Kulturhuset, Stockholm

Kulturhuset i Stockholm.

Kulturhuset är en byggnad i centrala Stockholm, belägen vid södra sidan av Sergels torg, invigt 1974. Byggnaden omfattar restauranger, utställningslokaler, konferenslokaler, konsertlokaler, biograf, bibliotek mot Sergels torg och teater mot Drottninggatan samt Riksbankshuset mot Brunkebergstorg. Verksamheten i Kulturhuset drivs sedan 1 juli 2013 under namnet Kulturhuset Stadsteatern av det kommunalt ägda Stockholms Stadsteater AB.

Bakgrunden

Beslutet att bygga ett kulturcentrum i centrala Stockholm bottnade i den stadsförnyelse som Norrmalmsregleringen under 1950- och 1960-talen hade inneburit. Tanken var att ett kulturcentrum skulle kunna motverka stadens växande kommersiella krafter och 1965 utlyste stadens styrande en arkitekttävling som vanns av arkitekten Peter Celsing.

Initialt var Moderna Museet en del av projektet och en arbetsgrupp med Pontus Hultén i spetsen sattes samman för att utreda en verksamhet i museets regi. Tanken var att skapa ny sorts institution med rötter i ett utvidgat kulturbegrepp där byggnaden i sig skulle öppna upp för nya möjligheter, med "Gatans stämning och verkstadens möjligheter", som gruppen formulerade det. Redan innan någon del av kulturhuset hade öppnat hoppade Moderna Museet av satsningen.

Byggnaden

Kulturhuset sommaren 2007.

Peter Celsings tävlingsförslag visade en låg, långsträckt byggnad med en stor glasfasad, en "monter" där de kulturella aktiviteterna skulle synas mot torget. Byggnaden bildade även den "skärm" som avslutade Sveavägen mot söder. I och med denna skärm övergavs tidigare idéer att förlänga Sveavägen till Gustav Adolfs torg. Celsings förslag blev i stort sett genomfört. Kulturhuskomplexet består av två delar, en teaterbyggnad med en enkel kvadratisk grundform (Stockholms stadsteater) och den långsträckta utställningsbyggnaden mot Sergels torg som är det egentliga Kulturhuset.

Byggnadens första etapp öppnades 1971 för riksdagens provisoriska lokaler. Denna del av Kulturhuset kallades nya riksdagshuset så länge riksdagens verksamhet blev kvar där (och det egentliga riksdagshuset kallades följaktligen "gamla riksdagshuset" under samma tid). Samtidigt blev den mycket populära läsesalongen på entréplanet klar. Här fanns en avdelning för vuxna med ett stort antal internationella tidningar och en läshörna för barn med infällda "läsbrunnar" i golvet. På entresolplanet invigdes en lekhylla. Hela anläggningen togs i drift år 1974.

I och med avskaffandet av tvåkammarriksdagen i Sverige hade det länge varit planerat en ombyggnad och renovering av riksdagshuset och snart hade riksdagen sina provisoriska lokaler i Kulturhuset och den nya hotellbyggnaden Sergel Plaza bakom kulturhuset blev riksdagsmännens tjänsterum och där kom de att stanna fram till 1983. Plenisalen var då inhyst i Stockholms stadsteaters nuvarande utrymmen. Närmast efter att riksdagen hade flyttat ut, nyttjades denna del av byggnaden under några år av Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa.

Byggnaden har kritiserats för sina bristfälliga vertikala kommunikationsmöjligheter, där enbart en monumental spiraltrappa förbinder alla plan i utställningsdelen. Denna brist har man i samband med kulturhuvudstadsåret 1998 försökt att avhjälpa genom installation av rulltrappor. Förändringen förbättrade publikflödena avsevärt, men kritiserades från antikvariskt håll.

Kulturhuset Stadsteatern

Den 1 juli 2013 genomfördes en stor omorganisation, då verksamheterna som var en del av Stockholms stads kulturförvaltning och drevs under namnet Kulturhuset införlivades i Stockholms Stadsteater AB under det nya namnet Kulturhuset Stadsteatern (se vidare under den artikeln).

Historiska interiörbilder

• 
  Läsesalongen 1978
• 
  Barnbiblioteket 1978
• 
  Trappan till lekhyllan 1978
• 
  Takterrassen 1978

Nutida interiörbilder

• 
  Centraltrappan 2007
• 
  Interiören 2009
• 
  Interiören 2009
• 
  Klarabiografen 2013

Se även

• Klarabiografen, Kulturhusets biograf med den senaste digitala tekniken, bland annat en högupplösande 2K-videoprojektor.
• Serieteket (specialbibliotek om tecknade serier).
• Stockholmsrummet är ett informationscenter om Stockholm i Kulturhuset.

Referenser

Tryckta källor

• Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1 
• Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3 
• Henrik Löfgren, De första trettio åren - Kulturhuset 30 år, 2004

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kulturhuset, Stockholm.
  Bilder & media
• Kulturhusets webbplats