Kronprinsessan Victoria

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Victoria
Kronprinsessan Victoria den 8 juni 2013.
Kronprinsessa av Sverige
Hertiginna av Västergötland
Gemål HKH Prins Daniel av Sverige, hertig av Västergötland
Barn Prinsessan Estelle
Personnamn Victoria Ingrid Alice Désirée
Ätt Bernadotte
Far HM Konung Carl XVI Gustaf av Sverige
Mor HM Drottning Silvia av Sverige
Född 14 juli 1977 (37 år)
Yrke Sveriges Kronprinsessa, hertiginna av Västergötland (tronarvinge)

Victoria Ingrid Alice Désirée, född 14 juli 1977, är Sveriges tronarvinge och hertiginna av Västergötland. Hon är dotter till kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia samt äldre syster till prins Carl Philip och prinsessan Madeleine. Hon gifte sig den 19 juni 2010 med Daniel Westling, som då blev prins Daniel av Sverige och hertig av Västergötland. Victoria födde den 23 februari 2012 dottern Estelle, prinsessa av Sverige, hertiginna av Östergötland.

Victoria föddes som prinsessa 1977, men blev efter en grundlagsändring Sveriges kronprinsessa den 1 januari 1980. Hennes officiella titel är Hennes Kunglig Höghet Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland. Hennes namnsdag den 12 mars och hennes födelsedag den 14 juli är officiella flaggdagar i Sverige, och födelsedagen firas varje år på den så kallade Victoriadagen. Kronprinsessan är den offentliga person i Sverige som åtnjuter det största förtroendet hos svenska folket och den person som erhållit det största förtroendet sedan mätningarna började.[1]

Formalia för
Hennes Kunglig Höghet Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland
Referensform Hennes Kunglig Höghet
Tilltalsform Ers (Eders) Kunglig höghet[2]
Alternativ form Kronprinsessan (informellt) [2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga barndomsår[redigera | redigera wikitext]

Kronprinsessan Victorias vapen

I januari 1977 meddelade riksmarskalken att drottning Silvia väntade kungaparets första barn, vilket kom att vara det första barn att födas av ett regerande kungapar i Sverige sedan 1807 (Cecilia, femte och yngsta barn till Gustav IV Adolf och Fredrika).

Drottningen nedkom med kronprinsessan den 14 juli – en dag tidigare än beräknat – klockan 21.45 på Karolinska sjukhuset, förlöst av professor Ulf Borell och barnmorskan Maj-Lis Westling. Vittnen var riksdagens talman Henry Allard, statsminister Thorbjörn Fälldin, riksmarskalk Gunnar Lagergren och statsfrun vid Kungliga Hovstaterna, nuvarande överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister.[3]

Kronprinsessan döptes i källvatten från Öland av ärkebiskopen Olof Sundby, assisterad av överhovpredikanten Hans Åkerhielm i Storkyrkan den 27 september inför 700 gäster, framburen av sin mor och sin far. Hon hade en klänning av spets som tidigare burits av Gustaf VI Adolfs barn samt av kung Carl XVI Gustaf och hans systrar. Till den hör en sidencape där namnen på dopbarnen broderats in.[4]

Hennes faddrar är (förutvarande) drottning Beatrix av Nederländerna, faster prinsessan Désirée, kung Harald V av Norge och hennes äldsta morbror Ralf Sommerlath.[5]

Kungafamiljen var vid denna tid bosatt på Stockholms slott.

Redan innan kronprinsessan var född var frågan om huruvida successionsordningen skulle ändras aktuell. I mars våren före kronprinsessans födelse lade Ingvar Lindell fram en statlig enmansutredning vari föreslogs att full kognatisk tronföljd skulle införas, vilket merparten av de 23 remissinstanserna instämde i. För att hon skulle bli tronföljare krävdes två likalydande beslut av två riksdagar med ett riksdagsval däremellan, detta eftersom successionsordningen är en av Sveriges grundlagar; successionsordningen ändrades därför först 1980, efter att prins Carl Philip hade fötts.[5]

Vid kronprinsessans ettårsdag 1978 hade hennes far kung Carl XVI Gustaf försett pressen med bilder som han själv tagit, så att barnet inte skulle skrämmas av anstormningen av fotografer. Så skedde för övrigt under de första åren, att kungen tog alla offentliga bilder av sin dotter, och intäkterna gick till välgörande ändamål. Före ettårsdagen hade kronprinsessan börjat gå och tala i telefon; eftersom hennes föräldrar så ofta var på resor blev det senare nödvändigt för att behålla kontakten.[6]

Den 13 maj 1979 föddes kronprinsessans bror som kronprins Carl Philip, som då, eftersom grundlagen inte hunnit ändras, kortvarigt blev tronarvinge. Hon firade sin tvåårsdag på Öland, där kungafamiljen har slottet Solliden, och från och med dess har detta blivit den plats där hon traditionsenligt firas, med några få undantag.

Den 7 november 1979 röstade Sveriges riksdag igenom den ändring i grundlagen som vid årsskiftet skulle göra henne till tronarvinge med röstsiffrorna 165 mot 21, med 147 nedlagda röster.

Vid decennieskiftet 1980 flyttade kungafamiljen till Drottningholms slott på grund av luftföroreningarna i innerstaden.[7] Den 9 januari 1980 tilldelades kronprinsessan titeln hertiginna av Västergötland.[8]

Kronprinsessan fick en syster den 10 juni 1982, då prinsessan Madeleine föddes. Senare under året började kronprinsessan förskolan i Västerleds församling.

Skolår[redigera | redigera wikitext]

Kronprinsessan började första klass 21 augusti 1984 i Smedslättsskolan i Bromma med Ulla Britta Wahlberg som lärare.[9] Sedan gick hon mellanstadiet i Ålstensskolan, också den i Bromma. Sitt första officiella framträdande gjorde kronprinsessan den 6 juni 1988 vid Skaras 1000-årsjubileum då hon var prisutdelare i en teckningstävling.[10] 1990 började kronprinsessan på Carlssons högstadieskola vid Enskilda gymnasiet vid Tegnérlunden i Stockholm. Under de tidiga tonåren reste hon med sin guvernant på läger i USA, bland annat för att förkovra sig i språk.[11]

Hon konfirmerades den 27 juni 1992 i Räpplinge kyrka på Öland.[12]

Gymnasium gick hon på Enskilda gymnasiet, där hon gick ut från natur- och samhällsvetenskapliga programmet 1996. Samma år deltog hon för första gången vid riksmötets öppnande.[13] Hennes myndighetsförklaring, som direktsändes i TV, gavs den 14 juli i Rikssalen på Stockholms slott. Där uruppfördes Kronprinsessan Victorias fanfar, komponerad av Ingvar Lidholm.[14]

Vuxenliv[redigera | redigera wikitext]

Kronprinsessan Victoria på Baltic Development Forum den 5 oktober 2009.

Efter detta har kronprinsessan studerat ett år vid Université Catholique de l'Ouest i Angers i Frankrike och två år vid Yale University i USA. Hon har också skaffat sig kunskaper i Sveriges beslutsfattningsprocess på lokal, nationell och europeisk nivå, samt gjort sig förtrogen med den svenska ekonomin.[källa behövs]

Som tillägg till sina studier har kronprinsessan praktiserat vid Förenta nationerna i New York och den svenska ambassaden i Washington D.C., samt tjänstgjort tre veckor i den svenska armén. Hon tar allt oftare del i officiella statsbesök och andra viktiga sammanhang, vilket är en del av hennes förberedelser inför sin kommande uppgift som statsöverhuvud.[källa behövs]

Hon genomgick hösten 2001 ett utbildningsprogram vid regeringskansliet, och våren därpå vid Sida.

Hösten 2004 läste hon en B-kurs i statsvetenskap med inriktning på krishantering och internationell samverkan vid Försvarshögskolan i Stockholm. Läsåret 2006/2007 gick hon diplomatprogrammet vid utrikesdepartementet.

2009 avlade hon vid Uppsala universitet filosofie kandidatexamen med freds- och konfliktkunskap som huvudämne och där även utrikesdepartementets ettåriga aspirantutbildning, 60 poäng statsvetenskap från Stockholms universitet samt en grundkurs i teckning ingår. Däremot omfattar examen inte en C-uppsats och det avslutande arbetet, material som i normala fall är offentliga, är inte offentligt då kronprinsessans bedömningar av fredsbevarande operationer anses för känsliga. Utbildningen anpassades och komprimerades för kronprinsessan.[15]

Under 2000-talet har kronprinsessan åkt på flera resor där hon studerat biståndsarbete.[källa behövs]

Kronprinsessan hade under åtta år ett förhållande med Daniel Collert, numera filmproducent. [källa behövs]

Under 2001 lärde kronprinsessan känna Daniel Westling.[16] De träffades på Westlings gym Master Training där han var hennes personlige tränare.[17] År 2002 blev de ett par. Den 24 februari 2009 tillkännagav kronprinsessan Victoria och Daniel Westling vid en pressträff i prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott att de förlovat sig.[18] Bröllopet mellan dem ägde rum den 19 juni 2010, varefter tronföljarparet är bosatt på Haga slott i Solna.

Den 17 augusti 2011 meddelade hovet att kronprinsessan var gravid,[19] och hennes dotter föddes 23 februari 2012. Prinsessan Estelle intog plats nummer två i den svenska tronföljden, efter sin mor kronprinsessan. Därmed blev prins Carl Philip nummer tre och prinsessan Madeleine nummer fyra i den svenska successionsordningen.

Roll i kungahuset[redigera | redigera wikitext]

Victorias namnteckning på minnesstenen vid Tranebergsbron i Stockholm.
Kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle på väg in till slottskyrkanKungliga slottet i Stockholm inför bröllopet mellan prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill den 8 juni 2013.

Sedan myndighetsdagen träder kronprinsessan Victoria i egenskap av tronarvinge in som tillfällig riksföreståndare när kung Carl XVI Gustaf på grund av resor eller andra skäl inte kan fullgöra sina plikter som statschef.[20] I dessa plikter ingår att vara Sveriges främsta representant i officiella sammanhang samt att vara ordförande i Utrikesnämnden, en uppgift som kronprinsessan för första gången fullföljde i augusti 2008 vid ett extrainsatt möte med anledning av kriget i Georgien.[21] Till kronprinsessans engagemang hör biståndsarbete, internationellt fredsarbete och stöd till handikappade ungdomar.

Sedan 2004 har kronprinsessan en egen hovstat med uppgift att ansvara för planering, förberedande och genomförande av hennes officiella program.[22] Hovmarskalk Elisabeth Tarras-Wahlberg ledde hovstaten till 2009 chef då hon efterträddes av hovmarskalk Jörgen Lindström.[23] Sedan maj 2012 är hovintendent Karolin A. Johansson chef för hovstaten.[24] Till hovstaten hör kronprinsessans och prins Daniels sekreterare.[25] 2011 tog hovstaten 10 procent av det så kallade apanaget i anspråk, cirka 6,2 miljoner kronor.[26]

Beskyddarskap i urval[redigera | redigera wikitext]

Kronprinsessan, liksom kungafamiljens övriga medlemmar, är i sin roll officiell beskyddare och/eller hedersledamot av ett stort antal organisationer:

Tronföljd[redigera | redigera wikitext]

Den tidigare lagen om agnatisk tronföljd, vilket betydde att tronen ärvdes av det äldsta manliga barnet till monarken, och endast kunde ärvas av manliga barn, byttes 1980 ut till full kognatisk tronföljd. Detta betyder att tronen ärvs av det äldsta barnet utan avseende på kön. Sverige var det enda landet som lät det agera retroaktivt. Senare har bland annat Norge (med verkan efter kronprins Haakon) infört principen.

I den brittiska tronföljden var kronprinsessan upptagen som nummer 285 den 1 januari 2011.[27]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Ordnar och dekorationer[redigera | redigera wikitext]

Svenska ordnar och dekorationer[redigera | redigera wikitext]

Utländska ordnar och dekorationer[redigera | redigera wikitext]

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

Kronprinsessan härstammar från Napoleon I:s marskalk Jean Baptiste Bernadotte (sedermera Karl XIV Johan, som var adoptivson till barnlöse Karl XIII) och dennes hustru Désirée Clary. Hon härstammar även från Napoleons gemål, kejsarinnan Joséphine, vars sondotter och namne gifte sig med Karl XIV Johans son Oscar I. Hon är ättling till ett stort antal övriga svenska monarker, bland andra Erik Segersäll, Olof Skötkonung, Karl Knutsson (Bonde), Kristian II, Gustav Vasa, Karl IX, Karl X Gustav, Karl XI, Adolf Fredrik, Gustav III, Gustav IV Adolf, Oscar II, Gustaf V och Gustaf VI Adolf. Hon härstammar även från de tre välkända statsmännen Birger jarl, Svante Nilsson (Sture) och Sten Sture den yngre.[källa behövs]

Bland hennes anmödrar som varit regerande monarker återfinns Spaniens grundare Isabella I av Kastilien, skottarnas drottning Maria Stuart, de bägge ryska kejsarinnorna Katarina I och Katarina den stora samt den brittiska drottningen Victoria, kejsarinna av Indien.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Gustaf VI Adolf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prins Gustaf Adolf, hertig av Västerbotten
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kronprinsessan Margareta
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Carl XVI Gustaf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Karl Eduard av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Sibylla, hertiginna av Västerbotten
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Victoria Adelheid av Glücksburg
 
 
 
Kronprinsessan Victoria
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Moritz Sommerlath (köpman)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Walther Sommerlath
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erna Waldau
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Silvia
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Artur de Toledo (plantageägare)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alice Soares de Toledo
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisa Novais Soares
 
 
 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jonas Hägglund. "Rekordstöd för kronprinsessan Victoria", SOM-institutet, 25 april 2012. Läst den 14 mars 2013.
  2. ^ [a b] ”Hur tilltalar och omtalar man våra kungligheter?”. Språkrådet. http://www.språkrådet.se/7439. 
  3. ^ Anno 77, Stockholm 1978, s. 33
  4. ^ Per-Erik Lindorm (1978), Ett folk på marsch: 1960-1977 (Stockholm: Bonnier), ISBN 91-0-041950-8, s. 243
  5. ^ [a b] Anno 77, s. 37
  6. ^ Anno 78, s. 44
  7. ^ Anno 79, s. 42, 44
  8. ^ Anno 80 : Svenska Dagbladets årsbok, [Årsboken som täcker hela det händelserika 1980], red. Madeleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Bokförlaget Corona & Svenska Dagbladet, Stockholm 1981 ISSN 91 85556 14 9 s. 14
  9. ^ Anno 84, s. 39
  10. ^ Anno 88, s. 28
  11. ^ Anno 90, s. 151
  12. ^ Anno 92, s. 228
  13. ^ Anno 95, s. 143
  14. ^ ”Vigselprogram”. Kungliga Hovstaterna. 19 juni 2010. http://www.royalcourt.se/pressrum/pressmeddelanden/2010pressmeddelanden/vigselprogram.5.40e05eec12926f2630480002423.html. Läst 23 december 2010. 
  15. ^ Niklas Skeri. "Victoria fick sin examen", Upsala Nya Tidning, 9 juni 2009. Läst den 1 maj 2011.
  16. ^ ”H.K.H. Prins Daniel”. Sveriges Kungahus. http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinsdaniel.4.40e05eec12926f2630480004311.html. Läst 30 november 2011. 
  17. ^ ”Daniel Westling - vem är han?”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/daniel-westling---vem-ar-han. Läst 30 november 2011. 
  18. ^ Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling förlovade, Officiell video på Youtube från Hovstaterna, 24 februari 2009
  19. ^ ”Kronprinsessparet väntar barn”. Kungliga Hovstaterna. 17 augusti 2011. http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aretsaktuellahandelser/kronprinsessparetvantarbarnthecrownprincesscoupleisexpectingachild.5.70e7de59130bc8da54e80002321.html. Läst 17 augusti 2011. 
  20. ^ Regeringsformen 5 kap. 4 §.
  21. ^ Riksdag & Departement nr 21 2008, sid 13.
  22. ^ ”Verksamhetsberättelse 2004” (PDF). Kungliga Hovstaterna. sid. 24. http://www.kungahuset.se/download/18.124d504108b48b219780002236/Verksamhetsber%C3%A4ttelse+2004+%281%2C2+MB%29.pdf. Läst 23 december 2010. 
  23. ^ Ingemar Eliasson (12 november 2008). ”Jörgen Lindström ny hovmarskalk hos Kronprinsessan”. Kungliga Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/pressrum/pressmeddelanden/2008pressmeddelanden/jorgenlindstromnyhovmarskalkhoskronprinsessan.5.30963a1811be3fda3ab80009222.html. Läst 23 december 2010. 
  24. ^ Kungliga Hovstaterna (16 april 2012). ”Karolin A. Johansson ny chef för H.K.H. Kronprinsessans hovstat”. Pressmeddelande. Läst 6 maj 2012.
  25. ^ ”H.K.H. Kronprinsessans hovstat”. www.kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/hovstaterna/hovstaternasorganisation/hovmarskalksambetet/hkhkronprinsessanshovstat.4.7c4768101a4e8883780001213.html. Läst 26 februari 2012. 
  26. ^ ”Verksamhetsberättelse 2011” (PDF). Kungliga Hovstaterna. sid. 8. http://www.kungahuset.se/download/18.4a3da1313658e148c3118f/verksamhetsberattelsen2011.pdf. Läst 6 maj 2012. 
  27. ^ "Persons eligible to succeed to the British Throne as of 1 Jan 2011", läst 26 februari 2012
  28. ^ [a b] Hovkalender 2013. Riksmarskalksämbetet. sid. 4 
  29. ^ Nordenvall, Per (1998). Kungliga Serafimerorden: 1748-1998. Stockholm: Kungl. Maj:ts Orden. Libris 8364835. ISBN 91-630-6744-7 
  30. ^ ”Kunglig glans på Försvarshögskolan” (PDF). Försvarshögskolans nyhetsbrev. Försvarshögskolan. 14 januari 2014. sid. 1. http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/om-fhs/Nyhetsbrev/2008/forsvarshogskolans-nyhetsbrev-nr-1-2008.pdf. Läst 12 juni 2014. 
  31. ^ ”Kungafamiljen närvarade vid Te Deum”. www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2013/aktuellt2013juliseptember/kungafamiljennarvaradevidtedeum.5.4ea495e313c19c119aaa430.html. Läst 12 juni 2014. 
  32. ^ ”Kungliga jubileums- och minnestecken”. www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/monarkin/medaljer/jubileumsochminnestecken.4.7c4768101a4e888378000917.html. Läst 12 juni 2014. 
  33. ^ https://www.borger.dk/foa/Sider/Default.aspx?fk=26&foaid=10195124&paid=
  34. ^ http://www.president.ee/en/estonia/decorations/bearers.php?id=15
  35. ^ http://www.president.ee/en/estonia/decorations/bearers.php?id=18080
  36. ^ http://falkadb.forseti.is/orduskra/fal03.php?term=Victoria&sub=Leita
  37. ^ http://www.president.lv/images/modules/items/PDF/item_1543_ordenis.pdf
  38. ^ http://www.lrp.lt/lt/prezidento_veikla/apdovanojimai/apdovanojimai_256/p40.html
  39. ^ http://www.malaysianmonarchy.org.my/malaysianmonarchy/?q=en/recipients

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]