Krypton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Krypton (olika betydelser).
Krypton
Kr-TableImage.png
Tecken
Kr
Atomnr.
36
Grupp
18
Period
4
Block
p
Allmänt
Ämnesklass ädelgaser
Densitet 3,708 kg/m3 (273 K)
Utseende färglös
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 83,798 u
Atomradie (beräknad) inga data (88) pm
Kovalent radie 110 pm
van der Waalsradie 202 pm
Elektronkonfiguration [Ar]3d104s24p6
Elektronkonfiguration
e per skal 2, 8, 18, 8
Oxidationstillstånd (O) 0 (okänd)
Kristallstruktur Kubisk tätpackning (ccp)
Kristallstruktur
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd gas
Smältpunkt 115,79 K (-157,42 °C)
Kokpunkt 119,93 K (-153,22 °C)
Molvolym 27,99 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 9,029 kJ/mol
Smältvärme 1,638 kJ/mol
Ljudhastighet 1120 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 3,00 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 248 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga 0,00949 W/(m·K)
1a jonisationspotential 1350,8 kJ/mol
2a jonisationspotential 2350,4 kJ/mol
3e jonisationspotential 3565 kJ/mol
4e jonisationspotential 5070 kJ/mol
5e jonisationspotential 6240 kJ/mol
6e jonisationspotential 7570 kJ/mol
7e jonisationspotential 10710 kJ/mol
8e jonisationspotential 12138 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
78Kr 0,35 % 78Kr, stabil isotop med 42 neutroner
80Kr 2,25 % 80Kr, stabil isotop med 44 neutroner
81Kr syntetisk 229000 år ε 0,281 81Br
82Kr 11,6 % 82Kr, stabil isotop med 46 neutroner
83Kr 11,5 % 83Kr, stabil isotop med 47 neutroner
84Kr 57 % 84Kr, stabil isotop med 48 neutroner
85Kr syntetisk 10,756 år β- 0,687 85Rb
86Kr 17,3 % 86Kr, stabil isotop med 50 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas som är relativt sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum, fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder "gömd".

Men när de bestämde gasens atomvikt, var den 84 och inte cirka 20, som de trodde den skulle vara. Detta innebar att gasen hörde hemma efter argon i det periodiska systemet. Den gas forskarna först trodde det var, med atomvikten cirka 20, hittades några veckor senare av samma forskare och döptes till neon.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Krypton är en ovanlig gas som förekommer till 0,0001 % eller 1 ppm i atmosfären.

Ädelgas Andel i atmosfären
Neon 0,00153%
Argon 0,934%
Krypton 0,0001%
Xenon 0,000005%

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Ett kryptonfyllt glasrör lyser upp med hjälp av elektrisk ström och bildar förkortningen för krypton.

Krypton används i en del glödlampor då krypton har lägre värmeledningsförmåga än argon och ger glödtråden högre temperatur och ljusstyrka. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin låga värmeledningsförmåga.

Kryptonfluorid-lasrar[redigera | redigera wikitext]

I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När energitillförseln upphör sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.

Se även[redigera | redigera wikitext]