Kruståtel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kruståtel
Deschampsia-flexuosa-01.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Gräsordningen
Poales
Familj Gräs
Poaceae
Släkte Tåtlar
Deschampsia
Art Kruståtel
D. flexuosa
Vetenskapligt namn
§ Deschampsia flexuosa
Auktor (L.) Trin.
Hitta fler artiklar om växter med

Kruståtel (Deschampsia flexuosa) är en flerårig ört tillhörande familjen gräs.

Den blir normalt mellan 30 och 70 centimeter hög. Bladen är trådsmala och känns i regel vaxartade eller feta. När den växer i skuggiga partier har varje exemplar i regel ett antal extra skott som är sterila. I bladvecken finns ett 1 till 3 millimeter långt snärp. Den trivs bäst i torra och magra områden, men är på det stora hela mycket vanligt förekommande.

Arten blommar mellan juni och juli och har en 3 till 9 centimeter lång och relativt gles vippa. Grenarna i vippan är krusiga och det är detta karaktärsdrag som gett arten dess svenska namn. På vippan sitter 6 till 7 millimeter långa småax som ibland har en rödaktig ton. Varje småax har normalt två blommor samt borst.

Kruståtel finns i hela Norden med undantag för några få delar av inlandet på Island.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Ibland delar man in arten i följande två underarter:

  • Vanlig kruståtel (Deschampsia flexuosa spp. flexuosa)
  • Fjällkruståtel (Deschampsia flexuosa ssp. corsica)

Fjällkruståtel skiljer sig ifrån huvudunderarten i att den bara blir 20 till 35 centimeter hög och bara blommar i juli.

Artens namn[redigera | redigera wikitext]

Artepitetet flexuosa kommer ifrån det latinska ordet flexus som betyder böjning. Detta namn, precis som det svenska artnamnet, syftar på vippans krusiga eller vågiga grenar. Carl von Linné klassificerade ursprungligen arten som Aira flexuosa och den har senare även klassificerats som Avenella flexuosa innan man började använda det vetenskapliga namnet Deschampsia flexuosa. Kruståda är ett mindre vanligt svenskt namn för arten.

När kruståteln omtalas som renbetesväxt kallas den ofta för sia, efter det samiska namnet sitnu.[1]

Kruståtel som betesväxt[redigera | redigera wikitext]

Kruståtel har i Sverige ansetts vara en av de allra bästa skogsbetesväxterna för kreatur. Kemiska analyser har visserligen inte visat på något anmärkningsvärt näringsinnehåll, men kanske har arten egenskaper som gör den särskilt smaklig.[2]

Även för rennäringen betraktas kruståteln som en av de allra viktigaste betesväxterna, inte bara sommartid utan även under hösten, då den har en hög sockerhalt. Den är vanlig inom hela renskötselområdet.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Warenberg m fl, Kristina (1997). Flora i renbetesland. Natur & Kultur. Libris 12119103. ISBN 91-27-34981-0 
  2. ^ Frödin, John (1952). Skogar och myrar i norra Sverige i deras funktioner som betesmark och slåtter. Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B, Skrifter, 0332-6217 ; 46. Oslo: Aschehoug. Sid. 195. Libris 727164 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
  • Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksväxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]