Kungliga Krigsvetenskapsakademien
| Kungliga Krigsvetenskapakademien | |
| Förkortning | KKrVA |
|---|---|
| Motto | Fäderneslandets försvar |
| Bildad | 12 november 1796 |
| Typ | Kungliga akademier |
| Syfte/fokus | Främja vetenskap av betydelse för Sveriges försvar och säkerhet |
| Styresman | Mikael Odenberg |
| Andre styresman | Bo Waldemarsson |
| Ständig sekreterare | Björn Anderson |
| Huvudorgan | Presidium |
| Webbplats | http://www.kkrva.se |
Kungliga Krigsvetenskapsakademien (KKrVA) är en fristående icke-statlig institution, vars syfte är att främja vetenskap av betydelse för Sveriges försvar och säkerhet. Akademiens motto är: Fäderneslandets försvar.
Bakgrund
Akademien bildades 12 november 1796 under namnet Svenska krigsmannasällskapet. Initiativtagare var dåvarande kaptenen Gustaf Wilhelm af Tibell, som 1792-1795 hade varit lärare vid Krigsakademien på Karlberg, och som bildade Krigsmannasällskapet tillsammans med några andra officerare och lärare vid Krigsakademien.[1] Hela 45 personer räknas dock som sällskapets stiftare, och vid den första sammankomsten 12 november 1796 invaldes ytterligare 19 ledamöter.[2] Akademiens högtidsdag firas 12 november, årsdagen av Svenska krigsmannasällskapets första sammankomst. Den förste utländske ledamoten som invaldes var Napoleon Bonaparte. [3]
Den 2 maj 1805 fick akademien sitt nuvarande namn, då den fick kungligt beskydd i och med att Gustav IV Adolf "täcktes ... benåda Sällskapet med namn af Dess Krigs Vettenskaps Akademie".[1] Akademien började redan 1797 utge sina Handlingar (tal, årsberättelser med mera från Akademiens egen verksamhet), 1833 kompletterat med en tidskriftsdel för övriga artiklar. Därigenom uppkom samlingsnamnet Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift.
Carl XVI Gustaf är i egenskap av kung akademiens högsta beskyddare, och sedan 2014 är generaldirektör Mikael Odenberg dess styresman. Ständig sekreterare är generalmajor Björn Anderson. Akademien har ca 400 valda ledamöter som tillsammans representerar olika delar av det svenska totalförsvaret. Akademien har till funktion att samla landets militära kunskap till det svenska totalförsvarets gagn, vilket bland annat innebär att ledamöterna regelbundet behandlar remisser från Försvarsdepartementet, men akademien bedriver även egna studier kring relevanta frågor. Den är organiserad i sex avdelningar:
- Lantkrigsvetenskap
- Sjökrigsvetenskap
- Luftkrigsvetenskap
- Militärteknisk vetenskap
- Annan vetenskap av betydelse för rikets säkerhet och försvar
- Säkerhetspolitisk vetenskap
Ledamöter inväljs i en avdelning. Därtill finns utskott för frågor som berör akademiens inre verksamhet.
Stiftare
De 45 stiftarna från år 1796 och deras ledamotsnummer, var:[2]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Kungl. Krigsvetenskapsakademien: Historia, läst 22 maj 2009
- ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien: Svenska krigsmanna sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien : biografisk matrikel med porträttgalleri 1796-1995. Stockholm: Akad. sid. 9-14. Libris 7451162. ISBN 91-630-4181-2 (inb.)
- ^ http://runeberg.org/nfbn/0691.html
Källor
- Krigsvetenskapsakademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
Externa länkar