Kristinehamn
- För andra betydelser, se Kristinehamn (olika betydelser).
Kristinehamn | |
Tätort Centralort | |
Kristinehamns station.
| |
Slogan: Picasso valde Kristinehamn. Välkommen du också! | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Värmland |
Län | Värmlands län |
Kommun | Kristinehamns kommun |
Distrikt | Kristinehamns distrikt |
Koordinater | 59°18.6′N 14°6.5′Ö / 59.3100°N 14.1083°Ö |
Area | |
- tätort | 14,01 km² (2015) |
- kommun | 1 384,43 km² (2015-01-01) |
Folkmängd | |
- tätort | 18 557 (2015)[1] |
- kommun | 23 817 (2023)[2] |
Befolkningstäthet | |
- tätort | 1 325 invånare/km² |
- kommun | 17 inv./km² |
Grundad | 1642(1582) |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Kristinehamn |
Postnummer | 681 XX |
Riktnummer | 0550 |
Tätortskod | T5720 |
Geonames | 2699282 |
Kristinehamns läge i Värmlands län
| |
Wikimedia Commons: Kristinehamn | |
Kristinehamn är en tätort i Kristinehamns distrikt i Värmland och centralort i Kristinehamns kommun, Värmlands län, vid Vänern.
Kristinehamn är belägen där åarna Varnan och Lötälven möts och sitt gemensamma utlopp har de i Varnumsviken, som är en del av Vänern.
Historia
Stadens ursprung var den hamn- och marknadsplats som uppstod kring den bro över Varnan där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade. Kristinehamn har tidigare hetat Bro (Broo) och Varnums socken långt före de första stadsprivilegierna. Bro var en sätesgård, som sedan 1300-talet låg på platsen för inre hamnen och torget i Kristinehamn. 1572 lät hertig Karl uppföra ett kronobruk på platsen, omfattande masugn, hammarsmedja, såg, kvarn med mera. Han lät 1582 göra Bro till stad i avsikt att platsen skulle bli centralort för Värmland men ändrade sig 1584 och gav då privilegierna till Karlstad istället, då han ansåg att Bro var mindre lämplig plats för bruksrörelse. Sitt järnbruk flyttade han till Nykroppa. Under 1600-talet ökade dock järnhanteringen i Värmland, och därmed Bros betydelse. År 1642 fick Kristinehamn åter sina stadsprivilegier av drottning Kristina under namnet Christinehamn (uppkallad efter henne).[3] Stadsvapnet symboliseras av båttypen bojort, eftersom stångjärn fraktades till Kristinehamn med häst och järnväg från Bergslagen, och därmed till Vänern för vidare transport till järnbruk med bojortsbåt och häst, där det smeds om till stångjärn. Från 1686 till 1903 fanns Fastings marknad för järnhandeln. Nöjesdelen har sedan fortsatt under namnet Fastingen.
Flera större bränder har härjat i Kristinehamn, bland annat år 1777, då nästan hela staden brann ned, och år 1893, då ett femtiotal gårdar på vardera sidan Kungsgatan lades i aska.[4]
Tackjärnet kom till Sjöändan, varifrån det drogs på vagnar en mil söderut till Kristinehamn. 1842 påbörjades byggandet av en järnvägslinje på sträckan. Denna invigdes 6 september 1850 och hade hästar som framdrivningsmetod fram till 1858 då det första ångloket sattes in på sträckan. Järnvägslinjen kom senare att bli den initiala delen av inlandsbanan där kilometer 0 är placerad vid Kristinehamns järnvägsstation. En av de ungdomar som deltog i transporten av vagnar på 1850-talet var Axel Broström. Genom honom och några andra redare förvandlades Kristinehamns segelflotta under 1870-talet till en modern ångbåtsflotta.
Stadens smeknamn Lusasken härstammar från den säregna sparbössa där kommunens invånare i hundratals år har lagt pengar till fattiga sjömän. Sparbössan tömdes varje år på luciadagen, och kallades från början i folkmun för Lusseasken vilket under årens lopp omvandlades till Lusasken. Den finns kvar och töms än idag på luciadagen. De insamlade medlen går till Sjöräddningssällskapets verksamhet.
Administrativa tillhörigheter
Kristinehamns stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Varnums socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1951 Varnums socken/Kristinehamns landskommun. 1971 uppgick staden i Kristinehamns kommun med Kristinehamn som centralort.[5]
I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Kristinehamns församling som 1960 inkorporerade Varnums församling.[6]
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Kristinehamns rådhusrätt. Från 1971 till 2005 ingick orten i Kristinehamns domsaga och den ingår från 2005 i Värmlands domsaga.[7]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Kristinehamn 1960–2016[8] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 20 142 | |||
1965 | 20 460 | |||
1970 | 21 043 | |||
1975 | 21 146 | |||
1980 | 20 285 | |||
1990 | 19 340 | 1 315 | ||
1995 | 19 274 | 1 337 | ||
2000 | 17 934 | 1 341 | ||
2005 | 17 836 | 1 342 | ||
2010 | 17 839 | 1 336 | ||
2015 | 18 557 | 1 401 | ||
Stadsdelar
|
|
|
|
Kommunikationer
Kristinehamn ligger längs Europaväg 18 (Stockholm-Oslo) och riksväg 26.
Långdistansbussar går mellan Kristinehamn och bland annat Stockholm, Oslo, Göteborg och Jönköping. Länsbussarna i Värmland kör regionalt till Karlstad, Karlskoga, Medhamn, Björneborg, Degerfors, Rudskoga, Bjurvik, Nybble, Gullspång, Filipstad och Storfors.[9]. Det finns också stadsbussar som går på 10 olika busslinjer.
Kristinehamn har Vänerns näst största och nordöstligaste hamn.[10] Hamnen drivs av Vänerhamn AB. På sommaren går det turbåtar till några av skärgårdsöarna.
Kristinehamn ligger vid Värmlandsbanan. Här börjar också Inlandsbanan.[11] Det går regionala tåg till Charlottenberg/Oslo via Karlstad och Arvika samt till Örebro via Degerfors. Med Tågåkeriet i Bergslagen kan man åka till Göteborg via Skövde eller via Trollhättan. Det går även tåg till Karlstad och Falun. SJ har trafik till Oslo och Stockholm även till Örebro via Hallsberg.
Näringsliv
Stadens största privata arbetsgivare är Rolls-Royce, tillverkare av bland annat propellrar. Andra större arbetsgivare är bland annat Casco, Akzo Nobel, Wiréns Åkeri, Albin Components (kugghjul) och Scana Energy AB.
Utbildning
Gymnasieskolan i Kristinehamn omfattar två skolor, Brogårdsgymnasiet och Presterudsgymnasiet.[12] Det finns även en folkhögskola, Kristinehamns folkhögskola KPS (KPS).
Kultur och evenemang
På 1980-talet kom det mycket punkmusik från Kristinehamn, och än idag finns flera mer eller mindre framgångsrika grupper inom rock och punk. Band som Jumper och Burst kommer från staden där även storbandet 0550 Big Band har huserat under flera decennier.
Kristinehamn är sedan 2011 varumärkesskyddad som Sveriges Cupcake City. Den andra veckan i maj varje år håller staden ett cupcakekalas.
I augusti hålls varje år, sedan 2008, ett spektakulärt evenemang som i folkmun kallas "Rafting". Hundratals människor samlas för att färdas genom Varnan (Lötälven) på något väl valt flytetyg.
Turism och sevärt
Skärgården och dess öar
I skärgården går det turbåtar till flera öar, bland annat till Vålön där det finns flera sandstränder. Från Vålön finns broar över till Kalvön och Sibberön, där det finns tält och grillplatser. Kalvön, Sibberön och några holmar ingår i Sibberöns naturreservat. På Alvön och Långön finns bra klippbad och övernattningsmöjligheter i tält, vindskydd eller egen båt. På sommaren kan man även ö-luffa i skärgården med flera olika båtar, vilket är en väldigt uppskattad turistattraktion.
Konstmuseet
Kristinehamns konstmuseum ligger i västra delen av Kristinehamn. Under 2003 anordnades en Picassoutställning som rönte internationell uppmärksamhet. 2005 anordnades en välbesökt utställning med den finske arkitekten Alvar Aalto.
Bojorten Christine af Bro
Bojorten Christine af Bro - tillika det flytande stadsvapnet - har efter sin jungfrufärd den 18 juni 2005 varit ett välbesökt turistmål. Bojort är ett fartyg av nederländskt ursprung och användes på 1500-1700-talen för transporter av främst stångjärn från Bergslagens hyttor. Inga fartyg av dessa modeller fanns kvar i Norden men som ett EU- och arbetsmarknadsprojekt har man rekonstruerat ett sådant fartyg i Kristinehamn. Denna nya bojort med en total längd på 29,5 meter och en vikt på 130 ton marknadsförs som ett turist- och kulturprojekt av Kristinehamns kommun, som sedan år 2000 är huvudman i projektet. Denna bojort bär namnet "Christine af Bro"[13], och byggdes under åren 1997-2005. I augusti 2005 var fartyget med på slutmålet av Tall Ship Race i Fredrikstad i Norge. Under denna resa besökte över 5 000 personer fartyget.
Picassoskulpturen på Strandudden
- Se vidare: Picassoskulpturen i Kristinehamn
På Strandudden står sedan 1965 Pablo Picassos 15 meter höga monumentalskulptur av hans hustru Jacqueline.[14] De första skisserna och modellerna till skulpturen gjordes på 1950-talet. Den norske konstnären Carl Nesjar hade arbetat med Pablo Picasso och gjort skulpturer för honom under cirka 17 år. Picasso hade länge haft lust att få en stor skulptur uppförd någonstans. Det hade redan gjorts en modellskulptur. Nesjar hade förhört sig i sin hemkommun i Norge, men Larvik kommune tyckte nog att skulpturen var för gräslig.[15]
I Frankrike mötte Nesjar Bengt Olson, som var målare från Kristinehamn.[14] Nesjar nämnde skulpturen "utan hem". Olsson kom då på att den kanske skulle kunna sättas upp i Kristinehamn eller någonstans i stadens omnejd. Nesjar tyckte att Olsson skulle kolla upp det. Olsson kontaktade kommunstyrelsen, och Nesjar drog förslaget för Picasso. Picasso sa att om Nesjar uppförde skulpturen, och den stod på en lämplig plats, så skulle det fungera. Några fotografier togs ute på den udde som numera kallas Picassoudden.
Kristinehamn använder sig av sloganen "Picasso valde Kristinehamn. Välkommen du också!" Begreppet Pablo Picasso har visat sig vara särskilt livskraftigt i staden och bland annat kommit att namnge allt från pizzerior (Pablo och Picasso) till en fotbollscup (Picasso-cup). Kristinehamns Simsällskap har även en tävling som kallas Picasso-cup. Kristinehamns Tennisklubb startade 1994 en inomhustävling som fick namnet Pablo Open och några år efter en utomhustävling som fick namnet Picassospelen.
Personer
- Se även Personer från Kristinehamn
Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Carl August Adlersparre, greve, kammarherre, skriftställare och författare (under pseudonymen "Albano")
- Georg Adlersparre, greve, generalmajor, revolutionsledare, statsråd, landshövding i Skaraborgs län och författare som gifte sig med Lovisa Magdalena Linroth från Kristinehamn och bodde till sina sista dagar på Gustavsviks herrgård
- Rudolf Adlersparre, bruksägare och riksdagsman
- Arvid Andersson (tyngdlyftare), världsmästare i tyngdlyftning 1946
- Axel Broström, skeppare som grundade Broströmskoncernen
- Magnus Bäcklund, sångare som först gjorde sig känd genom TV-programmet Fame Factory
- Rolf Ekéus, diplomat och ambassadör
- Helge Fossmo, pingstpastor och sedermera ökänd från Knutbydramat
- Gustaf Fröding, bodde med familjen i Frödinggården på Nya Kyrkogatan 1868 - 1882. Började på gymnasium i Karlstad 1875, men familjen bodde kvar i Kristinehamn.
- Lage Larsson, meteorolog
- Sara Larsson, fotbollsspelare
- Gustaf "Topsy" Lindblom, drev nöjespalatset Nalen samt var olympisk guldmedaljör i tresteg
- Fredrik Lööf, seglare
- Carl Jacob Magnell, professor vid KTH, ingenjör, uppfinnare och författare
- Malin Morgan, skådespelare som har dottern Linn tillsammans med Ola Rapace
- Gustaf Nilsson, riksdagsman och landshövding som fått gatan Nilssonsgatan uppkallad efter sig och en staty efter sig på stadens stadsbibliotek
- Olof Nordenfeldt, kammarherre, brukspatron och politiker
- Bengt Olson, internationellt känd konstnär
- Jimmy Woolke, poddcastprofil från humorpodden Tack för kaffet
- Mathias (Mathie) Martinez, poddcastprofil från humorpodden Tack för Kaffet
- Sandra Oxenryd, sångerska som först gjorde sig känd genom TV-programmet Fame Factory
- Erik Rafael-Rådberg, skulptör, konstnär och arkitekt
- Lille Bror Söderlundh, tonsättare och vissångare.
- Mia Skäringer, känd från Sveriges Radio, ZTV och Sveriges Television
- Johan Svärd, känd från Tack För Kaffet Podcast
- Henrik Torehammar, radioprofil
- Vendela Zachrisson, seglare
- Tom Trana, rally-förare
- Torsten Palm, formel 1-förare
- Gunnar Palm, kartläsare
Se även
- Varnums socken
- Lista över fasta fornminnen i Kristinehamn (för omfattning av detta område, se Kristinehamns stad#Sockenkod)
Referenser
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 71
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 72
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Värmlandstrafik
- ^ Vänerhamn - våra hamnar.
- ^ Inlandsbanan.se
- ^ Skola och barnomsorg i Kristinehamn. Arkiverad 9 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ "Christine af Bro"
- ^ [a b] Wingren, sid. 36
- ^ Wingren, sid 38. "I Larvik var emellertid den lokala konservativa opinionen emot ett så modernt konstverk ... och projektet stoppades."
Tryckta källor
- Wingren, Bo (2003). Picasso i det offentliga rummet. Stockholm: Carlsson. Libris 8899574. ISBN 91-7203-539-0
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kristinehamn.
|
|