1664

	1664 – MDCLXIV; 360 år sedan
	År; 1661 \| 1662 \| 1663; 1664; 1665 \| 1666 \| 1667
	Årtionde; 1640-talet \| 1650-talet ; 1660-talet; 1670-talet \| 1680-talet
	Århundrade; 1500-talet ; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar ;
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1664 ; MDCLXIV
Ab urbe condita	2416
Armeniska kalendern	1113 ; ԹՎ ՌՃԺԳ
Assyriska kalendern	6414
Bahaikalendern	-180–-179
Bengaliska kalendern	1071
Berberkalendern	2614
Brittiskt regeringsår	15 Cha. 2 – 16 Cha. 2
Buddhistisk kalender	2208
Burmesiska kalendern	1026
Bysantinska kalendern	7172–7173
Koptiska kalendern	1380–1381
Erianska kalendern	2830
Etiopiska kalendern	1656–1657
Judiska kalendern	5424–5425
Vikram Samvat	1720–1721
Sakakalendern	1586–1587
Kaliyuga	4765–4766
Holocen kalender	11664
Nri-Igbo	664–665
Persiska kalendern	1042–1043
Muslimska kalendern	1074–1075
Nengō (Japan)	Kanbun 3; (寛文3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3997
Minguokalendern	248 före ROC; 民前248年
Thailändsk kalender	2207
Unixtid

1664 (MDCLXIV) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Händelser[redigera | redigera wikitext]

Motsättningarna inom det svenska rådet skärps. Det är mellan Magnus Gabriel De la Gardie, som är franskvänlig, å ena sidan och Gustav Bonde å den andra. Gustav Bondes anhängare kräver en fredlig och sparsam politik. Man vill ha en reduktion av adelns godsinnehav.
Friherren Claes Rålamb, som framfört likartad kritik, väljs in i riksrådet.
Gustav Otto Stenbock blir ny svensk riksamiral.
Sveriges regering framlägger ett förslag inför Sveriges riksdag om upprustning av Svenska flottan, eftersom Sverige måste vara på sin vakt för att upprätthålla sin stormaktsställning.
Genom en ny svensk bestämmelse måste varje gästgiveri sätta upp en tavla med avstånd och avgift för färd till närmaste skjutsstationer.
Giovanni Lorenzo Bernini påbörjar på uppdrag av Ludvig XIV ritandet av en ny östfasad på Louvren.
Tartuffe av Molière har ursprunglig premiär på Versailles, men förbjuds kort därefter.
Antikvitetsprofessorn Olof Verelius ger ut det från isländska översatta diktverket Gautreks och Rolfs Saga.
Den första legostadgan i Sverige införs.
Jérôme Hatt tar bryggarexamen och grundar därefter bryggeriet Brasseries Kronenbourg.

24 januari – Lars Roberg, svensk medicinsk och naturvetenskaplig forskare, grundare av Akademiska sjukhuset.
26 februari – Nicolas Fatio de Duillier, vetenskapsman.
6 april – Arvid Horn, svensk militär, diplomat, statsman, riksråd och lantmarskalk samt kanslipresident 1710–1719 och 1720–1738.
14 april – Ulrik Adolf Holstein, dansk greve och statsman, Danmarks storkansler 1721–1730.
3 juni – Rachel Ruysch, nederländsk målare.
18 juli – Gustaf Cronhielm, svensk greve och ämbetsman samt kanslipresident 15 maj–12 december 1719.
David Richter d.y., svensk guldsmed och målare.
Johan Arendt Bellman, svensk universitetslärare och musiker.
Johan August Meijerfeldt d.ä., svensk militär och greve samt tillförordnad kanslipresident 1719–1720.
Catherine Jérémie, fransk botaniker.
Maria Guyomar de Pinha, thailändsk kock.