Kronprinsens husarregemente

Kronprinsens husarregemente (K 7)
Datum	1757–1927
Land	Sverige
Lojalitet	Krigsmakten
Försvarsgren	Armén
Typ	Kavalleri
Storlek	Regemente
Förläggningsort	Falkenberg (1772-1773) Laholm (1772-1773) Halmstad (1772-1809) Ängelholm (1772-1883) Helsingborg (1772–1897) Malmö (1773–1927) Ystad (1773-1882) Simrishamn (1773–1822) Skanör (1780–1782) Bjärsjöholm (1797–1807) Göteborg (1810–1881)detachement av en tropp
Färger	Mörkblått
Marsch	Kronprinsens husarregementets marsch (Strömberg)
Segernamn	Bornhöft (1813)

Kronprinsens husarregemente, K 7, var ett svenskt kavalleriförband inom Krigsmakten som verkade i olika former mellan år 1757 och 1927. Förbandet var under sin aktiva tid bland annat förlagt till Helsingborg och Malmö. Regementet var värvat under hela sin aktiva period.

Historia

Regementet har sitt ursprung i en husarkår, Putbus husarkår, som 1757 uppsattes av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen. Denna kår omvandlades 1758 till Svenska husarregementet. Regementet var till en början förlagt på Rügen och hade som sin förste chef Georg Gustav Wrangel. 1762 uppdelades detta regemente i två - Blå (Putbusska) husarregemenetet och Gula (Wrangelska) husarregementet. Regementena slogs efter 4 år samman igen 1766 och bildade Husarregementet. I samband med sammanslagningen minskades styrkan till ungefär 400 ryttare fördelat på 8 skvadroner.

1772 överflyttades sex skvadroner av Husarregementet till Sverige och garnisonerades i ett antal städer på västkusten och i Skåne. Två skvadroner införlivades med ett finskt dragonförband. 1797 ändrades namnet till Hornska husarregementet, och var då förlagt till Halmstad, Malmö, Helsingborg, Ängelholm, Ystad och Simrishamn. Under Napoleonkriget ökade antalet skvadroner till 8 och mantalet till 100 per skvadron för att i fredstid åter anta minskat antal. 1801 erhöll regementet namnet Mörnerska husarregementet. Mörnerska husarregementet spelade en viktig roll för den svenska segern i slaget vid Bornhöft den 7 december 1813. En mindre ärorik händelse som sätts i samband med Mörnerska regementet är det som i folkmun kallas Slaget vid Klågerup den 15 juni 1811 då 30-40 drängar och husmän massakrerades av Mörners husarer p.g.a. ofoglighet gentemot kung och fosterland. 1816 bytte regementet namn till Cederströmska husarregementet.

I samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet 1822 erhöll det namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var efter 1822 förlagt till Malmö och Ystad. 1859, under Karl XV:s regering, ändrades namnet till Konungens värvade husarregemente. Ett år senare, 1860, skedde ännu ett namnbyte till Husarregementet Konung Karl XV. I samband med dåvarande prins Gustav Adolfs födelse 1882 återfick regementet namnet Kronprinsens husarregemente - även betecknat K 7.

Regementet var förlagt till Malmö, Ystad (till 1882), Ängelholm (till 1883) och Helsingborg (till 1897). 1897 förlades hela regementet till nybyggda kaserner i Malmö samtidigt som en skvadron från regementet överfördes till Livgardet till häst i Stockholm. Genom försvarsbeslutet 1925 slogs Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6), och Kronprinsens husarregemente (K 7) samman den 1 januari 1928 och bildade ett nytt regemente, Skånska kavalleriregementet (K 2), i Helsingborg.

Efter nedläggningen

Kronprinsens husarregementes kaserner vid Regementsgatan i Malmö användes efter regementets nedläggning till olika civila verksamheter, bland annat fanns länge den populära dansrestaurangen Arena i den före detta officersmässen. Byggnaderna revs sedan 1960, varefter "skyskrapan" Kronprinsen uppfördes på det gamla regementsområdet.

Kronprinsens husarregemente har en livaktig efterlevare i Kronprinsens Husarregementes Kamratförening och Minnestropp, som är den gamla kamratföreningen som bildades vid regementets nedläggning 1927 och en beriden minnestropp som sattes upp 1958. Syftet är att bevara och levandegöra minnet av regementet och dess traditioner, som var en betydande del av Malmös liv under hela tiden regementet var förlagt dit. Föreningen träffas varje vecka för rid- och kavalleriövningar i uniformer m/1895 och kan engageras för diverse parader och uppvisningar.

Nutid

Fjärde hemvärnsbataljonen eller Malmö husarbataljon ingåendes i Skånska gruppen (SSK) och med bataljonsstab i Malmö, har tagit till sig det anrika namnet Kronprinsens Husarer med mottot "Minnet förpliktigar".

Förbandschefer

• 1910-1913 - Bror Munck
• 1913-1920 - Bror Cederström
• 1920-1920 - Edvard af Sandeberg
• 1920-1927 - Axel Braunerhjelm

Övrigt

Namn

Svenska husarregementet	1758 -04-24	–	1762
Blå (Putbusska) husarregementet & Gula (Wrangelska) husarregementet	1762	–	1766 -10-07
Husarregementet	1766 -10-08	–	1801 -07-12
Mörnerska husarregementet	1801 -07-13	–	1816 -01-08
Cederströmska Husarregementet	1816 -01-09	–	1822 -02-04
Kronprinsens husarregemente	1822 -02-05	–	1859 -08-10
Konungens värvade husarregemente	1859 -08-11	–	1860 -06-17
Husarregementet Konung Karl XV	1860 -06-18	–	1882 -11-24
Kronprinsens husarregemente	1882 -11-25	–	1927 -12-31

Beteckningar

K 7

1816

–

1927 -12-31

Övningsfält och förläggningsort

Bonarps hed	1772	–	1875
Helsingborg (F)	1875	–	1897 -09-30
Malmö (F)	1897 -10-01	–	1927 -12-31

Referenser

Tryckta källor

• Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Östervåla: Leif Törnquist. Sid. 141-142. ISBN 91-971584-4-5 
• Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. Sid. 204. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar

• Kronprinsens Husarregementes Kamratförening och Minnestropp
• Husartroppen Malmö - Militärkulturhistorisk förening
• F 5 Kamratförening - Minnesstenar i Ljungbyhed inklusive två med anknytning till Kronprinsens husarregemente