län not 7
- ^ ”Mörka minnen tynger 25 år efter tragedin på Masten”. http://www.bltsydostran.se/kultur_och_noje/morka-minnen-tynger-25-ar-efter-tragedin-pa-masten-(2398417).gm.", Blekinge Läns Tidning den 8 oktober 2007. Inhämtad 25 juli 2010.
- ^ ”Kristianopels camping blir flyktingboende”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6280715.", Sveriges Radio Blekinge den 16 oktober 2015. Inhämtad 9 november 2015.
Se även
Andra forna städer i Blekinge:
Externa länkar
- En hemsida om Kristianopel
- Kristianopels hembygdsförening
- Kristianopels historia
- Kristianopel - Karlskrona kommun
Wikimedia Commons har media som rör Kristianopel.
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||
