Kronobergs regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 56°52.665′N 14°46.743′Ö / 56.877750°N 14.779050°Ö / 56.877750; 14.779050

Kronobergs regemente
(I 11, I 11/Fo 16)
Kronobergsgruppen vapen.svg
Datum 1623–1997
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri
Storlek Regemente
Ingående delar Kronobergsbrigaden (1949–1992)
Blekingebrigaden (1949–1991)
Del av Milo S (1942–1997)
Förläggningsort Växjö
Färger Rött och gult          
Marsch "Admiral Stosch" (Latann)[1]
Segernamn Breitenfeld (1631)
Lützen (1632)
Wittstock (1636)
Landskrona (1677)
Kliszów (1702)
Warszawa (1705)
Fraustadt (1706)
Holovczyn (1708)
Helsingborg (1710)
Valkeala (1790)

Kronobergs regemente, I 11 och I 11/Fo 16 var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1623 och 1997. Förbandet var under huvuddelen av 1900-talet förlagt till Växjö i Kronobergs län, varifrån regementets soldater i huvudsak rekryterades.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementetn där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett.

Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Dock så var det nämnt att regementet var ett av två som sättas samman för att bilda Smålands regemente men det regementet bildades aldrig och istället behölls Kronobergs regemente och Jönköpings regemente separata. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816. Regementet övade från 1778 på Kronobergshed norr om Alvesta och flyttade 1920 till nyuppförda kaserner i Växjö.

Kronobergs regemente var förlagt till Växjö från 1920. År 1974 fick regementet beteckningen I 11/Fo 16 efter sammanslagningen med försvarsområde 16, vilket omfattade Kronobergs län.

I 11 var ett av de regementen som utbildade så kallad idrottspluton. Detta var värnplikt anpassad för lovande idrottare där en stor del av dagprogrammet kunde läggas på fysisk träning och idrottsutövande. Därav gjorde flera kända idrottare sin värnpliktstjänstgöring vid regementet (se nedan).

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Enligt 1988 års försvarsbeslut upphörde grundutbildningen av värnpliktiga vid regementet 1992, då regementet reducerades till att omfatta endast en försvarsområdesstab. Genom försvarsbeslutet 1996 kom regementet att avvecklas i sin helhet den 24 augusti 1997 och dess försvarsområdesstab kom under namnet Kronobergsgruppen att integreras i Jönköpings försvarsområde (Fo 17), som namnändras till Smålands försvarsområde (Fo 17).

I samband med att försvarsområdena avvecklades genom försvarsbeslutet 2000 kom Kronobergsgruppen den 1 juli 2000 att överföras till Södra militärdistriktet (MDS). Genom försvarsbeslutet 2004 kom Kronobergsgruppen och Kalmargruppen gå samman och bildade från den 1 juli 2005 Kalmar- och Kronobergsgruppen. Gruppen huserar idag i lokaler strax öster om kasernområdet, i vad som tidigare var regementets sjukhus.

Kasernområdets byggnader används idag som företagsby, Företagsstaden I 11. I direkt anslutning västerut lägger köpcentrumet Handelsplats I 11. Utanför regementets kaserner, längs Storgatan, har anlagts en cirkulationsplats. I mitten av denna står idag en vaktkur i regementets färger samt en militärcykel. Detta för att påminna om områdets historia. Övningsfältet söder om kasernområdet, Bäckaslövsgärdet, är idag ett rekreationsområde som ansluter till Natura 2000-området och naturreservatet Bokhultet och Norra Bergundasjön. Det öster om Växjö belägna skjutfältet Notteryd har omvandlats till naturreservat.

Traditionsbärare[redigera | redigera wikitext]

35. Hemvärnsbataljonen är idag traditionsbärare för Kronobergs regemente och bevarar bl.a. regementets fana, marsch och VB-bricka

I 11 K[redigera | redigera wikitext]

Enligt 1925 års försvarsbeslut uppgick Karlskrona grenadjärregemente (I 7) i Kronobergs regemente och bildade dess tredje bataljon. Bataljonen fick namnet Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona (I 11 K). Bataljonen hade sin förläggning i Gräsvik i norra delen av Karlskrona. Bataljonen avvecklades 1939, och dess förläggning övertogs 1943 av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2).

Brigader[redigera | redigera wikitext]

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två stycken fältregementen som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigader. Brigaderna var avsedda att ingå i den 13:e fördelningen och utgångsgrupperas på Skånes östkust respektive i västra Blekinge.

Blekingebrigaden[redigera | redigera wikitext]

Blekingebrigaden (IB 11) bildades 1949 genom att fältregementet Blekinge regemente (I 41) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Kronobergs regemente huvudbrigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66 och IB 77. När Kronobergsbrigaden (IB 41) utgick ur krigsorganisationen 1991, bytte IB 11 namn till Kronobergsbrigaden för att återknyta till regementsnamnet. Brigaden kom att avvecklas den 30 juni 1992 i samband med försvarsbeslutet 1992.

Rättelse: Här föreligger en missuppfattning. IB 11 (Kronobergsbrigaden) omorganiserades till brigad 77, medan IB 41 (Blekingebrigaden) blev kvar i org 66R. För att förtydliga skillnaden i taktisk och operativ förmåga benämndes IB 66R-brigaderna under en kort period för skytteregementen, men brigadbegreppet återtogs efter några år. Rättat av I S, kompanichef, stabschef och stf brigadchef för Kronobergsbrigaden.

Kronobergsbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Kronobergsbrigaden (IB 41) bildades 1949 genom att fältregementet Kronobergs regemente (I 11) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Kronobergs regemente sekundära brigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66M. Brigaden kom att avvecklas 1991 i samband med försvarsbeslutet 1988, där det beslutades att samtliga brigader organiserade efter förbandstypen IB 66M skulle avvecklas senast den 30 juni 1992.

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

1684(?)
  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Albo kompani
  • Norra Sunnerbo kompani
  • Norrvidinge kompani
  • Kinnevalds kompani
  • Södra Sunnerbo kompani
18??
  • Livkompaniet
  • Skatelövs kompani
  • Kinnevalds kompani
  • Norrvidinge kompani
  • Ljungby kompani
  • Södra Sunnerbo kompani
  • Albo kompani
  • Norra Sunnerbo kompani

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och garnison[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till
Kronobergs regemente 1623 1997-06-30
Beteckning Från Till
I 11 1816 1974-06-30
I 11/Fo 16 1974-07-01 1997-06-30
Övningsfält
eller förläggningsort
Från Till
Växjö 1778
Kronobergshed 56°58′31″N 14°33′58″Ö / 56.97528°N 14.56611°Ö / 56.97528; 14.56611 1778 1920
Växjö (F) 56°52′39″N 14°46′44″Ö / 56.87750°N 14.77889°Ö / 56.87750; 14.77889 1920 1997-06-30

Kända personer som gjort värnplikt på I 11[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 203. ISBN 978-91-631-8699-8 
  2. ^ Deltog som de olika fänikor som senare bildade regementet.
  3. ^ Börje, Anna (25 maj 2011). ”Fann Mobergs hemliga brev”. Östra Småland och Nyheterna. http://www.ostran.se/nyheter/emmaboda/fann_mobergs_hemliga_brev. Läst 25 november 2011. 
  4. ^ Salomonsson, Claes (17 januari 2000). ”Försvaret lägger ner idrottsplutonerna”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/17/idrott.html. Läst 26 september 2008. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andrae, Anders J. (1980). Historik över officersmässen vid Kungl. Kronobergs regemente. Växjö: Regementet. Libris 378379 
  • Kronobergs regemente - dess människor och deras minnen 1919-1992. Växjö: Regementet. 1992. Libris 1431869 
  • Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. 1996. Libris 2275928 
  • Kungl. Kronobergs regemente: en redogörelse tillägnad regementets personal. Åseda. 1943. Libris 2752303 
  • Kungl. Kronobergs regemente och indelningsverket. Växjö: Kronobergs regementes kamratförening. 1973. Libris 798115 
  • Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel: 1623-1964. Växjö. 1967. Libris 798114 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 260-269. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Wernstedt, Folke (1923). Kungl. Kronobergs regemente 1623-1923: minnesskrift. Växjö. Libris 1484308 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]