Kungälv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Question book-4.svg
 Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-06)
Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan.
För den historiska stadskommunen, se Kungälvs stad.
Koordinater: 57°52′N 11°59′O / 57.867, 11.983
Kungälv
Tätort
Centralort
Kungälv sett från Bohus fästning
Kungälv sett från Bohus fästning
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Kungälvs kommun
Församling Kungälvs församling
Ytterby församling
Koordinater 57°52′N 11°59′O / 57.867, 11.983
Area 1 152,33 hektar
Folkmängd 22 768 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 19,76 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort KUNGÄLV
Postnummer 442 XX
Riktnummer 0303
Tätortskod 4452
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Tre kungar. Staty av Arvid Källström

Kungälv är Bohusläns sydligaste tätort belägen 20 km norr om Göteborg där Göta älv förgrenas i Nordre älv. Kungälv är centralort i Kungälvs kommun, Västra Götalands län. Staden passeras av motorvägen på E6, och har en station på Bohusbanan i Ytterby, 4 km väster om centrum.

Kungälv var förr centralort för södra Bohuslän och säte för regionala myndigheter och institutioner såsom lasarett och läroverk. Under senare delen av 1900-talet har den fått konkurrens av den starkt expanderade industriorten Stenungsund.

Kungälv är hemort för Nordiska folkhögskolan.

Innehåll

[redigera] Historia

Kungälv har en rik och långvarig historia. Staden låg ursprungligen 3 km längre västerut vid Nordre älv, och hette då Kongahälla. Enligt isländska sagor, där staden omtalas vid flera tillfällen, ska den ha funnits redan under 900-talet, men säkra arkeologiska fynd finns först från 1100-talet.

Enligt Snorre Sturlasson ska Kongahälla ha varit platsen för trekungamötet 1101, då de nordiska kungarna slöt ett fredsavtal. Därefter ska kung Sigurd Jorsalafarare ha gjort den till en av Norges främsta städer. Till minne av mötet restes Arvid Källströms staty Tre kungar på Nya torget 1959.

Redan 1135 jämnades emellertid staden med marken av venderna. Kongahälla återuppbyggdes, men skulle förstöras fler gånger: 1368 brändes den ner av hanseaterna, och svenskarna brände ner den 1563 och 1612.

1613 flyttades staden, som nu börjat kallas Ny-Kungälv, till Bagaholmen (nuvarande Fästningsholmen) på order av Kristian IV för att komma i skydd under Bohus fästning.[2] Det hindrade inte Sverige att 1645, under Hannibalsfejden, ännu en gång bränna ner den.

Ett antal byggnader började byggas upp utanför fästningsholmen under mitten av 1600-talet. Bland annat stadens fängelse som byggdes vid nuvarande Västra Gatan 3, och där källarvalven ännu finns kvar.[3]

Vid Freden i Roskilde 1658 blev Kungälv svenskt och förlorade omgående sin stapelrätt, det vill säga rätt att bedriva utrikeshandel.

Så gott som alla hus utmed Västra Gatan, och några veckor senare även Östra Gatan, brändes av svenska militären 1676 under Gyldenløvefejden för att förhindra att den dansk-norska hären som närmade sig skulle få fäste.[4]

År 1762 fick staden tillbaka sin stapelrätt.

Under Teaterkriget 1788 marscherade norska trupper ner genom Bohuslän, och prins Karl av Hessen hade under de följande fredsförhandlingarna sitt högkvarter i Kungälv.[5] Bohus fästning hade upphört som rustad försvarsanläggning 1786.

[redigera] Natur och topografi

Kungälv gränsar mot Lilla Edet och Ale i öster och mot Göteborg i söder och mot Stenungsund i norr. Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Den vanligaste jordarten i dalgångarna är lera. Stora morän- och grusförekomster hittas i Dösebacka i Romelanda socken. Det dominerande vattendraget är Göta älv, vilket erbjuder ett rikt fågel- och växtliv längs stränderna. Kungälv har gott om småsjöar, många av dom i Svartedalens skogsområden.

Grå gnejs och gnejsgranit dominerar berggrunden. Även diorit och glimmerskiffer förekommer västerut. Täljsten har brutits på många platser i Kungälv. På Älgön, Brattön, Aleklätten i Romelanda socken finns grönsten, samt i Torsby skärgård. Brattön och Älgön består av yngre, vulkaniska bergarter. Dessa har därefter brutit fram i den omkringliggande gnejsberggrunden.

Höjder på över 100 meter finns i den bergsplatå som sträcker sig genom socknarna Romelanda, Kareby, Solberga och vidare norrut. Stora Kattås i Romelanda socken är högsta punkten med 175 meter över havet. Stora skogsområden finns i Svartedalen. Här dominerar barrskogen som huvudsakligen är planterad. I den kuperade odlingsbygden förekommer även lövskog. I Ryrs dal i Lycke socken och på Guddehjälm i Ytterby socken finns även naturskyddad lövskog.

Mellan Marstrand och Nordre älvs mynning finns sälskyddsområden på holmar och skär. Ett flertal fågelskyddsområden har även inrättats.

Bohus fästning
Kungälvs kyrka
Västra gatan i Gamla stan
Kastellegården vid Nordre älv, där staden Kongahälla en gång låg
Ytterbyvägen

[redigera] Industrialisering

Kungälv var länge Bohusläns minsta stad - först på 1910-talet gick den om Marstrand - med jordbruk som främsta näring. Den började industrialiseras 1875 då Kungälvs glasbruk startade, för att läggas ner 1956. Göteborgs Kex AB - stadens mest kända fabrik - grundades 1888 och är än idag en av de viktigaste arbetsgivarna. Mellan 1909 och 1982 tillverkade ABC-fabrikerna (AB Bröderna Claesson) sport- och fritidsutrustning, bland annat skridskor och tält.

[redigera] Bebyggelse

Kungälvs bebyggelse var förr koncentrerad till Västra gatan och Östra gatan, som till stor del har kvar sin gamla småstadsbebyggelse. Under 1900-talets expansion har centrum förskjutits västerut till Västra tullen, vars namn ännu lever kvar.

Staden har vuxit ytterligare västerut, så att tätorten numera även inbegriper stationssamhället Ytterby, beläget vid Bohusbanan.

[redigera] Kyrkor

[redigera] Utbildning

Kungälvs kommun har 22 grundskolor, varav 7 är friskolor. Gymnasieskolan Mimers Hus ligger i centrala Kungälv och är uppdelad i 5 olika enheter; Nord, Syd, Väst, Öst och "Trekungagymnasiet".

[redigera] Sevärdheter

[redigera] Besöksmål

[redigera] Idrottsklubbar i Kungälv

[redigera] Idrottshallar

[redigera] Kända personer från Kungälv

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kungälv 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 6 310
1965
  
 9 365
1970
  
 11 621
1975
  
 12 764
1980
  
 16 693
1990
  
 18 740 963
1995
  
 20 181 1 035
2000
  
 20 454 1 070
2005
  
 21 139 1 096
2010
  
 22 768 1 152
Anm.: Sammanvuxen med Ytterby 1980

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ K o H Berg sid 28
  3. ^ K o H Berg sid 62
  4. ^ K o H Berg sid 68
  5. ^ K o H Berg sid 98
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

[redigera] Källor

[redigera] Externa länkar

v • d • r
Kungälvs kommun i Västra Götalands län
Tätorter
Diseröd · Kareby · Kode · Kungälv · Kärna · Marstrand · Slätten · Tjuvkil
 Kungälvs kommuns vapen
Småorter
Övriga orter
Ulvesund · Ytterby (del av tätorten Kungälv)
Församlingar
v • d • r
Härader och städer i Bohuslän
Härader Bohusläns vapen
Städer
Kungälv · Lysekil · Marstrand · Strömstad · Uddevalla
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kung%C3%A4lv&oldid=15531200"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk