Kristinestad

Kristinestad
Kristiinankaupunki (finska)
Kommun
Vapen
Land	Finland
Landskap	Österbotten
Administrativt centrum	Kristinestads stad
Area	1 678,98 km² () (2011-01-01)
- land	682,53 km²
Folkmängd	7 143 (2011-03-31)
Befolkningstäthet	10,5 invånare/km²
Politik
- Kommun-/stadsdirektör	Riitta El-Nemr
- Politisk fördelning	(31) - SFP: 17 - Saml: 8 - SDP: 1 - C: 5
Kommunkod	287
Läge - Latitud: - Longitud:	62° 16′ 00″ 21° 21′ 00″
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga:	42,6 % 57,4 % %
Administrativa data -Landskapsförbund -Regioncentrum -Härad -Magistrat -Skattebyrå -Sjukvårdsdistrikt -Försäkringskrets -Nödcentral -Räddningsverk -Miljöcentral -TE-central -EU-målområde	Österbotten Vasa Vasa Vasa Österbotten Vasa Västra Finland Österbotten Österbotten Västra Finland Österbotten övergångsperiod

Kristinestad (finska Kristiinankaupunki) är en stad i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland vid Bottenhavets östra kust. Kristinestad har cirka 7 720 invånare (2005) och har en yta på 687,64 km², varav 9,37 km² är vatten.

Kristinestad är en tvåspråkig stad med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. 57,4 % av befolkningen har svenska som modersmål och 42,6 % har finska som modersmål.

Nuvarande Kristinestads kommun bildades den 1 januari 1973, då kommunerna Lappfjärd, Sideby och Tjöck slogs samman med Kristinestads stad.

Kristinestads idylliska stadskärna med sina låga trähus och smala gränder är unik i hela Norden, och därför kallas Kristinestad ofta Bottenhavets pärla. Staden har under sin drygt 350-åriga existens aldrig drabbats av några större eldsvådor och kan i dag därför visa upp en nästan oförstörd rutstadsplan som omfattar 220 huvudbyggnader och 69 ekonomibyggnader.

I Sideby ingår bydelarna och gårdsgrupperna Appelö, Back (fi. Pakankylä), Boberget, Fladan, Kallträsk, Kilen (hamn och hembygdsgård, fi. Kiili), Storsjö. Här finns också öarna Domarkobban, Kilgrund och Yttergrund (med fyr), uddarna Kummelgrund (med sjöbevakningsstation) och Sideby udd (fi. Siipyynniemi), sjön Storsjöträsket samt viken Fladafjärden.

I Lappfjärd ingår byarna Dagsmark,Lålby, Perus, Uttermossa och Åback (fi. Peninkylä), ön Torngrund och sjön Härkmerifjärden (fi. Härkämerenlahti).

I Tjöck finns vattendraget Tjöck å (fi. Teuvanjoki eller Tiukanjoki). Till tidigare Tjöck kommun hörde byn Påskmark (fi. Puskamarkki).

I staden finns bosättningsområdena och byarna Alesund (fi. Leppäsalmi), Högåsen (sjukhus, fi. Korkeaharju), Norrstaden (fi. Pohjapää), Strandkroken (fi. Rantakylä), Söderstaden (fi. Eteläpää) och Östra sidan (fi. Itäpuoli). Här finns också ön Ådgrund (fi. Haahkaluoto) samt uddarna Björnön och Råmarksskatan.

Historia

Kristinestads rådhus

Staden grundades år 1649 på ön Koppö i Lappfjärds socken och kallades då Koppö, men från och med den 1 mars 1651 Christinae Stadh. Generalguvernör Per Brahe d.y. gav staden namn efter drottning Kristina, men det är möjligt att han lika mycket tänkte på sin hustru, grevinnan Kristina Katarina Stenbock, som avled år 1650. Lantmätaren Claes Claesson kom att på Per Brahes initiativ att år 1651 rita den stadsplan, enligt renässansens rutplansmönster, för den nyanlagda staden, som ännu i dag till stora delar gäller.

Stadens glanstid var på 1800-talet, då dess handelsflotta förde varor till och från dess hamn. I dag är utrikeshandeln mer blygsam, även om staden kan erbjuda två hamnanläggningar, vid sidan av den service som ges åt fritidstrafiken på Bottenhavet. I dag fyller den gamla välbevarade stadskärnan rollen som nejdens handels- och nöjescentrum, med ett gott utbud av butiker, restauranger och nöjesaktiviteter. Vid sidan av de kommunala inrättningarna finns dessutom ett regionalt sjukhus och ett storkraftverk.

Kristinestad hade en järnvägsstation på Sydbottenbanan, det var banans ändstation, trafikerad 1913 - 1982.

Turismen och fritidsboendet inom staden lär på 2000-talet bli allt mer betydelsefull för stadens utveckling. Naturen i Kristinestad är omväxlande med inslag av kuperad inlandsterräng samt typiskt flacka ådalsslätter, skogar och kärr. Strandlinjen är 370 km lång och vattenområdet 16 kvadratkilometer stort.

Tillsammans med grannkommunen Bötom och Museiverket i Finland söker man hitta kulturella utvecklingsmöjligheter vid en fredning för ett av Finlands viktigaste arkeologiska fynd, resterna av neanderthalbosättningen Varggrottan i Bötombergen, vars utgrävningar kommer att ske under flera decennier framåt.

Gästhamnar i Kristinestad

• Yttergrund utfärdshamn
• Kilhamn gästbrygga
• Skaftung, Västra ändan gästbrygga
• Högklubb utfärdshamn
• Högholmen hemmahamn
• Kristinestad servicehamn
• Kristinestad, centrum gästbrygga

Gästhamnar i skärgården kring Kristinestad på Google Maps.

Galleri

• 

  Kristinestads vapen, omkring 1900

• 

  Kolargränd i Kristinestad, sommaren 1990

• 

  Ulrica Eleonora kyrka i Kristinestad, sommaren 1990

Externa länkar

• Kristinestads stads webbplats
• Turistinformation, Kristinestads turism r.f.
• Kristinestad - en av Nordens bäst bevarade trähusstäder
• Kilen i Sideby
• Wikimedia Commons har media som rör Kristinestad
  Bilder & media