Kroatien

Republika Hrvatska Republiken Kroatien
Flagga Statsvapen
Valspråk: Inget
Nationalsång: Lijepa naša domovino "Vårt vackra hemland"
Huvudstad		Zagreb
Största stad		Zagreb (790 017 inv.)
Officiellt språk		Kroatiska
Statsskick		Republik
-	president	Ivo Josipović
-	premiärminister	Zoran Milanović
Självständighet		från Jugoslavien
-	Deklarerad	25 juni 1991
-	Erkänd	1992
Yta
-	Totalt	56 542 km2 (123:e)
-	Vatten (%)	0,01 %
Befolkning
-	års uppskattning	4 290 612 (117:e)
-	Befolkningstäthet	75,8/km2 (89:e)
BNP (PPP)		2007 års beräkning
-	Totalt	$69 440 miljoner (62:e)
-	Per capita	$18 500
HDI (2012)		0,805 (47:e)
Valuta		kuna (HRK)
Tidszon		UTC+1
Nationalitetsmärke		HR
Landskod		HR, HRV
Toppdomän		.hr
Landsnummer		385

Kroatien (kroatiska: Hrvatska), formellt Republiken Kroatien, är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina i öster och till Slovenien och Ungern i norr. I väst och sydväst är Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt.

Kroatien är sedan den 1 april 2009 medlem i försvarsalliansen Nato och förväntas bli Europeiska unionens 28:e medlemsstat den 1 juli 2013. Kroatien är även en medlem av bland annat Världshandelsorganisationen och den centraleuropeiska frihandelsorganisationen CEFTA.

Historia

Kroaterna är ett slavisktalande folk som bodde i det område som idag kallas Galizien (i Ukraina och Polen). Därifrån migrerade de under 600-talet längre söderut till dagens Kroatien. Kroaternas ursprung är inte med säkerhet fastställt. En teori har på senare tid ^{[källa behövs]} framkommit enligt vilken kroaterna sägs ha sitt ursprung i nuvarande Iran, baserat på omnämnandet av ett folkslag vars namn man menar ska vara ursprunget till ordet kroat i skrifter på stenar man funnit där. Ordet kroat kan också härledas till ett fornslaviskt ord för "berg". Forskare har med dagens moderna DNA-teknik kunnat fastställa att kroaterna är slaver och inte av iranskt ursprung. De delar samma genbank som övriga européer och är mer genetiskt lika skandinaverna än iranierna.

Kroaternas första konung var Tomislav I från 925. Under östromersk och senare frankisk överhöghet blev Kroatien ett av de mäktigaste kungadömena i regionen. Norra Kroatien var en del av det Tysk-romerska riket; övriga delar kom med tiden att knytas till habsburgarna och senare till Österrike-Ungern. År 1102 avslutades en inre maktkamp, som pågått i ett århundrade, varefter den kroatiska adeln ingick allians med den ungerska kronan genom Pacta conventa.

Under mitten av 1400-talet blev det ungerska riket kraftigt påverkat av den osmanska expansionen, som under de följande århundradena kom att omfatta större delen av Slavonien och senare mer än halva Ungern. Under samma tid blev Dalmatien venetianskt. Dubrovnik (Ragusa) var en stadsstat som först var bysantinsk och venetiansk, men senare blev en oberoende stat vid namn Republiken Dubrovnik, även om den var satt under grannländernas överhöghet.

Efter Slaget vid Mohács år 1526 tvingades det kroatiska parlamentet att bjuda in habsburgarna under Ferdinand I att överta kontrollen över Kroatien, vilket skedde vid parlamentet i Cetin. Det habsburgska styret ledde så småningom till att osmanerna betvingades och på 1700-talet var det mesta av Kroatien utom osmansk kontroll och habsburgarna gavs Istrien, Dalmatien och Dubrovnik mellan 1797 och 1815. Efter första världskriget och Österrike-Ungerns fall uppgick Kroatien i det som 1928 skulle bli Jugoslavien. Under andra världskriget invaderades Jugoslavien av Italien och Tyskland. Under den italienska ockupationen blev Kroatien en fascistisk marionettstat under namnet Oberoende staten Kroatien. Efter krigets slut blev Jugoslavien en socialistisk, federativ stat under Josip Broz Titos ledarskap.

Kroatien var tillsammans med Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro och Makedonien en av delrepublikerna i federationen Jugoslavien fram till 1991 då landet efter demokratiska val beslöt att lämna federationen.

Den 25 juni 1991 utropade Kroatien sin självständighet från Jugoslavien. De väpnade konfrontationer som brutit ut i början av året med den jugoslaviska armén (JNA) och serbiska separatister kom nu att utvecklas till ett fullskaligt krig känt som det kroatiska självständighetskriget. Kriget varade i knappt fem år och avslutades formellt den 12 november 1995 då Erdutavtalet slöts mellan Kroatien och Jugoslavien som då bestod av Serbien och Montenegro. De sista FN-soldaterna lämnade Kroatien år 1998 då de sista jugoslaviska trupperna lämnade östligaste Kroatien.

Geografi

Engelskspråkig karta över Kroatien.

Landskap i sydöstra Kroatien.

Se även: Lista över städer i Kroatien.

Kroatien har en form som kan liknas vid en månskära eller hästsko. Landet gränsar till Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro samt maritimt mot Italien. Landet delas i två delar av Bosnien–Hercegovinas korta kuststräcka runt Neum. Kroatien ligger i gränslandet mellan Syd-, Central- och Östeuropa, vilket gör det svårt att hänföra till en specifik region. Kroatien räknas av vissa som ett centraleuropeiskt land på grund av sin geografiska, kulturella och historiska anknytning till länderna i Centraleuropa. Ibland räknas det också som ett av Balkanländerna, vilket beror på landets geografiska läge och att det har tillhört före detta Jugoslavien. Andra räknar landet antingen till Östeuropa eller till Medelhavsländerna medan vissa organisationer nöjer sig med att placera landet mellan Östeuropa och Centraleuropa.

I landets norra och nordöstra del domineras terrängen av fält, sjöar och åsar. I Lika och Gorski kotar domineras landskapet av tätt skogbeklädda berg. Den smala adriatiska kustremsan (Istrien och Dalmatien) är mestadels bergig. Landet kallas stundom "de tusen öarnas land" eftersom det finns ungefär 1233 öar vid kroatiska kusten.

Kroatien har ett blandat klimat. I nord och öst är det kontinentalt, vid kusten medelhavsklimat och i landets sydcentrala delar råder höglandsklimat.

Det högsta berget är Dinara på 1 830 meter över havet och den största sjön är Kozje. Den längsta floden är Sava.

Betydande städer i Kroatien inkluderar Zagreb, Split, Rijeka, Osijek, Zadar, Slavonski Brod, Pula, Karlovac, Dubrovnik, Varaždin, Sisak, Šibenik, Vinkovci, Vukovar, Đakovo, Knin, Rovinj, Opatija och Sinj.

Regioner

Kroatien delas ofta in i fyra eller fem (politiska) regioner landskap som inte har någon administrativ betydelse. Det finns inga glasklara gränser mellan regionerna och de sammanfaller inte med de administrativa länsindelningarna. Regionerna som motsvarar Sveriges Götaland, Svealand och Norrland är följande:

• Istrien (Istra)
• Dalmatien (Dalmacija)
• Slavonien (Slavonija)
• Kontinentala Kroatien (Kontinentalna Hrvatska)

Kustområdet mellan Istrien och Dalmatien, runt Kvarnerviken, särskiljs ibland som en femte region.

Ur geografiskt hänseende delas ibland medelhavsområdet istället in i en nordlig och en sydlig del, medan den västliga, bergiga delen av "Kontinentala Kroatien" särskiljs som en egen region.

Även regionerna har historiska områden som inte har någon administrativ betydelse eller klara gränser – ungefär som Roslagen i Uppland eller Österlen i Skåne. Till exempel utgör Baranja och Srijem delar av östligaste Slavonien. Zagorje är området norr om Zagreb och Gorski kotar området nordöst om Rijeka. Området som ligger söder om floden Drava som utgör gränsen mot Ungern kallas för Podravina medan området som ligger norr om floden Sava som utgör gränsen mot Bosnien-Hercegovina kallas för Posavina. Regionen norr om Dalmatien heter Lika och regionen nordöst om Lika heter Kordun. Liksom i Sverige finns det dialektala och till viss del kulturella skillnader mellan de olika regionerna men dessa skillnader är försumbara och sammanfaller inte nödvändigtvis med regions- och länsindelningarna

Klimat

Kroatiens klimat varierar från att vara tempererat av kontinental typ i norra och östra delarna av landet, till att vara subtropiskt av Medelhavstyp vid kusten, samt bergsklimat mellan kusten och bergsregionerna i Lika, Dalmatien och Zagora. Årsnederbörden är låg i Kroatien tack vare läget vid Medelhavet. Torrast är det vid södra delen av Medelhavskusten, med en nederbörd på endast ca 300 mm per år, och blötast i Dinarerna runt Lika, med ca 2 000 mm per år. I Kroatien är det stora temperatursskillnader mellan dag och natt, samt sommar och vinter. Inåt landet dominerar nordostliga vindar, vilka kan medföra snö och kyla, dock oftast med häftiga och månget förekommande växlingar mellan töväder och kyla, medan Medelhavskusten domineras av milda sydvästvindar från Medelhavet vilket medför regn och milt väder. På sommaren domineras inlandet av ostliga vindar från Ryssland som ger fuktigt och varmt väder. Medelhavskusten domineras av sydvindar från Afrika som medför torka och hetta, samt soliga dagar. I inlandet kan dock nätterna vara kyliga med temperaturer på nedåt 10-15 grader, medan det kan bli temperaturer på uppemot +30-35, eller ibland mellan 35 och 40, grader mitt på dagen, medan skillnadern vid kusten ej är speciellt stora pga havsvattnet, som jämnar ut temperaturen. Där kan det vara +35 på dagen och +25 på natten, d.v.s tropisk natt. Kroatien har dock ej tropiskt klimat utan subtropisk endast vid kusten.

"Se vidare: Klimatet i Kroatien"

Administrativ indelning

Kroatien är indelat i 21 län (kroatiska: županije). Varje län är i sin tur indelat i kommuner (kroatiska: općine). I Kroatien har varje län, kommun och stad en historisk vapensköld och flagga som används vid officiella sammanhang.

Lista över län, grupperade i historiska och större geografiska regioner:

Nr.	Län	Officiellt namn
Centrala Kroatien
1.	Zagreb	Zagrebačka županija
2.	Krapina-Zagorje	Krapinsko-zagorska županija
3.	Sisak-Moslavina	Sisačko-moslavačka županija
4.	Karlovac	Karlovačka županija
5.	Varaždin	Varaždinska županija
6.	Koprivnica-Križevci	Koprivničko-križevačka županija
7.	Bjelovar-Bilogora	Bjelovarsko-bilogorska županija
20.	Međimurje	Međimurska županija
21.	Zagreb stad	Grad Zagreb
Istrien, norra kustlandet och kroatiska höglandet
8.	Primorje-Gorski kotar	Primorsko-goranska županija
9.	Lika-Senj	Ličko-senjska županija
18.	Istrien	Istarska županija
Slavonien
10.	Virovitica-Podravina	Virovitičko-podravska županija
11.	Požega-Slavonien	Požeško-slavonska županija
12.	Brod-Posavina	Brodsko-posavska županija
14.	Osijek-Baranja	Osječko-baranjska županija
16.	Vukovar-Srijem	Vukovarsko-srijemska županija
Dalmatien
13.	Zadar	Zadarska županija
15.	Šibenik-Knin	Šibensko-kninska županija
17.	Split-Dalmatien	Splitsko-dalmatinska županija
19.	Dubrovnik-Neretva	Dubrovačko-neretvanska županija

Statsskick och politik

Statsskick

Enligt författningen från 1990 är Kroatien en parlamentarisk demokrati. Kroatiens president är statschef och överbefälhavare, och väljs på fem år. Presidenten utser premiärministern med parlamentets godkännande och har även visst inflytande över utrikespolitiken. Kroatiens parlament (sabor) består av en kammare med 160 ledamöter valda på fyra år. Parlamentet sammanträder 15 januari till 15 juli samt mellan 15 september och 15 december. Regeringen (vlada), som leds av premiärministern, består av 2 vice premiärministrar och 14 ministrar. Rättssystemet är tredelat, med en högsta domstol samt länsdomstolar och kommundomstolar.

Internationella relationer

Kroatien är sedan 2000 medlem i Partnerskap för fred (PFF). Den 17 oktober 2007 valdes Kroatien till en av de icke-permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd för perioden 2008-2009. Under Nato-toppmötet i Bukarest den 3 april 2008 fick Kroatien en officiell inbjudan att gå med i NATO och sedan den 1 april 2009 är landet medlem i försvarsalliansen.

År 2003 sökte Kroatien medlemskap i Europeiska unionen (EU). Landet beviljades status som kandidatland 2004 och har gjort flera reformer för att anpassa sin ekonomi till EU:s. EU var länge tveksamt till att vidareutveckla kandidaturen mot ett eventuellt fullt medlemskap eftersom Kroatien enligt EU länge var ovilligt att utlämna generalen Ante Gotovina som då misstänktes för krigsförbrytelser begångna under Kroatiens självständighetskrig (1991-1995). År 2005 fick Kroatien börja förhandla om medlemskap då EU nu ansåg att Kroatien samarbetade fullt ut med den Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Beslutet föranleddes av att spansk polis (efter tips av den kroatiska underrättelsetjänsten) kunde arrestera Ante Gotovina på Kanarieöarna och överlämnade honom till den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Kroatien hoppades på att avsluta medlemsförhandlingarna under 2009 och upptas som unionens 28:e medlem 2010. I december 2008 lade dock Slovenien in sitt veto mot att öppna tio kapitel i medlemsförhandlingarna på grund av den pågående gränstvisten. Blockeringen hävdes under hösten 2009 och förhandlingarna återupptogs den 2 oktober 2009. Den 30 juni 2011 avslutade Kroatien det 35:e förhandlingskapitlet med EU och beräknas efter en ratificeringsprocess av övriga medlemsländer kunna upptas som unionens 28:e medlem den 1 juli 2013.

Ekonomi

Turism är en viktig del av näringslivet. Kroatiens utrikeshandel är inriktad på EU, och därför påverkas landets ekonomi av trender i länder som Sverige, Nederländerna och Italien. Landets BNP per capita uppskattades (köpkraftsjusterad) 2007 till cirka 15 500 USA-dollar (världsgenomsnittet ligger på 10 000 USA-dollar).

Kroatien är, näst Slovenien, det mest välmående landet av staterna som en gång utgjorde Jugoslavien. I slutet av 1980-talet började i och med kommunismens fall en ekonomisk övergång. Kroatien hade ett fördelaktigt läge men skadades svårt av avindustrialiering och krig. De största problemen för landet idag är en relativt stor arbetslöshet (11,2% år 2006) och långsamma reformer. Speciellt svåra faktorer är rättssystemet och den allmänna administrationen som båda är föråldrade och ineffektiva.

Landet har haft en snabbare tillväxt på senare år. Flera steg har tagits för att göra Kroatiens ekonomi mer snarlik EU:s och man väntar att detta inom en snar framtid ska leda till ökad aktivitet i ekonomin.

Demografi

Demografisk karta.

Enligt folkräkningen 2011 har Kroatien en befolkning på 4 289 889 invånare. Den absoluta majoriteten, 3 874 321 invånare eller 90,42% av den totala befolkningen, är kroater. Av dessa är 2 218 554 kvinnor och 2 066 335 män. Medelåldern är 41,2 år (42,9 för kvinnor och 39,4 år för män). 2010 var den förväntade livslängden 76,6 år (79,6 år för kvinnor och 73,5 år för män) och andelen läs- och skrivkunniga uppgick till 98,8% (98,2% kvinnor, 99,5% män).

1991-2010 (med undantag för 1996-1997) hade landet en negativ natalitet som låg under EU-genomsnittet. Den stora befolkningsminskningen under framförallt 1990-talet kan förklaras ur ett politiskt, ekonomisk och socialt perspektiv. Det kroatiska självständighetskriget och frigörelsen från Jugoslavien 1991-1995 ledde till stora demografiska förändringar. Under kriget lämnade ett stort antal människor (företrädandevis serber) landet samtidigt som människor dog i strid. De försämrade levnadsvillkoren under och efter kriget ledde till vidare emigration.

Invandring och utvandring

2001-2008 hade landet en positiv nettoflyttning, det vill säga att fler personer flyttade till landet än lämnade det. 2006-2010 kom de flesta invandrarna från Bosnien och Hercegovina. 2009-2010 var det fler som flyttade från än till Kroatien.

Minoriteter

Kroatien har ett tjugotalet etniska minoriteter. Till den största minoritetsgruppen räknas serberna som utgör 4,36% av den totala befolkningen. Landets övriga minoriteter utgör var och en mindre än 1% av befolkningen. Näst efter serberna hör bosniakerna (0,73 %) och italienarna (0,42 %) till de största minoritetsgrupperna. I vissa delar av landet utgör de etniska minoriteterna en påtagligt större del av befolkningen. Landets största minoritet, serberna, är företrädandevis bosatta i de östra delarna av landet. I Kroatiens östligaste län, Vukovar-Srijems län, uppgår den serbiska befolkningen till 15,50%. Den italienska minoriteten bor företrädandevis i den nordvästra delen av landet. I Istriens län uppgår italienarna till 6,03% av den totala befolkningen.

Serber i Kroatien

Före det kroatiska självständighetskriget utgjorde den största minoritetsgruppen etniska serber närmare 13% av befolkningen. Under krigsåren lämnade många etniska serber Kroatien av politiska och/eller ekonomiska skäl. Då Kroatien genom Operation storm år 1995 återtog det serbhållna området Krajina flydde uppskattningsvis 250 000 till Serbien, Republika Srpska och andra delar av världen undan förföljelse och tvångsdeportering av de kroatiska styrkorna. Den kroatiska regeringens officiella ståndpunkt är att alla de serber som flydde eller lämnade landet under det kroatiska självständighetskriget ska och bör återvända till Kroatien om de så önskar. Ekonomiskt stöd har lett till att uppemot 120 000 Kroatienserber återvänt de senaste åren.

Den 14 april 2011 dömde Internationella domstolen i Haag den kroatiske generalen Ante Gotovina till 24 års fängelse för begångna krigsbrott under hans deltagande i Operation Storm. Den tidigare chefen för inrikesdepartementets specialpolis, Mladen Markač, dömdes till 18 års fängelse. Den tredje åtalade vid tribunalen, den tidigare biträdande försvarsministern Ivan Čermak, som 1995 ledde arméns styrka i staden Knin, friades. Åklagarna hade yrkat på 17 års fängelse. Både Čermak och Markač överlämnade sig frivilligt till FN-tribunalen när de åtalades 2004, medan Gotovina greps i Spanien. De fällande domarna överklagades av Gotovina och Markač. Den 16 november 2012 fann rätten dem båda oskyldig på samtliga åtalspunkter och de försattes genast på fri fot.

Religion

Den vanligaste religionen är romersk katolicism (89,2 %). Den största minoritetsreligionen är serbiskt ortodoxa (5,0 %) och därefter sunniislam (1,3 %) och protestantism (0,3 %). Övriga religioner utgör sammanlagt 5,6 %.

Språk

Kroatiska är officiellt språk och modersmål för majoriteten av landets befolkning. Det är ett slaviskt språk som använder sig av det latinska alfabetet. Andra språk (serbiska, italienska, ungerska, slovenska, tjeckiska, istrorumänska, med flera) talas av mindre än fem procent av befolkningen. I Istrien, där de italiensktalande utgör en större del av befolkningen är även italienskan ett officiellt språk. De serbisktalande använder både det latinska alfabetet och det kyrilliska alfabetet.

Media

Den statliga televisionen (HRT) driver två nationella kanaler samt en internationell kanal via satellit och har även sex regionala tv-center. Det finns två privatägda nationella TV-kanaler och runt 15 regionala. Det finns tre statligt ägda och två privata rikstäckande radiokanaler och en rad olika såväl statliga som privata regionala radiokanaler. Största dagstidningen i Kroatien är 24sata med 163 505 i försåld upplaga (2009). Andra dagstidningar är Jutarnji list och Večernji list.

Infrastruktur

Vägar

Under de senaste åren har Kroatien lagt åtskilliga miljarder kronor på att bygga ut landets motorvägsnät och därmed förbinda alla delar av Kroatien. Motorvägarna är avgiftsbelagda. Tunnlarna Grič och Brinje anses vara bland de säkraste och modernaste i Europa år 2007. Den kroatiska regeringen har uttryckt att de även fortsättningsvis kommer att investera i infrastrukturen då den anses utgöra en viktig del i landets ekonomiska återhämtning. Vägbyggandet skapar jobb samtidigt som landet kan räkna med utländska investeringar då många internationella företag är beroende av god infrastruktur. Dessutom är många av de hundratusentals turister som årligen besöker Kroatien bilburna och trafikstockningar var tidigare snarare en regel än undantag. Mindre vägar håller fortfarande en lägre standard än i västra Europa. Men även här avser landets regering investera pengar för att ytterligare höja kvalitén. Efter självständigheten har vägbyggandet fått ett uppsving och år 2005 slutfördes motorvägen (inofficiellt kallad "Dalmatina") mellan huvudstaden Zagreb och landets näststörsta stad Split i södra Kroatien. Därmed förkortades restiden från cirka 8-9 timmar till fyra timmar. Vid invigningen tillkännagav regeringen att en trettioårig dröm gått i uppfyllelse och att de tänker fortsätta med motorvägen tills den når Dubrovnik i det sydligaste Kroatien. Under år 2007 påbörjas byggandet av Pelješac-bron som kommer att förbinda fastlandet och halvön Pelješac. Den kommer att stå färdig inom fyra år och då vara Europas 18:e längsta bro.

De flesta motorvägar sköts av det statsägda bolaget Hrvatske autoceste d.d. (Kroatiska motorvägar AB).

Järnvägar

Spårstandarden i Kroatien är relativt bra men järnvägsnätet är i behov av modernisering. Järnvägsnätet byggdes ut under tiden då Kroatien ingick i statsbildningen Österrike-Ungern och kroatiska städer var då snarare förbundna med Wien och Budapest än med varandra. Den strukturen fanns delvis kvar även när landet var en del i Jugoslavien, men de delar som anslöt till övriga Jugoslavien prioriterades. Bland annat genomfördes elektrifieringar under 1960- och 1970-talen som skulle knyta ihop med bland annat Jugoslaviens dåvarande huvudstad Belgrad. Tågens standard varierar då ett antal nyare tåg köpts in på senare år, liksom att ett antal äldre renoverats. Dock är fortfarande flera vagnar gamla. Ett typiskt kännetecken på de elektrifierade linjerna är elloken av svensk typ som är byggda i Zagreb på licens från svenska ASEA. Den kroatiska regeringen har förklarat att de nu tänker satsa på järnvägsnätet och möjliggöra höghastighetståg att trafikera flera linjer. Under år 2007 påbörjas moderniseringen av sträckan mellan Kroatiens största hamnstad Rijeka, huvudstaden Zagreb och den ungerska gränsen vilket kommer att minska restiden mellan dessa städer avsevärt. Bygget kommer att stå klart år 2013 och kosta cirka tjugo miljarder kronor.

Tågtrafiken sköts främst av bolaget Hrvatske željeznice d.o.o. (Kroatiska järnvägar AB).

Sjöfart

Sjöfarten har stor betydelse för Kroatien och har flera stora hamnar. De viktigaste hamnarna ligger i Omišalj, Ploče, Rijeka, Šibenik, Dubrovnik, Dugi Rat, Pula, Split och Zadar. Kroatien har 66 bebodda öar utanför sin kust vilket betyder att det finns ett stort antal med lokala färjeförbindelser. Kroatiens handelsflotta består av totalt 73 skepp. Några av landets största skeppsvarv heter Uljanik, i Pula, och Viktor Lenac och 3. maj, i Rijeka.

Flyg

Kroatiens statsägda flygbolag heter Croatia Airlines. Bolaget grundades 7 augusti 1989 och hette då Zagal (Zagreb Airlines). Då Kroatien blev självständigt år 1991 bytte bolaget namn till Croatia Airlines. Croatia Airlines har en ung och modern flygplansflotta som omfattar 11 flygplan av modellerna Airbus 320, Airbus 319 och ATR 42. År 2007 beställde bolaget fyra moderna flygplan av modellen Bombardier Q400. Croatia Airlines är medlem i IATA, AEA och Star Alliance. Bolaget har under de senaste åren sett en stark ökning av passagerare och år 2005 transporterade Croatia Airlines 1 555 033 passagerare till olika destinationer i Kroatien och världen över.

På senare tid har andra aktörer (bl.a. Ryanair) tagit sig in på den kroatiska marknaden och erbjuder lågprisflyg till Kroatien. Internationella flygplatser finns i Zagreb (Pleso), Split (Resnik), Dubrovnik (Čilipi), Pula, Krk (Rijeka), Zadar och Osijek.

Kultur

Kroatiens kultur baseras på en tretton århundraden lång historia, under vilken landet lyckats förvärva många monument och städer, vilka har gett ett stort antal framstående individer.^{[källa behövs]} Landet huserar också sju världsarv och åtta nationalparker. Kroatien räknas ibland som ett centraleuropeiskt land på grund av sin kulturella och historiska anknytning till länderna i Centraleuropa. Kroatien tillhörde den centraleuropeiska statsbildningen Habsburg (sedermera Österrike-Ungern) under flera århundraden innan landet år 1918 uppgick i den då nybildade statsbildningen "Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike" (sedermera kallat Jugoslavien). Den kroatiska kulturen kan på grund av dessa historiska fakta betecknas som "centraleuropeisk" och kroaterna anser sig tillhöra den västliga kulturella sfären. En oberoende Gallupundersökning utförd i september och oktober 2008 visade att en majoritet av kroaterna (60%) inte identifierade sig med regionen Balkan. Andra länder betraktar ändå ofta Kroatien som en del av Balkan och ofta som en del av f.d. Jugoslavien.^{[källa behövs]} Även traditionen att spela instrumentet gusle som är ett typiskt instrument för Balkanländerna. Kända musiker är Oliver Dragojević, Gibonni, Tony Cetinski, Nina Badrić och Ivana Banfić.

Den kroatiska rocken var särskilt framgångsrik under den så kallade kroatiska Nya Vågen (Novi Val), som varade från slutet av 1970-talet och ungefär tio år framåt. Band som tillhörde denna era är bland andra Azra, Haustor, Film, Buldožer och Paraf. Efter att den nya vågen hade kollapsat i slutet av 1980-talet dök det upp nya band som Daleka Obala, Majke och Laufer. Dessa band spelade musik som både var inspirerad av Nya Vågen så väl som av äldre rockband som Black Sabbath och Led Zeppelin. Let 3 och KUD Idijoti är två framstående band, kända för så väl sin musik som för sina intressanta och ofta kontroversiella framträdanden och konstnummer. Hårdrocksbandet Osmi Putnik från Split har varit framgångsrika både i Kroatien och i de andra exjugoslaviska republikerna. Surfrockbandet The Bambi Molesters från Sisak har blivit omtalade utanför landets gränser och har även kallats en av de bästa banden i världen inom sin genre. Det alternativa rock/metal-bandet Father var framgångsrika med sin första skiva Inspirita i bland annat Storbritannien och har även turnerat med band som Korn, Anthrax och Apocalyptica.

Tre nobelpristagare har kommit från Kroatien, plus ett stort antal uppfinnare. Slavoljub Eduard Penkala, reservoarpennans uppfinnare, kom från Kroatien och var verksam i Zagreb.

Halskläder har starka band till Kroatien, då slipsen (kravata) enligt legenden uppfanns där. Landet har också en lång tradition av musiker, artister och författare.

I lågtyskan blev ordet för kroat, "krawat", förvanskat till krabat och kom så småningom att beteckna en "filur, gynnare, kanalje eller rackare". Detta ord kom sedan in i svenskan med ungefär samma betydelse, men kan också stå för "liten unge".

Matkultur

Mat

Kroatien börjar bli alltmer känt för sin goda mat och fina viner. Det genuina kroatiska köket är mångfacetterat och uppvisar många regionala skillnader. Gemensamt är dock kvaliteten då kroaterna gärna använder färska och biologiskt tillverkade råvaror. Längs med kusten i Istrien, Dalmatien och Primorje är maten inspirerad av Italien men tillagat på ”kroatiskt vis”. Fisk, skaldjur, pasta och pizza står ofta på menyn. Sjöborre och langust, grillad och serverad med en citronklyfta är populärt på menyn liksom pljeskavica som är en pannbiff lagad av oxkött blandat med peperoni. Buzzarra är en tillagningsmetod som passar för flera olika sorters skaldjur. Buzzara betyder helt enkelt att huvudingrediensen är tillagad i en mustig sås med vin, tomat, kryddor och örter. Ibland kan man få bara såsen tillsammans med pasta. Pašticada är en slags köttgryta som vissa beskriver som sötsur. Smaken bygger på att köttet får sjuda länge på låg temperatur tillsammans med bland annat vin och ibland katrinplommon. Rižoto påminner om den italienska risotton, men är ofta lösare i konsistensen och innehåller inte alltid ost. Rižoto är en utmärkt och billig lunchrätt som brukar finnas i ett otal billiga varianter (vegetarisk, skaldjur, husets etc.) på de flesta restauranger. Inåt landet, där matkulturen är inspirerad av Ungern och Österrike, tar kötträtterna vid. Stekt eller grillat nötkött, lamm och gris är vanligt över hela landet. I Zagorje (regionen norr om Zagreb) är matkulturen inspirerad av Österrike och här hittat man även de bästa schnitzlarna i landet. Huvudstaden Zagreb har sin egen specialitet, Zagrebački odrezak, som är en wienerschnitzel fylld med skinka och ost. I Slavonien, en region i östra Kroatien, står det ungerska köket för kryddiga paprikarätter och rejäla grytor som gulaš och maneštra. I Kroatien finns det även en del maträtter som ursprungligen härrör från Turkiet och som via grannländerna Serbien och Bosnien-Hercegovina kommit till Kroatien där de har domesticerats. Mest känd är Ćevapčići, en typ av köttfärsrullar som serveras med potatis eller pommes frites och burek som är ett luftigt smördegsbröd som fylls med olika ingredienser, till exempel kött, ost, potatis eller äpple. Även desserter håller en mycket hög standard. Kroatiskt glass (kroatiska: sladoled) är en utmärkt konkurrent till den italienska glassen både vad det gäller smak och kvalitet. Kremšnita är en härlig vaniljbakelse som ursprungligen kommer från staden Samobor i närheten av Zagreb och går att avnjuta i hela Kroatien liksom štrudl som är en äppelkaka som har sitt ursprung i Österrike.

Dryck

Kroatien är en stor vinproducent och producerar många olika viner av varierande kvalitet. Det mest kända röda vinerna är Dingač, Plavac och Postup som alla tillverkas i den sydligaste landsdelen Dalmatien. Vita viner tillverkas främst i de norra landsdelarna och de mest kända är Muscatel, Malvazija, Kaštelet och Pošip.

Kroatien är inte bara en stor vinproducent. Öltillverklingen har även den gamla anor. De största ölmärkena i Kroatien är bland annat Ožujsko och Karlovačko.

En av de vanligaste formerna av starksprit är rakija som är en sorts brännvin och finns i mängd olika smaker bl.a plommon, päron mm.

Musik

Klapa är en gren av den kroatiska folkmusiken . Ordet kommer från kroatiskan och kan översättas med ”gäng eller en grupp av vänner”. Musikformen är a cappella och således utan instrument . Dock kan det förekomma ackompanjemang av mandolin eller gitarr. Musikformen är speciellt populär i Dalmatien där den årliga Klapa-festivalen hålles sedan 1967, i den lilla hamnstaden Omiš. Klapa sjunges av såväl manliga som kvinnliga grupper och har ofta smäktande tema från kärlek-hav-vin-hemland etc.

Seder

Mellan år 1945-1990 då Kroatien var en del av det kommunistiska Jugoslavien förtrycktes och negligerades traditionella religiösa seder och bruk, likväl som i de andra delrepublikerna, av regimen. Trots detta fortsatte många kroater att utöva sina seder och bruk privat. Sedan Kroatien blivit självständigt uppmuntras gamla kroatiska sedvänjor som numera praktiseras flitigt i alla delar av landet. Sederna har ofta ett religiöst katolskt ursprung och är knutna till det katolska kyrkoåret. Många städer och byar håller processioner för att fira påsken, julen eller det lokala skyddshelgonet.

Jul

Liksom i många andra katolska länder har Julen (kroatiska: Božić) i Kroatien en betydligt mer kristen prägel än i exempelvis Sverige. För den typiske kroaten är julen en kristen högtid där man firar Jesus födelse. Julen firas tillsammans med nära och kära och liksom i Sverige och den övriga kristna världen blir kommersiella inslag med dyra julklappar allt vanligare i Kroatien. I de familjer där presentutdelning praktiseras är det enligt traditionen jultomten (Djed Božićnjak) och mer sällan Jesusbarnet (mali Isus) som kommer med dessa på juldagen (den 25 december). Traditionen med att det är Jesusbarnet som kommer med presenterna kommer ursprungligen från Tyskland och Österrike där barnen får presenter från ”Kristkindl”.

• Advent (kroatiska: Došašće) firas på samma sätt som i Sverige men istället för en adventsljusstake har kroaterna en adventskrans med fyra oftast lite tjockare ljus. Adventskransen ser ungefär ut som en fint dekorerad liggande dörrkrans med fyra ljus i och placeras centralt på bordet.
• Sankt Nikolaus (kroatiska: Sveti Nikola) kan ofta förväxlas med jultomten men kommer redan den 6 december till alla snälla barn. Enligt traditionen (som förutom i Kroatien firas i de flesta centraleuropeiska länder) ska alla barn dagen innan han kommer putsa sina skor och placera dem vid fönstergaveln. Fönstret lämnas på glänt så Sankt Nikolaus under natten kan titta in - och har barnen varit snälla och putsat sina skor ordentligt så får de godis eller leksaker i eller bredvid sina finputsade skor.
• På Luciadagen (den 13 december) är det många kroater som enligt traditionen lägger vetefrön på ett fat och blöter dem så att de börjar gro. Fatet placeras på bordet. På juldagen har det stuckit upp cirka 10 cm långa gröna strån och då knyter de ett band som går i rött, vitt och blått (kroatiska trikoloren) runt dem. Enligt traditionen tror man att om groddarna har tagit sig och vuxit ordentligt väntar ett lyckosamt år.
• Julafton (kroatiska: Badnja večer eller kortare Badnjak) den 24 december firar de flesta tillsammans med familj och/eller vänner. Enligt katolsk tradition äter man inte kött denna dag utan maten består av fisk, närmare bestämt Bakalar som kan liknas vid lutfisk. De traditionsbundna placerar ett halmstrå under bordsduken. Ovanpå halmstråt och bordsduken placeras julaftonsbrödet (Badnji kruh) som består av honung, nötter och torkad frukt och har en central del under middagen. Denna dag bärs även julgranen in och dekoreras med sedvanlig julgransdekoration. Många familjer hänger även så kallade Licitarhjärtan i granen. Dessa hjärtan är traditionsenligt röda, fint dekorerade och tillverkade i ett ätbart material. De hängs dock först och främst upp ur dekorationssynpunkt. Många familjer avslutar julaftonen med att gå på midnattsmässa (kroatiska: polnoćka) där höjdpunkten är de kroatiska melodiska julsångerna.
• Juldagen (kroatiska: Božić) är julens höjdpunkt. Denna dag önskar man sin familj och vänner en god jul (kroatiska: Sretan Božić eller Čestit Božić). Man kan också delta i julottan (Zorica). Denna dag har de flesta familjer någon form av presentutdelning. Enligt traditionen är det jultomten (Djed Božićnjak, direkt översatt "Farfar/Morfar Jul") som kommer med dessa. Julmiddagen kan bestå av gris, kalkon eller både och beroende vilken region man kommer ifrån eller vilka traditioner som praktiseras i familjen. Den centrala delen på julbordet har det glaserade julbrödet (ej att förväxla med julaftonsbrödet). Julbrödet består av bl.a. muskot, russin och mandel och är format till en rosenkrans. Många placerar ett ljus i mitten av brödet och det står på bordet fram till Trettondag jul (den 6 januari) då julen anses vara över och brödet delas och äts av alla i familjen.

Påsk

Liksom julen har även påsken en starkt kristen prägel och många kroater besöker kyrkan någon gång under denna högtid.

• På påskaftonen är det vanligt att man fyller en liten korg med små portioner av mat och målade påskägg. Korgen tar man med sig till kyrkan där prästen välsignar korgen genom att stänka vigvatten på den. Vid hemkomsten äts sedan den välsignade maten av alla i familjen.

Helgdagar

Följande helgdagar är arbetsfria i Kroatien:

Datum	Namn	Notering
1 januari	Nyårsdagen (kroatiska: Nova Godina)
6 januari	Trettondagen (kroatiska: Sveta tri kralja)
23 mars	Påskdagen (kroatiska: Uskrs)	Datum endast för 2008
24 mars	Annandag påsk (kroatiska: Uskrsni ponedjeljak)	Datum endast för 2008
1 maj	Första maj (kroatiska: Međunarodni praznik rada)
22 maj	Corpus Christi (kroatiska: Tijelovo)	Datum endast för 2008
22 juni	Antifascistisk kampdagen (kroatiska: Dan antifašističke borbe)
25 juni	Nationaldagen (kroatiska: Dan državnosti)
5 augusti	Seger- och nationella tacksägelsedagen (kroatiska: Dan pobjede i domovinske zahvalnosti)
15 augusti	Jungfru Marie himmelsfärd (kroatiska: Velika Gospa)
8 oktober	Självständighetsdagen (kroatiska: Dan neovisnosti)
1 november	Alla helgons dag (kroatiska: Svi sveti)
25 december	Juldagen (kroatiska: Božić)
26 december	Annandag jul (kroatiska: Sveti Stjepan)

Arkitektur

Den kroatiska arkitekturen har påverkats av landets läge i Europa. Kyrkoarkitekturen och profan arkitektur blandar stildrag från Italien och Österrike med andra former som kommer från den bysantinska eller slaviska världen. Inom arkitekturen är det kanske främst gotiken, renässansen och barocken som satt sin prägel på landet. Den genuint kroatiska arkitekturen uppstår med den förromanska stilen under furst Branimir. I det medeltida kroatiska kungariket på 800–1100-talet utsmyckas kyrkor och kloster med ett karaktäristiskt ornamentalt mönster, det så kallade kroatiska flätmönstret. Längs den adriatiska kusten utvecklades gotiken under 1400-talet efter att Venedig erövrat kustområdena. Den venetianska gotiken påverkade inte bara utformningen av kyrkorna i Dalmatien utan var även stilbildande för det högre ståndets villor och hus i städer som Pula, Zadar, Šibenik och Split. Renässansens viktigaste arkitekter och konstnärer i Kroatien var Juraj Dalmatinac, Nikola Firentinac och Andrija Aleši. Dessa arkitekter och konstnärer var främst verksamma längs med kusten och deltog i bygget av flera kyrkor och offentliga byggnader. Gamla stan i Dubrovnik har flertalet intressanta byggnationer där Sponzapalatset har drag från både gotiken och renässansen. Barocken är den stil som mest präglar inlandet. De intressantaste barockbyggnaderna finns i Varaždin, Požega, Osijek, Križevci, Ludbreg och Krapina. Huvudstaden Zagreb är starkt influerad av modernismen och under 1800-talet var det Wiens secessionsstil som gav inspiration vilket syns på bland annat byggnader som Villa Krauss. Arkitekten Hermann Bollé har varit speciellt tongivande vid utformningen av flera byggnader i Zagreb.

Utbildning

Den allmänna skolplikten gäller från 6 eller 7 till 14 eller 15 år. Grundskolan är obligatorisk och bekostas helt av staten. Grundskolan är indelad i två stadier. I årskurs 1 till 4 undervisas varje klass av en lärare som undervisar i alla ämnen. Ämnena som ingår är kroatiska, matematik, visuel konst och natur- och samhällskunskap. Från årskurs 5 till 8 undervisas varje ämne av en ämneslärare och de ämnen som tillkommer är historia, geografi, biologi, fysik, kemi, med mera.

Mellanskolenivån är ännu en frivillig skolform, likt i Sverige. Mellanskolenivån är indelad i gymnasium och yrkesskola och båda är förlagd under fyra år.

Kroatien har sju universitet, fördelade på städerna Zagreb, Rijeka, Osijek, Split, Zadar, Dubrovnik och Pula. Kroatien har deltagit och börjat anpassa sitt högskolesytem efter Bolognaprocessen, som är i fullt bruk sedan år 2010.

Turism

Brela i södra Dalmatien.

Populära turistmål är, förutom huvudstaden Zagreb, kuststäderna Pula, Šibenik, Vodice, Zadar, Baška Voda, Makarska, Hvar, Opatija, Poreč, Rovinj, Split, Pag och den medeltida staden Dubrovnik. Den mest besökta delen är Dalmatien, som utgör den södra delen av Kroatiens kust mot Adriatiska havet. Vid kusten finns också många välbesökta öar, bland annat Krk, Kroatiens största ö, samt nationalparken Kornati och ön Hvar. Även Istrien är välbesökt, till exempel den romerska amfiteatern i Pula och de pittoreska städerna Rovinj och Poreč. I Istrien finns även världens minsta stad, Hum, med bara 23 invånare. Istrien bär än idag starka italienska kulturdrag och i en del kommuner är bland annat vägskyltar skrivna på både kroatiska och italienska; italienska talas fortfarande som förstaspråk bland ett fåtal invånare och det finns italienska skolor.

Kusten var populär bland turister fram till 1980-talet men under den första delen av 1990-talet var det knappt några turister alls som sökte sig till Kroatien då krig pågick. Efter fredsavtalet i Dayton 1995 har turismen återvänt och blomstrat under första hälften av 2000-talet.

Sport

Dalmatiska kusten

Kroatiens handbollslandslag styrs av det Kroatiska Handbollsförbundet (Hrvatski rukometni savez) och har sedan 1992 varit med i internationella Europeiska handbollsförbundet och internationella handbollförbundet . Landslagat har under sin korta historia snabbt tagit sig till toppen bland de internationella lagen och även lyckats hålla sig där. De har hittills tagit tre VM-silver (1995, 2005, 2009) och ett VM-guld (2003). De har även haft stora framgångar i OS där de har tagit två guld (1996, 2004).

Kroatien har även ett fotbollslandslag som är ett av världens bästa, och har även deltagit i VM flera gånger, senast förra sommaren när VM avgjordes i Tyskland.

• Lista över Kroatiens nationalparker och naturparker

Nationalparken Plitvicesjöarna

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2009	116 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2009	78 av 175
Transparency International	Korruptionsindex 2010	62 av 178
United Nations Development Programme	Human Development Index 2012	47 av 186

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kroatien
  Bilder & media
• Kroatiska turistrådet
• Kroatiska regeringen
• Kroatiska parlamentet
• Den kroatiske presidentens hemsida

Kroatienportalen — samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia.