Kryddpeppar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kryddpeppar
Pimenta dioica - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-239.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Myrtenordningen
Myrtales
Familj Myrtenväxter
Myrtaceae
Släkte Pimenta
Art Kryddpeppar
P. dioica
Vetenskapligt namn
§ Pimenta dioica
Auktor (L.) Merr., 1947
Pimenta dioica, flowers.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Kryddpeppar eller piment (Pimenta dioica, tidigare Pimenta officinalis) är ett städsegrönt cirka 10 meter högt träd som har sitt ursprung på Jamaica och Centralamerika och tillhör familjen myrtenväxter. Frukternas frön används som krydda i både mat och bröd. Frukten är rundad till något äggformad och grön som omogen och mörkt brun till svartbrun med en lilaktig anstrykning som mogen. Frukterna skördas omogna och får sedan torka. Jamaica är den största producenten av kryddpeppar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under Christofer Columbus andra resa till Karibien på jakt efter vägen västerut mot Indien gjorde han ett strandhugg på Jamaica. Där fann man kryddpepparträd, som man till en början trodde var indiska pepparträd eftersom kryddorna utseendemässig liknar varandra.[1]

I och med att engelsmännen tagit makten över Jamaica från spanjorerna i mitten av 1655 kom handeln med kryddpeppar igång och kryddan fick namnet allkrydda på flera språk, t. ex. engelska allspice, franska toute-épice och på danska allehånde.[2]

I Sverige kallades kryddan för peppar och användes mer än vit- och svartpeppar. Den svenska handelsflottan började under 1700-talet gnida in kryddpeppar i det salta fläsket för att dölja härsken smak och förlänga hållbarheten. Detta kan ha bidragit till kryddpepparns popularitet i Skandinavien.[2][3]

I Frankrike började man använde kryddan i likörerna Chartreuse på 1700-talet och Benedictine på 1800-talet.[1][3][4]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kryddpeppar används huvudsakligen i Centralamerika, Storbritannien och i Skandinavien.[1] Skandinavien utgör en tredjedel av kryddpepparhandeln i världen. Kryddpeppar innehåller ämnet eugenol, som är en stark antioxidant som också har en bedövande effekt.[1][3]

  • I Karibien och Mexico används både de torkade frukterna och bladen i gryträtter, såser och marinader. Kryddpeppar är den huvudsakliga ingrediensen i den jamaicanska kryddblandingen jerk. På sina håll i Karibien tuggar man bladen för att lindra tandvärk.[1][5]
  • I Storbritannien används kryddpeppar till såser, stuvningar och pickles.[1]
  • I Skandinavien används kryddpeppar framför allt i sillkonserver, charkprodukter och såser. Exempelvis ingår kryddpeppar i traditionella svenska rätter som kroppkakor och lutfisk.[1][3][4][5]
  • I USA där den används i ketchup, pickles, fruktpajer och liknande desserter.[4][3]

I Asien används inte kryddpeppar alls och i Afrika är användningen mycket begränsad med undantag av den etiopiska kryddan berbere.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  2. ^ [a b] ”Kryddpepparträd”. Shenet. http://www.shenet.se/vaxter/kryddpeppar.html. Läst 15 mars 2014. 
  3. ^ [a b c d e] ”Kryddpeppar”. Santa Maria. http://www.santamariaworld.com/kryddor/pepparguiden/kryddpeppar/. Läst 15 mars 2014. 
  4. ^ [a b c] ”Kryddpeppar”. Fira jul.nu. http://www.firajul.nu/julenstraditioner/julens-mat-och-kryddor/kryddpeppar. Läst 15 mars 2014. 
  5. ^ [a b] ”Kryddpeppar”. Recepthjälpen. http://www.recepthjalpen.se/kryddpeppar.html. Läst 15 mars 2014. 


Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • D W Rodriques: Pimento. Agricultural Information Service, Jamaica (1969)
  • F Rosengarten Jr: Book of Spices. Livingston Publishing Co, Wynnewood, Pennsylvania, USA (1969)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]