Kulturspecifika psykiska störningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kulturspecifika psykiska störningar är en kontroversiell och heterogen grupp psykiska störningar, som inte direkt stämmer in på internationellt vedertagna psykiska diagnoser, och vilka framför allt förekommer i en viss kultur eller etnicitet.

Ett vanligt synsätt på de kulturspecifika psykiska störningarna, är att de är reaktioner på särskilda kulturella förutsättningar, men att det är möjligt att diagnosticera dem med vedertagna benämningar i ICD-10.[1] Man kan också förklara uppkomsten med "smitta", att det i en kultur finns en föreställning om en sjukdom och att medlemmar av kulturen smittas genom att lära sig den och imitera den. Så förklaras till exempel uppkomsten av anorexia nervosa.[2] Flera av symtomen på de internationellt vedertagna diagnoserna kan samtidigt vara kulturspecifika, till exempel innehållet i en vanföreställning, arten av hallucination, eller den sjukdom som imiteras i en somatoform störning.[3] De kulturspecifika psykiska störningarna är sinsemellan mycket olikartade ifråga om förlopp, uttryck och prognos. De kan förekomma som diagnoser i respektive länder, men WHO rekommenderar bruk av de etablerade diagnoserna medan forskning på störningarna bör fortgå.

Förr fanns bland indianer i Nordamerika en störning som kallades "windigo", som visade sig som en besatthet inför kannibalism. Många drabbade dödades eller begick självmord. Den förekommer inte längre. En liknande störning förekommer ännu i Indonesien och Malaysia, "amok", vilket betecknar ett psykiskt förlopp som börjar med ett oprovocerat mordförsök. Efteråt drabbas personen av amnesi, och många drabbade begår självmord. "Latah" är en traumarelaterad diagnos i samma länder, som yttrar sig i ekolali eller trans.

"Nerver" i Skandinavien, "nerfiza" i Egypten, och liknande benämningar i Grekland och Sydamerika, är en diagnos för en extremt stark sorg som kan vara kronisk eller återkommande, ofta med somatisering, psykomotorisk agitation, viktminskning, och minskad reaktivitet. Som regel får personerna diagnosen "episod av mild depression med somatisering", Likartad sjukdomsbild med olika namn finns i många länder, på alla kontinenter.

Bland inuiter förekommer en störning som kallas arktisk hysteri, vilket kan bero på hypokalemi (tetani). Det yttrar sig i ett kortvarigt anfall av störande beteende (till exempel att klä av sig naken eller rulla sig i snö), och drabbade personer blir normalt sett helt återställda efter anfallet som varar någon minut.

"Taijin kyofusho" är en psykisk störning som kan drabba unga i Japan, som regel intellektuella eller framgångsrika, vars symtom är isolering från anhöriga, samt en överdriven uppmärksamhet på kroppen och dess funktioner (svettningar, att rodna, dess utseende, sjukdomssymtom). Enligt ICD-10 är detta en variant av social fobi.

I Taiwan finns en störning som kallas "pa-leng" (fringofobi), som innebär en sjuklig rädsla för kall vind på grund av en tro att vinden ska göra dem impotenta. Symtomen är att personen klär sig mycket varmt. I samma land och i Indien finns en sjukdom som heter "dhat". Den som har dhat tror att spermierna ska ta slut eller att de lämnar kroppen ofrivilligt. Eftersom det förekommer en tro att även kvinnor har spermier, kan också kvinnor drabbas dhat. Dhat anses lokalt bero på att man har samlag för ofta. Den drabbade letar efter spår av spermier i urinen (till exempel vita utsöndringar). ICD-10 uppfattar detta som en neuros.

På ett likartat sätt kan internationella diagnoser uppfattas som normala beteenden i en del kulturer. Depression kan traditionellt uppfattas som en sorg, och flera andra diagnoser som ett tillstånd efter att ha grubblat för mycket.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Diagnostic criteria for research, World Health Organization Geneva 1993 s. 213-225

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Diagnostic criteria for research, World Health Organization Geneva 1993 s. 213
  2. ^ Karin Johannisson, "Om begreppet kultursjukdom", Läkartidningen 2008-10-28
  3. ^ Se respektive diagnoser i The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
  4. ^ Se till exempel Borgås beskrivning av utvecklingen av psykiatri under dennes tid i Afrika. Per Borgå, "Psykisk ohälsa och kultur – erfarenheter och epidemiologi", Socialmedicinsk tidskrift 2/2008