Rangkrona

Rangkrona kallas en emblematisk, oftast heraldisk, framställning av en krona som är till för att utmärka en särskild rang eller status som innehavaren har. För personer med ärvd status, kan en sådan krona även kallas bördskrona.

I våra dagar används rangkronor i första hand som avbildningar av kronor i heraldiska vapen. Monarkier har ofta en kungakrona eller annan rangkrona motsvarande statschefens titel ovanpå skölden i sitt statsvapen.

Kommuner som har status av stad kan i många länder använda en murkrona på sin vapensköld. På adliga vapen används rangkronor motsvarande de olika adelstitlarna. I de flesta fall har kronor av detta slag aldrig existerat i sinnevärlden, utan utgör bara ett emblematiskt rangtecken.

Innehåll

1 Rangkronor i olika länder
2 Referenser
- 2.1 Noter
- 2.2 Tryckta källor
3 Se även

Rangkronor i olika länder [redigera]

Danmark [redigera]


Konung/Drottning	Tronföljaren (Kronprins/Kronprinsessa)	Prins/Prinsessa	Greve/Grevinna	Friherre/Friherrinna	Obetitlad adel

Finland [redigera]

Finland är republik och använder ingen krona ovanpå skölden i sitt riksvapen. Vissa finska städer använder murkrona på sin sköld.

På landskapsvapen i Finland används trots det republikanska statsskicket de gamla hertig- och grevekronorna som de historiska landskapen tilldelades på 1500-talet; den dåtida grevliga kronan ser ut som nutidens svenska friherrekrona. De nutida län och landskap som har bildats, använder också dessa kronor. Man använder då den ranghögsta av de kronor som finns på något av de historiska landskapsvapen som helt eller delvis ingår i det moderna administrativa området.

Finsk adel som fick sin status före 1809 använder samma kronor som adeln i Sverige (se nedan). Under tiden som storfurstendöme under Ryssland 1809-1917 influerades adelsheraldiken av den ryska.


hertiglig krona på Karelens landskapsvapen	grevlig krona på Savolax landskapsvapen	murkrona på Björneborgs stadsvapen

Storbritannien [redigera]


S:t Edvards krona Konung/Drottning	Tronföljaren prins av Wales hertig av Rothesay hertig av Cornwall	Prins/Prinsessa (monarkens barn)	Prins/Prinsessa (övriga)	Hertig/Hertiginna	Markis/Markissinna	Earl/Grevinna	Vicomte/Vicomtessa	Friherre/Friherrinna

Sverige [redigera]

I Sverige används rangkronor av kungahuset, riddarhuset och vissa myndigheter. Sveriges riksvapen, som även är statschefens personliga vapen, är krönt med kungakrona.^[1] Kungakronan består av en ring med fem synliga slutna byglar, fem synliga smultronblad och en riksäpple på toppen och har foder av purpur.^[2] Kungakronan kröner statliga myndigheters vapen till exempel länsstyrelser och används även av drottningen.

Kungahusets prinsar och prinsessor använder öppna kronor med blått foder. Kronringen pryds av fem synliga spetsar och fyra synliga svarta vasar^[3]. Kronornas utformning går tillbaka till Erik XIV:s kröning då arvfurstarna bar kronor inspirerade av de tyska kurfurstarnas och de österrikiska ärkehertigarnas kronor. De fick sin slutgiltiga utformning av Gustav III som lade till vasarna. Sedan prinsar 1772 fått svenska landskap som titulärhertigdömen ersatte prinskronan gradvis den äldre hertigkronan på landskapsvapnen. Tronarvingen (om denne är kronprins eller kronprinsessa) använder en liknande krona med endast en vase placerad mitt på kronringen^[3].

Före kommunreformen 1971 användes murkronor på stadskommunernas vapen. Vissa kommuner har valt att behålla dem i sina kommunvapen.

På adliga vapen finns i Sverige tre typer av rangkronor, adlig (obetitlade adeln), friherrlig och grevlig, motsvarande de tre vanligaste typerna av svensk adel.


Konung/Drottning (samt staten)	Tronföljaren (Kronprins/Kronprinsessa)	Hertig/Hertiginna (Prins/Prinsessa)	Greve/Grevinna	Friherre/Friherrinna	Obetitlad adel	Städer (-1971)