Kungälvs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungälvs kommun
Kommun
Kungälv kommunhus
Kungälv kommunhus
Kungälv vapen.svg
Kungälvs kommunvapen
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Bohuslän
Domsaga Göteborgs domsaga
Läge 57°52′0″N 11°58′0″Ö / 57.86667°N 11.96667°Ö / 57.86667; 11.96667Koordinater: 57°52′0″N 11°58′0″Ö / 57.86667°N 11.96667°Ö / 57.86667; 11.96667
Centralort Kungälv
Areal 370,69 km² (2013-01-01)[1]
221:a största (av 290)
 - land 362,59 km²
 - vatten 8,1 km²
 - storstadsområde 3 694,86 km²(2014[2])
Folkmängd 42 294 (2014-09-30)[2]
56:e största (av 290)
 - storstadsområde 968 993 (2014[2])del av Stor-Göteborg
Befolkningstäthet 116,64 invånare/km²[2][1]
47:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 262 invånare/km²
Kommunkod 1482
Kungälv Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.kungalv.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner.

Kungälvs kommun är en kommun i Västra Götalands län i landskapet Bohuslän. Centralort är Kungälv.

Kommunen gränsar till Stenungsunds, Lilla Edets, Ale, Göteborgs, Öckerö och Tjörns kommuner. Kommunen har Göta älv i öster, Nordre älv i söder och Kattegatt i väster. Kommunen genomkorsas av E6 och Bohusbanan.

Kungälvs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Harestad, Hålta, Kareby, Lycke, Romelanda, Rödbo (till 1974) Solberga, Torsby och Ytterby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungälvs stad och Marstrands stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hermansby (av de tidigare kommunerna Harestad, Lycke och Torsby), Kode (av Hålta, Jörlanda och Solberga), Romelanda (av Kareby och Romelanda) samt Ytterby (av Ytterby). Marstrands stad förblev oförändrad medan Kungälvs stad införlivade Rödbo landskommun.

Kungälvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungälvs stad, Marstrands stad, Hermansby, Romelanda och Ytterby landskommuner samt delar ur Kode landskommun (Hålta, Solberga). 1974 utbröts och överfördes till Göteborgs kommun området Rödby och en mindre del av Ytterby.[3]

Kommunen ingick från bildandet till 2006 i Stenungsunds tingsrätts domsaga, från 2006 till 2009 i Mölndals tingsrätts domsaga och den ingår sedan 2009 i Göteborgs tingsrätts domsaga.[4]>

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljd till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda.

Detta vapen har tidigare förts av Kungälvs stad och är baserat på stadens medeltida sigill. Lejonet kommer mest sannolikt från Norges riksvapen. Bohusläns landskapsvapen bygger på Kungälvs vapen. Även staden Marstrand hade ett vapen vars giltighelt upphörde när båda städerna blev en del av Kungsälvs kommun 1971. Den nya kommunen valde att föra den gamla staden Kungsälvs vapen oförändrat.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungälvs kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
24 242
1975
  
28 311
1980
  
29 702
1985
  
31 745
1990
  
33 772
1995
  
36 251
2000
  
37 191
2005
  
38 703
2010
  
41 241
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000

Natur och topografi[redigera | redigera wikitext]

Kungälv gränsar mot Lilla Edets och Ale kommuner i öster, mot Göteborgs kommun i söder och mot Stenungsunds kommun i norr. Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Den vanligaste jordarten i dalgångarna är lera. Stora morän- och grusförekomster hittas i Dösebacka i Romelanda socken. Det dominerande vattendraget är Nordre älv, vilket erbjuder ett rikt fågel- och växtliv längs stränderna. Kommunen har gott om småsjöar, många av dem i Svartedalens skogsområden.

Grå gnejs och gnejsgranit dominerar berggrunden. Även diorit och glimmerskiffer förekommer västerut. Täljsten har brutits på många platser i Kungälvs kommun. På Älgön, Brattön, Aleklätten i Romelanda socken finns grönsten, samt i Torsby skärgård. Brattön och Älgön består av yngre, vulkaniska bergarter. Dessa har därefter brutit fram i den omkringliggande gnejsberggrunden.

Höjder på över 100 meter finns i den bergsplatå som sträcker sig genom socknarna Romelanda, Kareby, Solberga och vidare norrut. Stora Kattås i Romelanda socken är högsta punkten med 175 meter över havet. Stora skogsområden finns i Svartedalen. Här dominerar barrskogen som huvudsakligen är planterad. I den kuperade odlingsbygden förekommer även lövskog. I Ryrs dal i Lycke socken och på Guddehjälm i Ytterby socken finns även naturskyddad lövskog.

Mellan Marstrand och Nordre älvs mynning finns sälskyddsområden på holmar och skär. Ett flertal fågelskyddsområden har även inrättats.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Öar[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Kungälvs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP UtvP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 19 10 12 7
19 10 12 7
49 90,0
44
1973 2 18 13 8 8
2 18 13 8 8
49 92,2
41 8
1976 2 18 13 8 1 7
2 18 13 8 7
49 92,1
38 11
1979 2 18 11 7 1 10
2 18 11 7 10
49 91,0
37 12
1982 2 19 1 9 5 1 12
2 19 9 5 12
49 91,7
35 14
1985 2 19 2 6 8 1 11
2 19 2 6 8 11
49 90,9
34 15
1988 2 23 4 9 9 1 11
23 4 9 9 11
59 87,0
37 22
1991 2 20 3 2 7 6 4 15
20 3 7 6 4 15
59 88,5
41 18
1994 3 25 4 7 4 2 14
3 25 4 7 4 14
59 88,4
38 21
1998 5 21 4 5 3 6 15
5 21 4 5 3 6 15
59 82,90
35 24
2002 4 24 2 4 8 6 11
4 24 4 8 6 11
59 82,72
35 24
2006 2 23 2 1 5 6 5 15
23 5 6 5 15
59 84,24
36 23
2010 2 18 4 4 3 3 6 4 15
18 4 4 3 3 6 4 15
59 86,29
34 25
2014 3 18 4 6 5 3 5 3 12
3 18 4 6 5 3 5 3 12
59 87.80
36 23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Kastellegårdsskolan är en låg och mellanstadieskola i Ytterby.[5]
  • Kullens skola är en låg och mellanstadieskola i Munkegärde här finns även förskoleklass.[6]
  • Thorildskolan är en högstadieskola i centrala Kungälv.
  • Munkegärdeskolan är en högstadieskola i området Munkegärde, ca 2 km från centrum.[7]
  • Ytterbyskolan är högstadieskola i Ytterby.[8]

Gymnasieskola[redigera | redigera wikitext]

  • Mimers Hus Gymnasium ligger i centrala Kungälv. [9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ Kastellegårdssskolan
  6. ^ [1]
  7. ^ [2]
  8. ^ [3]
  9. ^ [4]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]