Kronofogde

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om den historiska titeln kronofogde. Se Kronofogdemyndigheten för den nutida myndigheten.

Kronofogden var före 1917 ett personligt ämbete och är också sedan 1965 ett myndighetsämbete. Det innebär att begreppet kronofogde kan ha i viss mån olika betydelser beroende på olika myndigheters historia:

  • Före 1917 var kronofogde en ämbetsman, vars huvuduppgift var att vara allmän åklagare ("allmän", det vill säga inte särskilt tillsatt eller tillsatt för särskilda mål av JK och JO eller liknande). Han ansvarade också för (var chef för) underlydande polisverksamhet och myndigheten ansvarade även för skatteuppbörd, utmätning och indrivningar. Kronofogdens verksamhetsområde kallades fögderi. Han biträddes av kronolänsmän och samverkade med häradsskrivaren. Kronofogdeämbetet avskaffades 1917 och han efterträddes som polischef och allmän åklagare av dels landsfiskalerna, dels landsfogden.[1] (I städer fanns en motsvarighet i myndigheterna magistrat och stadsfogde.)
  • Från 1 januari 1965 var kronofogdarna chefer för 81 kronofogdemyndigheter[1] och sorterade under Riksskatteverket, senare Skatteverket. De var jurister anställda vid respektive myndigheter med ansvar för rättssäkerhet.
  • 1 juli 2006 sammanslogs de då tio kronofogdemyndigheterna till en rikstäckande kronofogdemyndighet, fortfarande knuten till Skatteverket.
  • Sedan 1 januari 2008 är Kronofogdemyndigheten (KFM) en egen myndighet med en rikskronofogde som chef. Kronofogdarna är på grund av de två senaste förändringarna inte längre myndighetschefer som tidigare, men har ännu ansvar för rättssäkerheten inom myndighetens verksamhetsområde. Befattningskrav för kronofogde är juristexamen (tidigare jur. kand.) och tingsmeritering följt av en cirka ettårig internutbildning vid kronofogdemyndigheten. Det operativa indrivningsarbetet utförs av exekutiva tjänstemän, med tjänstetitlarna kronoinspektör eller kronokommissarie; kronofogden granskar deras arbete och ger dem stöd. Sammanlagt består mindre än 10 % av personalen vid kronofogdemyndigheterna av kronofogdar.

I Finland kallas liknande ämbete för häradsfogde, vilket också är en äldre svensk benämning för kronofogden.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Förlagshuset Nordens Boktryckeri, Malmö 1973, band 5, spalt 1146.

Se även[redigera | redigera wikitext]